Kongressrapport ECTRIMS – ACTRIMS MS-prodrome och forskning inom miljöfaktorer

    

”- Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling!” börjar Anne-Marie Landtblom sin artikel för biogenpro.se där hon summerar data från den stora MS-kongressen – ECTRIMS. Kongressen genomfördes i år tillsammans med ACTRIMS och sändes virtuellt från Washington i och med den rådande samhällssituationen med Covid-19 pandemin. I denna artikel delar professor och neurolog Anne-Marie Landtblom med sig av kongressen. Hon är verksam vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, samt även gästprofessor vid Linköpings universitets. 

Virtuell ECTRIMS kongress
Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling! Covid-19 påverkade årets konferens på ett högst påtagligt sätt. Det myllrande överflödet av folk, kollegor från Sverige och bekanta neurologer från hela världen, alla nyheter och minglandet i utställningen - allt detta ersätts av en dataskärm i mitt kök. Men det blev faktiskt trevligt – med flera fördelar. Tidsutnyttjandet blev definitivt bättre, och neurologernas uteblivna bidrag till atmosfärens koldioxid-belastning inte minst. Hur som helst så var inte utbudet av information sämre över huvud taget, bara lite mer svårfångat. Den tekniska lösningen var inte alltid lätt att hantera, det tog sin tid. Uppdelningen på en tidig del och en sen med veckors mellanrum var också lite underlig. Men varför inte? Det blev mer tid att lyssna.

MS-prodromen
Den inledande föreläsningen, the Paty Lecture, med Helen Tremlett från Canada var tankeväckande. Ett helt nytt koncept presenterades kallat MS-prodromen.1 Tremlett berättade att man historiskt inte har trott att det fanns någon prodromalperiod för MS. En prodrom kan definieras som en tidig symptomkombination som uppträder före den klassiska debuten (onset). Medan prodromalfaser har uppmärksammats tämligen väl vid andra neurologiska tillstånd som t ex Parkinsons, så har MS-prodromen väckt mycket föga intresse tills helt nyligen. En bättre förståelse av MS-prodromen kan ha djupgående påverkan på sjukdomsförebyggande åtgärder. Det är således viktigt för vetenskapsmän inom alla discipliner, från prekliniska till epidemiologer, kliniska forskare som kliniker att vara medveten om detta område som växer i betydelse. Tremlett ansåg att även om detta område är helt juvenilt, så finns det tillräckligt mycket kunskap om MS-prodromen för att den ska kunna påverka klinisk praxis nu, åtminstone avseende riskfaktorer för MS debut. Men möjliga riskfaktorer måste utvärderas noggrant med respekt till MS-prodromen. Det saknas ännu mycket kunskap och Tremlett betonade att mycket mer arbete fordras innan MS prodromen får direkt bäring i klinisk praxis.

Projekt StopMS och kortikal atrofi
En presentation med bäring på detta tema kom från Sverige, med Leszek Stawiarz från KI, och med medarbetarna Granberg, ManouchehriniaHagelHillert och  ForsbergCortical atrophy in multiple sclerosis may start at puberty.2 Projektet StopMS innehåller 1085 MS patienter och 3642 MRI-undersökningar. Kortikal atrofi mättes och relaterades till ålder och sjukdomsduration genom data från Svenska MS-registret. Denna atrofi visade sig ha en klar linjär progression med åldern. Patienter med senare debut startade med en lägre kortikal volym. Retrospektiv extrapolation visade att atrofi-utvecklingen kan starta så tidigt som vid 13 års ålder, runt puberteten. Det är anmärkningsvärt att atrofin startar före de tidigaste MS-symptomen. Den är dessutom till stor del oberoende av tid för debuten, diagnosticering, subtyp. Konklusionen är att mätningar av neurodegeneration vid MS bör analyseras i relation till patientens ålder, snarare än sjukdomsduration.

Kardiovaskulär riskfaktor och hjärnvolym
Från Milano-gruppen och med MR-gurun Massimo Filippi i spetsen kom ytterligare en presentation med möjlig koppling till ”The MS prodrome”: Cardiovascular risk factors affect brain volume in young MS patients framfört av Bonachio.3 Här är det samsjuklighet eller risken för sådan, som står i fokus.  I samma härad, kan man tycka, ryms bidraget av Ruth Anne Marrie, Canada, som talade om obesitas och metabola syndromet vid MS.4 Detta är ett kluster av avvikelser i metabolismen, dvs. hypertension, insulinresistens, obesitas och blodfettsavvikelser, som är kopplade till risk för kardiovaskulär sjukdom. Mer och mer forskningsresultat stöder att metabola syndromet, är kopplat till MS, både risken för MS (gäller framför allt obesitas) och risken för försämrad sjukdomsutveckling (skovfrekvens, funktionsnedsättning, hjärnatrofi och mortalitet). Dessutom är det relaterat både till diagnostisk fördröjning och till nedsatt effekt av immunomodulerande läkemedel. Alla dessa fynd kan ha en stor betydelse för hur vi kliniskt bör arbeta med MS i framtiden.

Häromdagen läste jag Tremletts och Marries nypublicerade systematiska reviewartikel om MS-prodromen, med evidens för föregående symptom i form av ångest, depression, migrän och kognitiv störning.5

Det är verkligen spännande med denna tidiga kognitiva störning, även beskriven av Kjetil Björnevik vid ECTRIMS 2018: Neuropsykologisk testning av mönstrande soldater i Norge visade då påverkad kognition åratal innan MS-debut. Vid ECTRIMS förra året visade samma författare att även serum-NFL var stegrat i en premorbid fas av MS, en ”presymptomatic biomarker”.


MS och Covid-19

ECTRIMS ACTRIMS fokuserade starkt på området MS och Covid-19, med en egen session. För mig var en av höjdpunkterna att lyssna på Late breaking news den 26 september, då vi visste att data bl.a. från vårt eget Svenska MS-register skulle presenteras. Professor Jan Hillert hade sedan försommaren rapporterat till Svenska MS-registrets styrgrupp att det fanns observationer på att RTX-behandlade MS-patienter kunde vara överrepresenterade i registrets nya Covid-modul.  På konferensen var det dr Simpson-Yap som redovisade denna multinationella rapport med starka indikationer på att patienter behandlade med anti-CD20-preparat hade större risk för allvarlig covid-19-infektion jämfört med kontroller: First results of the COVID-19 in MS Global Data Sharing Initiative suggest anti-CD20 DMTs are associated with worse COVID-19 outcomes.6

 

Det är en riktigt stor studie med klinik-rapporterade data från patienter i 21 länder. Studien innehåller 1540 patienter, inkluderande information om inläggning på sjukhus, IVA-vård, respiratorvård, eller död hos patienter med Covid-19. Prevalenser (aPR, adjusted prevalence ratios) beräknades med justering för ålder, kön, subtyp av MS och EDSS. Totalt inkluderades 776 patienter med bekräftad och 476 med misstänkt covid-19-infektion, analyserade tillsammans och var för sig. Högre ålder, progressiv MS och högre EDSS var kopplat till allvarlig Covid-19-infektion. Anti-CD20-behandling medförde signifikant risk för inläggning, IVA-vård och respiratorvård jämfört med andra bromsmediciner. Ingen risk för ökad mortalitet observerades. Begränsningar i studien är att uppgifter om kroppsvikt/BMI, rökning och samsjuklighet inte inbegripits. Andra studie-upplägg beskrevs som nödvändiga för att bekräfta misstanken och avgöra behandlingens roll.

Frågan infinner sig genast: Hur tänker vi MS-läkare kring den stora mängden MS-patienter med antiCD20-preparat i Sverige, i ljuset av dessa resultat, och med en pandemi som verkar långvarig, kanske till och med kommit för att stanna. I synnerhet, tycker jag, som de flesta ordinationer är off label.

Både stora och små studier bidrar till bilden. Från Indiana, USA kom en intressant fallbeskrivning av Conte och medarbetare, om en Covid-19-smittad MS-patient som var behandlad med anti-CD20 preparat och där antikroppar mot covid-19 saknades. Detta väcker ytterligare frågor: Blir immunogeniciteten lägre hos personer med anti-CD20-behandling? Hypogammaglobulinemi kan påverka humorala immunsvaret. Vilka framtida vacciner kommer att vara effektiva för anti-CD20-behandlade MS-patienter?7

För att kunna analysera data i nationella register på det sättet som i studien om MS och covid-19, så är förstås datakvaliteten av avgörande betydelse. Ett bidrag av stort intresse, om registerkvalitet i MS-register från fem länder däribland Sverige, presenterades av Jan Hillert: Ongoing disease modifying treatment associated with mis-classification of secondary progressive as relapsing-remitting multiple sclerosis. Det är tydligt att det finns en tendens att stanna kvar i subtypen skovvis MS – RRMS – även där progressiv sjukdom inträtt (SP). 8000 patienter med RRMS var felklassificerade, och dessa visade sig generellt vara yngre, de hade senare debut och en snabbare progression till SP. Denna felklassifikation är ett problem för dagens studier med real world evidence data där övergång till SP är en viktig effektmarkör.8

 

Miljöfaktorer och MS
Liksom flera gånger tidigare modererades miljösessionen  Impact of the environment and lifestyle and MS risk and clinical course av professor Maura Pugliatti från Ferrara, Italien. Hon har drivit epidemiologiska studier sedan länge, och medverkar i EnvIMS, den multinationella fall-kontroll-studien Environmental factors in MS.9

I Sverige har vi den imponerande fall-kontroll-studien EIMS, där i stort sett alla MS-läkare och MS-sjuksköterskor bidragit med att inkludera nydebuterade patienter. Många års arbete har resulterat i en rad viktiga studier, där analyser nu presenterades av dr Anna-Karin Hedström från KI: Modifiable Lifestyle Risk Factors in MS. Hon bidrog med en övergripande inventering av miljömässiga riskfaktorer på populationsnivå och deras interaktion med HLA-alleler. Det är klassiskt sett EBV-infektion, D-vitaminbrist, solexponering, tobaksrökning och obesitas, med starka indikationer på att organiska lösningsmedel, passiv rökning, alkohol, skiftarbete och diet påverkar risken. Hon slog fast att dessa observationer stödjer att det perifera immunsystemet kan driva MS-patogenesen.10

När det gäller miljöfaktorer och MS så har de senaste åren medfört ökat fokus på luftföroreningar, en nytillkommen riskfaktor, där man osökt kommer att tänka på den numera väletablerade riskfaktorn tobaksrökning. En inflammationsprocess i lungan kan förstärka immunologiska störningar som får tillgång till det centrala nervsystemet och skadar det. Det har länge varit svårt att korrelera luftföroreningsdata till MS-risk och MS-utveckling, så först de senaste åren har forskare kunnat visa på kopplingar, delvis inkongruenta. På konferensen fanns ett intressant bidrag, av dr Amin Ziaei, San Fransisco, USA, som bl a arbetar med Lisa Barcellos forskargrupp, med resultat om ozon-förorenad luft, en luftförorening som föreslagits som riskfaktor för MS: Evidence for an interaction between ozone pollution and HLA-DRB1*15 alleles in pediatric multiple sclerosis.11

Studien ingår i Environmental and Genetic Risk Factors for Pediatric MS study of the US Network of Pediatric MS. Man hämtade exponeringsdata ur den nationella databasen för Environmental Tracking Network air pollution (CDC). Totalt 355 barn med MS och 565 friska kontroller undersöktes. Man justerade för kön, passiv rökning, etnicitet och moderns utbildning, och fann en signifikant ökad risk av ozon-exponering (odds ratio 2.4), samt av risk-allelen HLA DR15 (1.9), med en tydlig synergi mellan dessa båda riskfaktorer.

Min reflektion 
Jag tycker att det är så glädjande att forskningen om miljöfaktorer går framåt - studierna om MS och risker från luften är det senaste tillskottet. Förbättrad registerkvalitet och allt mer avancerad epidemiologisk analys öppnar möjligheter om kan ge oss djupare förståelse av hur riskfaktorerna påverkar varandra (positiv/negativ interaktion, synergi).  Resultaten kommer att få stor betydelse. Nuläget, med covid-19-pandemin, påminner oss om att även infektioner, och för den delen läkemedel, kan spela rollen av omgivningsfaktorer. Denna vår gav oss en ökad oro för vilka risker som covid-19 kan medföra för våra MS-patienter.  Ger MS en risk? Ger deras immunomodulerande behandling en risk?  Vi kommer förhoppningsvis snart att få mer svar på dessa frågor.

I Uppsala där jag arbetar, har kunskapsområdet för miljöfaktorer och neurologisk sjukdom, inte minst MS, nyligen introducerats i undervisningen av blivande läkare. I ett samarbete med universitetet i Strasbourg, Rencontres Internationales Santé Environnement (RISE) och World Federation of Neurology, har Uppsala universitet nu både en föreläsning på läkarutbildningens termin 8, och en valbar kurs på 5 veckor, UPRISE – Global and Environmental Effects on Neurohealth. Det första kurstillfället har just startat. Och kunskapsöverföringen från forskare till student blir snabb - många bidrag från ECTRIMS ACTRIMS 2020 kommer att landa där!

Bild: Anne-Marie Landtblom
Text: Anne-Marie Landtblom, Professor och neurolog, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samt gästprofessor vid Linköpings Universitet.

Referenser:
Dessa referensers tillgänglighet är på ECTRIMS hemsida.
1, PL01.01. 2, (HT04.03 - Presentation 03). 3, (PS04.05). 4, (PS04.01). 5, (https://doiorg.ezproxy.its.uu.se/10.1080/14737175.2020.1746645). 6, (SS02.04 ). 7, (P0293)
8, (PS05.04). 9, PS04. 10, (PS04.02). 11, (PS04.04).



Biogen-78338 oktober 2020
Senast uppdaterad: 2020-12-22

Du kanske också är intresserad av:

Highlights ECTRIMS 2020 med docent Charlotte Dahle

Docent Charlotte Dahle delar med sig av sina reflektioner från Ectrims 2020

Se film
Ectrims 2020 - Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Jan Hillert berättar efter deltagande på Ectrims 2020 om Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Se film
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Hur påverkar COVID-19 omhändertagandet av MS-patienter?

Dr Kathryn Giles delar sina erfarenheter kring behandling av MS-patienter under den pågående COVID-19-pandemin.

Se film
Ectrims 2020 - CSF NfL och klinisk praxis

Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.

Se film
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 2)

Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 1)

MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande

Läs mer
The MS Prodrome – Paty Lecture ECTRIMS 2020

Från ECTRIMS/ACTRIMS  2020 där Jan Hillert, professor vid Karolinska institutet medverkade och tog del av kongressen och berättar här om flera intressanta föreläsningar bla den intressanta välkomstföreläsningen (Paty Lecture).

Se film
Ectrims 2020 - Rökning och dess samband med pNfL nivåer hos personer med MS

Ali Manouchehrinia, forskare på KI, berättar från Ectrims 2020 om rökning och dess samband med pNfL nivåer hos personer med MS

Se film
Ectrims 2020 - JCV-negativa patienter står kvar länge på natalizumab

Anders Berglund, PhD, Biogen, berättar om en poster som presenterades på ECTRIMS 2020 med data från svenska IMSE-1.

Se film
ECTRIMS/ACTRIMS 2020 - föreläsning med docent Magnhild Sandberg

År 2020 planerades det för att det skulle bli den åttonde i raden av gemensam kongress med systerorganisationen ACTRIMS och skulle gå av stapeln i september i Washington

Läs mer
Ectrims 2020 - NMOSD och MOG-associerade sjukdomar

Doktor Jan Lycke berättar om Ectrims 2020 och NMOSD och MOG-associerade sjukdomar

Se film
Ectrims 2020 - MS och åldrande

Jan Lycke, professor från MS Centrum, Sahlgrenska berättar i denna virtuellt inspelade intervju om MS och åldrande från ECTRIMS 2020.

Se film
Podcast – Nursing strategies to improve MS patients’ adherence and persistence

I det här avsnittet av BiogenTalks kan du lyssna på sjuksköterskan Trudy Campbell som delar med sig av sitt perspektiv av den nyligen publicerade studien av omvårdnadsstrategier..

Lyssna nu
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Ny studie (Sumowski JF et al. 2018) uppmärksammar brister i dagens syn på kognitiv dysfunktion vid MS och föreslår riktningen för förbättrade behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Läs mer
Magnus Gisslén: Interferonrespons en del av virushämningen

Infektionsläkare och professor Magnus Gisslén om symtom, riskfaktorer och försämring dag 8/10 med covid-19, från webinar om corona (covid-19) och MS. 

Läs mer
Är Humant Herpesvirus 6 (HHV-6) en orsak till MS?

Ny metod visar på koppling mellan humant herpesvirus 6A (HHV-6) och utvecklingen av MS (Engdahl E et al 2019).

Läs mer
Jan Hillert: Låg risk för allvarlig covid-19 vid MS enligt MS-registret

Neurologen och professorn Jan Hillert menar att risken för allvarlig covid-19 vid MS är låg enligt MS-registret, från webinar om corona/covid-19 och MS.

Läs mer
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Läs mer
Så kommer neurofilament i serum att användas

Neurologen Lenka Nováková Nyrén berättar om sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.

Läs mer
Infektioner och vaccinationer vid MS-behandling

Den 20 januari 2020 kom MS Sällskapet med rekommendationer gällande vaccination vid MS. Det var precis innan ett helt nytt virus gjorde entré, nämligen SARS-CoV-2.
Författarna till rekommendationerna Charlotte Dahle och Johanna Sjöwall ger här sin syn på ett kommande vaccin mot covid-19, om det kommer kunna tas av MS-patienter som står på immunmodulerande behandlingar och huruvida rekommendationerna påverkas av detta nya virus.

Läs mer
Blåsbesvär vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
Så påverkar dimetylfumarat lymfocytnivåerna vid RRMS

Tidigare studier har visat att behandling med dimetylfumarat leder till en minskning av antalet lymfocyter, som dock oftast stabiliseras på den nya och lägre nivån. 

Läs mer
Långtidsdata – Tecfidera® (dimetylfumarat)

Uppföljningsdata om Tecfideras effekt och säkerhet redovisades i den nyligen publicerade uppföljningsstudien ENDORSE.

Läs mer
Vaccination mot Covid-19 vid MS

Första vaccinet mot Covid-19 är godkänt, men MS-patienterna kommer att få vänta ett tag till.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

Många kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS

Läs mer
Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying. Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Läs mer
Upp till 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet

Resultat från 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet över tid, ENDORSE.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
Nu kan Fampyra® (fampridin) ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

Uppdaterad produktresumé för Fampyra® (fampidrin) gör att läkemedlet nu kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.

Läs mer
Registrering av Covid-19-infektion i svenska MS-registret

Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.

Läs mer
ENDORSE – 9-års uppföljning bekräftar effekt och säkerhet med Tecfidera®

9-års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar säkerhet och effekt hos patienter med RRMS (interims resultat från ENDORSE).

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri® under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.

Läs mer
Informationsfilm om TOUCH Prescribing Program


Real world data från patienter som behandlas med Tysabri® (natalizumab) med förlängt doseringsintervall...
Publicerad: 2020-05-18

Se film
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder


I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Föreläsning Jan Lycke, Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Se film
Hur informerar man barn till förälder med MS om MS – stöd och verktyg till barn och föräldrar

Föreläsning med Anna Cunningham, hur informera barn om MS och MS-stöd till föräldrar med MS

Se film
Samband och skillnader mellan kognitiv dysfunktion, MS fatigue och depression

I denna föreläsning diskuteras sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS. 

Läs mer
Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri®.

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri® (natalizumab) godkändes nyligen av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Podcast – Strategiskt tänkande vid sekvensering av behandlingar vid MS

I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.

Läs mer
Podcast - Immunology, vaccination readiness and the upcoming flu season

I det här avsnittet av BiogenTalks diskuterar vi MS-vård under COVID-19-pandemin med fokus på immunologi och vaccinationer med Professor Carlo Tornatore (Department of Neurology, Georgetown University Medical Center, USA) och Dr. Wallace Brownlee (UCL Institute of Neurology, UK).

Lyssna nu
Film-T- och B-cellers roll vid vaccinering av MS-patienter under COVID-19 pandemin

Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Ibland måste behandlingen med natulizumab avbrytas på grund av att MS-patienten utvecklat en ökad risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati). 

Läs mer
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

 I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Administration av subkutan injektion med Tysabri® (natalizumab)

Tysabri (natalizumab) finns i två beredningsformer, intravenös infusion (IV) och subkutan injektion (SC). I denna film får du information om hur man ger Tysabri subkutan injektion.

Läs mer
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna. 

Läs mer