Amningsspecialist om amning vid MS



Elisabeth Hjärtmyr är amningsspecialist och jobbar på AMSAK Amningsmottagning i Stockholm. I 25 års tid har hon hjälpt och stöttat mammor med problem och funderingar kring amning. Så även mammor med MS.
Här berättar hon hur man kan stötta mammor som på grund av medicinering inte kan eller behöver sluta amma.

För mammor med MS handlar samtalen på amningsmottagningen ofta om i vilken utsträckning mamman ska få behandling efter graviditeten, när behandlingen ska starta och om det finns möjlighet till amning – om mamman vill det.

Elisabeth Hjärtmyr berättar att många samtal handlar om att stötta till att inte amma.

­ ­– Först och främst tycker jag att det är jätteviktigt med det stödjande samtalet. De här mammorna är ofta jätteledsna för dom har tänkt sig någonting annat. Och sedan handlar det om att ge verktyg för hur de kan möta barnet utan att amma, säger hon.


Olika scenarion

Vid de här fallen brukar man landa i fyra olika scenarion att ta ställning till.

  1. Mamman kan inte amma
    Medicineringen måste fortsätta efter graviditeten. Läkemedlet utsöndras i modersmjölken och mamman kan inte amma under behandling.
  2. Mamman kan amma under en bestämd period
    Planen är att mamman ska återuppta/påbörja sin medicinering X antal månader efter barnets födsel, vilket innebär att hon kan amma under den tiden men att amningen måste avslutas tills dess att behandlingen påbörjas.
  3. Mamman måste avbryta amningen tidigare än planerat
    Ett skov eller annat medicinskt skäl medför att mamman behöver börja medicinera och hastigt måste avsluta amningen
  4. Mamman kan amma
    Mamman står på en typ av behandling där amning inte är kontraindicerat.

Planering

Elisabeth Hjärtmyr menar att det bör finnas en plan för hur medicineringen ska se ut redan under graviditeten. Utifrån den kan man sedan förhålla sig till alternativen när det gäller amning – om det kommer finnas möjlighet att amma över huvud taget.

För alla gravida – oavsett om de har MS eller inte – är det viktigt att börja förbereda sig inför amningen redan under graviditeten. Om man vill amma. Amningen börjar egentligen så snart barnet har fötts. Det är därför viktigt att mamman är införstådd med planerna för behandling och möjlighet till amning.

Elisabeth Hjärtmyr är samtidigt noga med att betona att det är bra att förbereda mamman på att det kanske ändå inte kan bli som planerat. Hon berättar att hon nyligen hade en mamma på mottagningen som börjat amma, men som fått ett kraftigt skov och amningen fick hastigt avbrytas för att behandling skulle sättas in.
 

Kort om amning

Så snart barnet har fötts startar egentligen amningen. Barnet kommer söka sig till bröstet och följer ett mönster som man kallar ”sök-och-sug-signaler”. Brösten är programmerade på att amma och redo att börja producera mjölk och bröstmjölken är speciellt anpassad för varje enskilt barn.

Produktionen av bröstmjölk styrs av efterfrågan. Om man handmjölkar eller barnet suger, startar produktionen igång. Det är som att tala om för brösten att de ska börja producera  mjölk.mjölk.

Det innebär också att om man behöver sluta amma, är det bra att trappa ner så att det inte blir så smärtsamt för brösten (som fyller på sig precis som när man ammar fullt). Å andra sidan, om man inte börjar amma sitt barn efter förlossningen, startar inte heller produktionen av bröstmjölk.


När mamman inte kan amma

När det gäller stöd till de mammor som inte kan amma menar Elisabeth Hjärtmyr att det är viktigt att bekräfta den sorg som många av de här kvinnorna känner.

– Det räcker inte med att säga att modersmjölksersättning är lika bra, för det är inte vad det handlar om. Sen kan man fokusera på vad mamman kan göra i stället, säger hon och fortsätter:

­– Amning är inte bara mat, utan det är också närhet, trygghet och ett sätt att lära känna sitt barn, säger hon och förklarar vidare att just de här andra viktiga delarna som amningen för med sig, kan man uppnå även utan att amma.
 

  • Hud mot hud
    Hjärtmyr menar att man idag vet att ”hud mot hud” bidrar mycket till anknytningen och samspelet mellan modern och barnet. Att ligga hud mot hud innebär att barnet ligger som en liten groda i bara blöjan på mammans (eller partnerns) nakna mage, hud mot hud, med fria luftvägar. Hon berättar att hon fått positiv feedback från mammor som inte kunnat amma men som haft sitt barn mycket hud mot hud.

  • Flaskmatning
    Att ge mat med flaska är också en stund för närhet och samspel. När barnet är litet ska flaskan i första hand ges av någon av barnets föräldrar.
    Det föräldrarna kan tänka på är att ha barnet i famnen, att titta barnet i ögonen, prata med det, pausa med flaskan när barnet vill ta en paus (precis som man gör när man ammar). Även om maten inte är bröstmjölk eller amning kan man ha ett väldigt nära sätt att umgås med sitt barn i samband med matningen, menar Elisabeth Hjärtmyr.

  • Anknytning
    Anknytning handlar också om att stanna upp och titta sitt barn i ögonen, att prata med det och sjunga för det.
    – Du kan hitta tillfällen till anknytning vid varenda blöjbyte.

  • Den gyllene droppen
    Man har i studier sett att råmjölken (kolostrum) aktiverar och stärker barnets immunförsvar. Studier har också visat att även väldigt små mängder gör skillnad. Elisabeth Hjärtmyr tipsar om att mamman kan mjölka ut några droppar på fingret  direkt efter förlossningen, innan läkemedelsbehandlingen påbörjas, och fukta barnets läppar.

Hon återkommer till den känslomässiga delen som mammor kommer in i efter förlossningen, vilket man gör även om man inte ammar. Att tiden efter en förlossning är en stor omställning för mamman. Det tar tid innan man lär känna sitt barn, alla barn har olika personlighet och olika temperament.

– Det här är något alla mammor upplever och har man dessutom MS och kanske har smärtor eller är inne i ett skov – man kanske knappt kan hålla sitt barn – då gäller det att lägga kraft på att hitta sätt att umgås med barnet. Det kanske låter klyschigt, men att försöka finna ett lugn att mötas i.

– Har man svårt att hålla sitt barn på grund av till exempel skov, kan man få hjälp att lägga barnet hud mot hud, men säkerställ att det har fria luftvägar, säger Elisabeth Hjärtmyr.
Hon nämner åter vikten av ögonkontakt och menar att hur man än mår och vilka svårigheter man än har, så finns alltid möjligheten att ha ögonkontakt med sitt barn.
 

När mamman kan amma under en bestämd period

I de fall då man redan vet att amningen måste avbrytas efter en viss tid, handlar Elisabeth Hjärtmyrs rådgivning om att hjälpa mamman att trappa ner och avsluta amningen tills medicineringen ska påbörjas. Rekommendationen är att man går från helamning till delamning och sedan avslutar helt. Både av hänsyn till barnet och för att det inte ska bli så smärtsamt för mamman, bör man ha några veckor på sig till detta. Elisabeth Hjärtmyr betonar att det är individuellt hur lång tid det tar att avsluta en amning. Mammor vill olika, barn är olika och suger olika.

 

Råd till mamman:

  • Börja med att amma kortare stunder. Börja med bröstet och övergå sedan till flaska med modersmjölksersättning. Då blir det mindre efterfrågan och därmed produceras mindre bröstmjölk.

  • Nästa steg är att börja hoppa över måltider. Många fortsätter att amma morgon- och kvällsmål och hoppar över andra mål och ger i stället ersättning.

  • Barnet behöver ofta mycket uppmärksamhet och närhet under den här perioden.


Det tar 3–5 dagar och ibland upp till två veckor för mjölkproduktionen att avta. Under den här tiden kan brösten vara spända och ömma och kan behöva pysslas om lite extra.
Elisabeth Hjärtmyr brukar tipsa om att värme kan vara skönt – man kan duscha varmt eller använda en värmedyna till exempel. Att linda brösten stadigt med en sjal eller att ha en tight sportbehå kan också lindra.

 

När amningen måste avbrytas tidigare än planerat

Om amningen kommit igång, har också produktionen av mjölk i brösten kommit gång. Det innebär att om man då hastigt slutar amma, kommer brösten till en början att fortsätta producera mjölk och bli spända och hårda. Detta kan bli smärtsamt för mamman.

Elisabeth Hjärtmyr berättar att det behövdes många stödjande samtal med mamman som tvingades avbryta amningen på grund av ett skov. Mamman pumpade ut bröstmjölk under några dagar och sparade innan medicineringen påbörjades. Sedan trappade hon ner amningen och fortsatte pumpa innan hon kunde avsluta helt.

– Om medicineringen måste påbörjas kan man pumpa ut lite mjölk, för att lätta på trycket, och sedan kasta bröstmjölken, säger Elisabeth Hjärtmyr.

Är det väldigt smärtsamt för brösten kan man alltid rekommendera smärtillande läkemedel.


När mamman kan amma

Elisabeth Hjärtmyr berättar att när hon började arbeta som barnmorska avrådde man mammor med MS att amma. Det gör man inte idag. Snarare tvärt om. Det finns till och med data som antyder att insjuknande i skov fördröjs om man ammar.
Tyvärr är ett vanligare scenario för nyblivna mammor med MS att de inte kan amma alls eller att de måste avbryta amningen i förmån för behandling av sin MS.

– Vårdpersonal är välkomna att ringa till oss på amningsmottagningen för att diskutera enskilda fall. Man hör av sig till amningsmottagningen på orten där man arbetar, eller närliggande ort om det inte finns någon amningsmottagning på den egna orten. Det gäller även fall där mamman inte kan amma, säger Elisabeth Hjärtmyr avslutningsvis.
 

Elisabeth Hjärtmyr är barnmorska, barnsjuksköterska och amningsspecialist.

Hon arbetar med amningsrådgivning på AMSAK amningsmottagning och förläser om amning och det lilla barnet för vårdpersonal och föräldrar.







Text: Louise Candert
Foto (toppbild): iStock
Foto: Privat (Elisabeth Hjärtmyr)


Biogen-71090
Senast uppdaterad: 2020-09-12