Professor Jan Lycke påpekade att det finns väldigt få studier att luta sig mot när det gäller att sätta ut behandling vid MS, men gick igenom de som finns samt erfarenheter från att avbryta behandling på grund av behandlingssvikt. Föreläsningen mynnade ut i ett antal förslag till i vilka sammanhang man kan sätta ut behandling. I vissa fall kan man trots allt göra mer nytta för patienten genom att sätta ut terapin, menade Lycke.
Flera olika studier visar att sjukdomsaktiviteten kommer tillbaka när terapi sätts ut. Störst risk för att återfå tidigare sjukdomsaktivitet löper patienter med tidigare hög sjukdomsaktivitet, de som uppvisat sjukdomsaktivitet under behandling samt unga inflammatoriskt aktiva patienter. Vid långa washout-perioder efter avslutad behandling har man högre risk för återkomst av sjukdomsaktivitet, det är därför viktigt att vid byte av terapi eftersträva korta washout-perioder”.
För en del patienter som stått väldigt länge på behandling kan man fråga sig om det inte är dags att avsluta terapin. Men när ska man i så fall göra det?
Ska man göra det när det är stabilt eller ska man göra det när patienten blir äldre och när sjukdomen går över i sekundärprogressiv MS, frågar sig Jan Lycke. Är det så att man egentligen inte har så mycket nytta av terapi när patienten går över i progression eller blir äldre? Och hur vet man vilka patienter som drar nytta av behandlingen och vilka patienter som inte gör det?
- Det är frågor som vi inte kan besvara egentligen men anledningen till att vi har en god effekt i den skovvisa fasen är att vi har en hög inflammatorisk aktivitet och vi tror att under den progressiva fasen så har patienten andra sjukdomsmekanismer som driver degenerationen än inflammation. Och det kan vara orsaken till att vi har sämre effekt hos äldre och patienter med progressiv MS.
Lycke påpekar att inflammatorisk aktivitet verkar vara det som driver sjukdomsutvecklingen och är huvudorsaken till utveckling av funktionsnedsättning, åtminstone under den skovvisa fasen av sjukdomen. Han tillägger att man under senare år konstaterat att det även bland de progressiva patienterna finns inflammatoriskt aktiva patienter vilket gör det hela mer komplext än vad man tidigare anat.
- Och det gör att vi kanske inte bara ska titta på att indikationen för ett läkemedel är skovvist förlöpande MS, utan vi ska kanske väga in det här med inflammatorisk aktivitet under hela sjukdomsprocessen, även under den progressiva fasen.
I en retrospektiv studie som presenterats i Multiple Sclerosis Journal hade man följt 221 patienter med skovvist förlöpande MS som hade behandlats i minst 12 månader och som följts upp minst 2 år efter avslutad behandling. Det visade sig föreligga lägre risk för skov efter avslutad behandling om patienterna var äldre (>45 år) och om de inte haft några skov eller kontrastladdande lesioner under de senaste 4 årens behandling. I en annan patientgrupp med samma åldersfördelning men med högre EDSS (funktionsnedsättning) och längre sjukdomsduration fanns en högre risk för progression. Jan Lycke menade att studien stödjer uppfattningen att äldre patienter har lägre inflammatorisk sjukdomsaktivitet.
Mult Scler. 2017 Aug;23(9):1241-1248
Ytterligare en svår fråga som Jan Lycke tar upp under sin föreläsning – vad talar för att inte behandla äldre?
Faktorer att väga in är att immunsystemet åldras. Det inata immunsystemet är intakt men det adaptiva immunsystemet, som är mer aktivt vid autoimmuna sjukdomar, åldras kontinuerligt. Inflammationsaktiviteten avtar med åren, man får färre skov och färre nya lesioner. Ytterligare faktorer att väga in är komorbiditet, exempelvis hjärtkärlsjukdom och diabetes. Preparaten som används vid MS är dessutom utprovade på yngre individer (sällan har individer över 55/60 år inkluderats i studier) och med åren blir man dessutom mer biverkningskänslig, påpekade Lycke.
- Vi måste göra en risk/nyttavärdering för att vara säkra på att vi verkligen gör rätt när vi sätter in behandlingar eller har kvarvarande behandlingar hos äldre patienter.
- I de här fallen tror jag man gör mer nytta genom att sätta ut behandlingen.
Sammanfattningsvis menar Jan Lycke att det är många faktorer att väga samman när man ska sätta ut behandling. De kanske viktigaste faktorerna är dock patientens ålder, vilket förlopp patienten är i och vilken behandling patienten står på. Till det behöver man ha lite kunskap om patientens historik: Har patienten haft en hög sjukdomsaktivitet innan man påbörjade första behandlingen? Har patienten svarat på behandlingen som sattes in då eller inte? Om patienten haft en behandling men bytt till en effektivare behandling kan man nästan förutse att patienten kan få tillbaka sjukdomsaktiviteten om man sätter ut behandlingen, menar Lycke. I de fall då man då man har lite äldre patienter som varit stabila, utan några skov och utan nya lesioner på MR, kan man däremot överväga att sätta ut behandlingen, anser han vidare och framförallt om patienten hela tiden stått på en moderat effektiv behandling, det vill säga första linjens behandling. Har patienten däremot stått på en mer effektiv behandling krävs noggrannare utvärdering om utsättningsförsök görs.
- Men det absolut viktigaste i situationen är att patienten är väl insatt i varför ett utsättningsförsök görs och vad riskerna respektive fördelarna är med att avsluta behandlingen, säger Jan Lycke.
Text: Louise Candert
Foto: Henrik Rådmark
Biogen-22018 juli 2019
Senast uppdaterad: 2020-12-22
Ny studie (Sumowski JF et al. 2018) uppmärksammar brister i dagens syn på kognitiv dysfunktion vid MS och föreslår riktningen för förbättrade behandlings- och forskningsstrategier.
Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se
Infektionsläkare och professor Magnus Gisslén om symtom, riskfaktorer och försämring dag 8/10 med covid-19, från webinar om corona (covid-19) och MS.
Ny metod visar på koppling mellan humant herpesvirus 6A (HHV-6) och utvecklingen av MS (Engdahl E et al 2019).
Neurologen och professorn Jan Hillert menar att risken för allvarlig covid-19 vid MS är låg enligt MS-registret, från webinar om corona/covid-19 och MS.
Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS.
Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.
Neurologen Lenka Nováková Nyrén berättar om sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.
Biogen tagit fram ett interaktivt material om sjukdomen multipel skleros (MS) till stöd för dig som jobbar i vården och har samtal med patienter och anhöriga om MS.
Information om infektioner och vaccinationer i SmPC.
Den 20 januari 2020 kom MS Sällskapet med rekommendationer gällande vaccination vid MS. Det var precis innan ett helt nytt virus gjorde entré, nämligen SARS-CoV-2.
Författarna till rekommendationerna Charlotte Dahle och Johanna Sjöwall ger här sin syn på ett kommande vaccin mot covid-19, om det kommer kunna tas av MS-patienter som står på immunmodulerande behandlingar och huruvida rekommendationerna påverkas av detta nya virus.
Ny MS-studie (Visaria J et al. 2018) visar hur viktigt det är att tidigt ställa rätt diagnos och initiera rätt behandling. Läs en sammanfattning här.
Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.
Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.
Professor Patrick Vermersch från Frankrike och neurologen José Manuel Garcia Domingez från Spanien resonerar kring behandlingsbeslut vid MS. Det handlar om olika kriterier som måste vägas in i en komplex bild.
Tidigare studier har visat att behandling med dimetylfumarat leder till en minskning av antalet lymfocyter, som dock oftast stabiliseras på den nya och lägre nivån.
Uppföljningsdata om Tecfideras effekt och säkerhet redovisades i den nyligen publicerade uppföljningsstudien ENDORSE.
Första vaccinet mot Covid-19 är godkänt, men MS-patienterna kommer att få vänta ett tag till.
Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.
E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.
Många kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS
The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying. Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?
- Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling!” börjar Anne-Marie Landtblom sin artikel för biogenpro där hon summerar data från den stora MS-kongressen – ECTRIMS
Resultat från 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet över tid, ENDORSE.
Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.
Uppdaterad produktresumé för Fampyra® (fampidrin) gör att läkemedlet nu kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.
Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.
9-års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar säkerhet och effekt hos patienter med RRMS (interims resultat från ENDORSE).
MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande
Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.
Europeiska kommissionen beviljar marknadsföringstillstånd för ny subkutan administrering av TYSABRI® (natalizumab) för att behandla skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS).
Ta del av information om den nya beredningsformen subkutan (SC) för Tysabri (natalizumab) på webinar i juni.