Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden


Magnetkameran har fått en allt viktigare roll vid MS, både för diagnostik och uppföljning men även för läkemedelsutveckling. MR har inte alltid varit central vid MS och ingick inte formellt i diagnoskriterierna förrän 2001.

Här får vi följa forskaren och radiologen Tobias Granberg när han berättar om magnetkamerans utveckling, från den första MR-undersökningen vid MS på UCL i London på 80-talet till 7-teslan, svensk spjutspetsforskning och framtidens möjligheter för MR vid MS.

Tobias Granberg är radiolog på Neuroradiologiska enheten på Karolinska Universitetssjukhuset och forskargruppsledare på Karolinska Institutet samt medicine doktor.


Den allra första publicerade MR-undersökningen vid MS gjordes 1981 i London på UCL Queen Square Institute of Neurology. Det var en bild med ett enda snitt av hjärnan. Man kunde påvisa att MR karaktäriserade hjärnvävnaden bättre än skiktröntgen, som också var en ny bildmetod vid den tiden, och att man lättare kunde hitta MS-förändringarna med MR. Redan på 1990-talet kunde man sedan ytterligare påvisa att man på MR hittade ungefär tio gånger fler MS-förändringar i hjärnan hos MS-patienterna än vad de hade haft skov.

–        Så redan då kunde man påvisa att MR var mycket känsligare än vad patienten själv kunde vara för sin sjukdom. Det innebär dessutom att MR är känsligare än vad neurologen kan vara, eftersom neurologens undersökning inte kan fånga upp lika många små MS-förändringar i hjärna och ryggmärg som MR-bilderna kan, säger radiologen Tobias Granberg.

Vägen fram till idag

Granberg beskriver hur man innan MR ingick i diagnoskriterierna, ofta var tvungen att vänta tills patienten hade haft två MS-skov innan man kunde ställa diagnosen skovvis förlöpande MS. Men eftersom man numera kan påvisa spridning i tid genom att hitta MS-förändringar som är av olika ålder i hjärnan eller i ryggmärgen på MR, har den här företeelserna till stor del försvunnit.

Sedan 2001 ingår MR i diagnoskriterierna för MS, som kallas McDonaldkriterierna. De har sedan dess hunnit reviderats några gånger, nu senast 2017. Granberg påpekar att i varje revision har MRs roll i diagnostiken stärkts och blivit allt tydligare. Han menar vidare att MR numera är väldigt viktigt för MS, både för diagnostiken och för uppföljningen, men även för läkemedelsutvecklingen.

–        MR är det viktigaste kliniska verktyget vi har för att diagnostisera och följa MS. Det är ju något som är en central del i diagnoskriterierna för att patienten ska kunna få sin MS-diagnos och det är någonting som har varit otroligt viktigt för att bidra till att korta tiden till insättande av behandling, säger Tobias.

Han nämner att ju tidigare man sätter in effektiv behandling desto mindre ackumulerat handikapp får man med tiden, både när det gäller fysiska och kognitiva handikapp. Han påpekar vidare att de senaste 20 åren har man ansett att MS är en vit substanssjukdom, för att det är så det har beskrivits, men att så inte är fallet. De som jobbade med anatomiska studier redan på 1800-talet kände till att MS inte bara drabbar den vita substansen där framförallt nervtrådar finns, utan att MS även drabbar den gråa substansen och hjärnbarken där man har mer nervcellskroppar.
 


Framtida möjligheter

När Tobias Granberg får sia om framtiden och vad magnetkameran kommer kunna göra för MS-patienter, svarar han att bildtagningen kommer gå snabbare och snabbare, att man kommer kunna bli mer kvantitativ och att specificiteten av undersökningen kommer öka.

Han lyfter också magnetkamerans begränsningar. En är tiden det tar att göra en MR-undersökning idag. Det andra att det inte enkelt går att göra mätningar i bilderna. Det går inte att mäta hur ljust någonting är i en bild och det går inte att jämföra med en annan patient eller över tiden. Det tredje problemet som Granberg tar upp är den låga biologiska specificiteten i bilderna, det vill säga att förändringarna man ser i bilderna avspeglar många olika patologiska processer samtidigt.

Med dessa begränsningar i minnet återgår vi till framtidens möjligheter. Fördelarna med att bildtagningen kommer att gå allt snabbare i framtiden, är att patienterna inte behöver ligga i kameran lika länge. Tillgängligheten kommer öka så att det blir lättare att få till undersökningar på utsatt tid och eventuellt blir tillgängligheten större för patienter med misstänkt MS så att de kan få ännu kortare tid till diagnos. Med mer kvantitativ MR menar Granberg att man kommer kunna följa mått hos en person över tid och att man kommer kunna jämföra med andra patienter. Slutligen nämner Granberg att specificiteten av undersökning kommer att öka i framtiden. Han förklarar att man kommer kunna se hur pass mycket aktiv inflammation en förändring i hjärnan har. Man kommer också kunna avgöra hur pass mycket ödem som finns, hur stor myelinförlusten är samt graden av förlust av nervtrådar i vävnaden. Det innebär i sin tur att det kommer finnas möjlighet att titta på olika terapier, både läkemedel och andra typer av behandlingar, och se hur de olika typerna av behandling påverkar MS-patologin. En viss behandling kanske inte har en lika tydlig antiinflammatorisk effekt, men kanske däremot är mer neuroprotektiv. Granberg påpekar att det är en viktig roll som MR-kameran har, att följa och mäta effekten av läkemedel.

”Vi rider på IT-vågen”

En av fördelarna med bild och funktionsmedicin är att man rider på IT-vågen. Det innebär att det går allt snabbare att göra avancerade beräkningar.

–        Redan idag kan vi exempelvis minska stråldosen vid skiktröntgen och acceptera mer brus i bilden som sen matematiskt räknas bort. På samma sätt innebär det att vi också till exempel kan undersöka patienter under kortare tid i magnetkameran och sen förbättra bilden i efterhand. Och det är något som det forskas mycket kring när det gäller AI.

Granberg berättar vidare att de har ett projekt där de jobbar med att försöka göra det möjligt att minska behovet av kontrastmedel vid MS med hjälp av AI.

Samtidigt sker en ständig utveckling av hårdvaran som används för att ta bilderna, vilket innebär att man dels kan höja vilken fältstyrka man har (hur stark magneten är) men också hur starka gradientspolarna i magnetkameran är (som kodar in och läser av bilden). Man kan alltså höja prestandan i både acceleration och i topphastighet på kameran, vilket leder till bilder som har högre upplösning, men också att man kan ta fler bilder på samma tid.

Spjutspetsforskning i Sverige

Granberg berättar att magnetkameraforskningen haft en framgångsvåg i Sverige och att man nu fortsätter driva den linjen och stärka positionen ytterligare som just forskningshub för magnetkamera internationellt. Men för det behövs det göras satsningar på bildteknologi. Det är nu 7 Tesla kommer in i bilden. Det finns en sådan magnetkamera i Lund, men enbart för forskning. Trots kliniskt godkännande finns ännu ingen 7 Tesla-kamera för kliniskt bruk i Sverige.

7 Tesla-kameran har en fältstyrka på 150 000 gånger jordens magnetfält, till skillnad mot en 1,5 eller 3 Tesla som motsvarar 30 000 respektive 60 000 gånger jordens magnetfält. En av de saker man kan göra med 7 Tesla är att lättare studera funktionen av hjärnan. Genom att göra det som kallas funktionell MR, tittar man på hur hjärnan aktiveras. Det är något som görs redan idag, men på gruppnivå. Då får man ett ganska stort område där man ser att det finns aktivering, men man kan inte säga mer detaljerat än så.

–        ­Men med de här nyare magnetkamerametoderna kan man med sub-millimeter-precision säga i vilken del av hjärnbarken aktiveringen sker och till och med vilket lager som aktiveras. Det är förstås extremt viktigt eftersom vissa delar av hjärnbarken tar emot information och andra skickar information och dom kan då både aktiveras och deaktiveras, alltså att dom får en lägre aktivitet. Detta är endast möjligt att studera med bättre upplösning, så som blir möjligt med en 7 tesla MR-kamera.

På frågan om när 7 teslan kommer kunna göra entré i klinisk vardag i Sverige, svarar Tobias Granberg med ett skratt att han förstås har sina förhoppningar. Han berättar att de under ett 7 Tesla-symposium i höstas på Karolinska i Stockholm demonstrerat den stora kliniska nyttan, inte bara för forskning utan framförallt för klinik. Både nytta och säkerhet är väl dokumenterad, det kliniska behovet är stort och Granberg menar att det skulle vara en samhällsnyttig investering, trots sin höga investeringskostnad. En 7 Tesla kostar över hundra miljoner kronor totalt, men Granberg hoppas att man kommer göra en strategisk investering på sikt och att den finns för bruk inom en inte alltför avlägsen framtid.

Intressant forskning

När det gäller forskning som pågår inom MS och MR, nämner Granberg två intressanta projekt.

Ett handlar om sekundärprogression där man inte ser sjukdomsaktivitet längre. Han menar att man har allt fler fynd som talar för att det finns en fortsatt inflammation, men att den är svår att avbilda med vanliga magnetkamerametoder. Det behövs därmed andra sätt att avbilda inflammation än kontrastladdande lesioner. Man tittar just nu på det som kallas slowly expanding lesions eller ”smouldering” lesions, vilket är kroniskt aktiva MS-förändringar som ständigt blir lite större, men det går väldigt långsamt.

–        Det här är någonting som man kan avbilda allt bättre ju högre upplösning man har, och inte minst 7 Tesla är väldigt viktig just för det, men det finns ju också nuklearmedicinska metoder där man med hjälp av väldigt låg grad av radioaktivitet hos vissa spårämnen kan följa utvecklingen av inflammationen i hjärnan.

Forskning pågår bland annat i Åbo, Boston och Uppsala. Granberg tror att man kommer hitta intressanta fynd som talar om vad som startar den sjukdomsprocessen vid MS och vad som fortsätter driva den. Något som är viktigt för att identifiera nya läkemedelskandidater, inte minst för den sekundärprogressiva fasen.

Ett annat projekt Tobias Granberg också leder handlar om att försöka öka specificiteten av MR med hjälp av det som kallas myelinavbildning eller myelin imaging. Det man gör är att utveckla metoder för att med magnetkamera kunna avbilda halten av myelin i hjärnan, vilket man tidigare endast kunnat göra vid obduktion och genom att sedan titta i mikroskop. I maj-upplagan av Annals Neurology publicerades en artikel där Granberg och hans kollegor visar att man kan avbilda myelin hos levande personer med MR baserat på en svensk uppfinning från Linköping som kallas syntetisk MR.

–        Det tror vi kommer vara väldigt viktigt för att studera potentialen av olika nya terapier att försöka stimulera återbildningen av myelin och titta på vilka läkemedelskandidater som är lämpliga då. Ett arbete som redan påbörjats.

Granberg och hans kollegor jobbar även med att utveckla nya tekniker för att avbilda nervtrådarna i hjärnan, eftersom man vet att de har en viktig roll för den mer bestående funktionsnedsättningen. På det tekniska planet fortgår utveckling med allt mer avancerade magnetkameror som är fokuserade just på att titta på nervtrådarna. Granberg nämner en kamera som kallas Human Connectom Scanner som är en 3 Tesla-kamera.

–        Det är en kamera med vanlig fältstyrka men där man ökar prestandan i det varierade magnetfältet man använder för att koda in och läsa ur bilden. Det gör att man kan titta mer på diffusionen i hjärnan, vilket i sig innebär att man kan titta mer på nervtrådarna.

I en artikel publicerad 2017 i Brain visade Granberg och hans kollegor, under hans postdoc-vistelse vid Harvard University, att man med Human Connectom Scanner faktiskt kan avbilda nervtrådarna och dess betydelse inte bara i vit substans, utan även i hjärnbarken.

–        Så det är någonting som kommer komma, att man får bättre metoder att titta på just nervtrådarna. Och även där har vi en förhoppning om att man ska kunna få fram spjutspetsteknik även i Mälardalen – och det är på kortare sikt än 7 Tesla. Men mer än så säger jag inte, jag måste ju få hålla er lite på halster, säger Tobias Granberg.

Text: Louise Candert
Foto: Henrik Rådmark

Biogen-54784 maj 2020
Senast uppdaterad: 2021-01-15

Du kanske också är intresserad av:

Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying. Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Läs mer
Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Föreläsning Jan Lycke, Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Se film
MS, COVID-19 och vaccination

I denna film tar doktor Enrique Alvarez (MD och PhD vid Rocky Mountains Multiple Sclerosis center i Colorado, USA) med oss på en föreläsning om MS, COVID-19 och vaccinationer.

Se film
Podcast – Nursing strategies to improve MS patients’ adherence and persistence

I det här avsnittet av BiogenTalks kan du lyssna på sjuksköterskan Trudy Campbell som delar med sig av sitt perspektiv av den nyligen publicerade studien av omvårdnadsstrategier..

Lyssna nu
Informationsfilm om TOUCH Prescribing Program


Real world data från patienter som behandlas med Tysabri® (natalizumab) med förlängt doseringsintervall...
Publicerad: 2020-05-18

Se film
Intervju med doktor John Foley från Salt Lake City om förlängt doseringsintervall med Tysabri®

Intervju med doktor John Foley från Salt Lake City om förlängt doseringsintervall med Tysabri®. Han ger också en kort introduktion om vad TOUCH registret är.

Se film
Covid-19 och MS: Neurologens perspektiv

Jan Lycke, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,  diskuterade resonemanget bakom Svenska MS-sällskapets rekommendationer under ett webinar om Covid-19 och MS som hölls den 3 februari.

Läs mer
Sammanfattning webinar COVID-19 infektionen och MS 3 februari 2021

Ta del av inspelade föreläsningar av Professor Jan Lycke, Professor Jan Hillert samt Docent Soo Aleman.

Läs mer
MS och graviditet

Föreläsning Katharina Fink om MS och graviditet, MS

Se film
MS: Basal sjukdomskunskap och kort om behandling

Föreläsning med Eva Sivertsdotter-Basal sjukdomskunskap och behandling, MS

Se film
Så påverkar dimetylfumarat lymfocytnivåerna vid RRMS

Tidigare studier har visat att behandling med dimetylfumarat leder till en minskning av antalet lymfocyter, som dock oftast stabiliseras på den nya och lägre nivån. 

Läs mer
Långtidsdata – Tecfidera® (dimetylfumarat)

Uppföljningsdata om Tecfideras effekt och säkerhet redovisades i den nyligen publicerade uppföljningsstudien ENDORSE.

Läs mer
Upp till 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet

Resultat från 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet över tid, ENDORSE.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
ENDORSE – 9-års uppföljning bekräftar effekt och säkerhet med Tecfidera®

9-års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar säkerhet och effekt hos patienter med RRMS (interims resultat från ENDORSE).

Läs mer
Tecfidera verkningsmekanism film

Den här drygt tre minuter långa filmen förklarar Tecfideras® (dimetylfumarat) troliga verkningsmekanism. Den mekanism som ger både immunomodulerande och antiinflammatorisk effekt vid skovvis förlöpande MS.

Se film
Animerad film – Långtidsdata – Tecfidera® (dimetylfumarat)

Med över 475 000 behandlade patienter i världen är Tecfidera den mest förskrivna tablettbehandlingen för patienter med RRMS (skovvis förlöpande MS). 

Se film
Infektioner och vaccinationer vid MS-behandling

Den 20 januari 2020 kom MS Sällskapet med rekommendationer gällande vaccination vid MS. Det var precis innan ett helt nytt virus gjorde entré, nämligen SARS-CoV-2.
Författarna till rekommendationerna Charlotte Dahle och Johanna Sjöwall ger här sin syn på ett kommande vaccin mot covid-19, om det kommer kunna tas av MS-patienter som står på immunmodulerande behandlingar och huruvida rekommendationerna påverkas av detta nya virus.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri® under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.

Läs mer
Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri®.

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri® (natalizumab) godkändes nyligen av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Ectrims 2020 - JCV-negativa patienter står kvar länge på natalizumab

Anders Berglund, PhD, Biogen, berättar om en poster som presenterades på ECTRIMS 2020 med data från svenska IMSE-1.

Se film
Vad kan vi lära oss från data i MS-registret om COVID-19 och MS?

MS-registret har en särskild modul för COVID-19. Professor, och överläkare i neurologi, Jan Hillert, presenterar vad vi vet idag om de patienter som haft Covid-19 i Sverige.

Se film
Kunskapsläge covid-19 och vaccin

Docent och överläkare Soo Aleman ger en uppdatering kring de olika vacciner som är aktuella för vaccinering mot covid-19. Soo beskriver de olikheter som finns mellan olika vacciner.

Se film
TOP 10-years realworld data

Long-term safety and effectivness of natalizumab treatment in clinical practice: 10-years of real-world data from the Tysabri observational program (TOP) Journal of neurology

Se film
Jan Lycke Riskreduktion för PML med Tysabri i Sverige

Professor Jan Lycke om varför incidensen av PML-fall med Tysabri® (natalizumab) ligger lägre i Sverige jämfört med den globala incidensen. 

Se film
Gavin Giovannoni: Antal PML-fall över tid

Gavin Giovannoni om utvecklingen av PML-fall med natalizumab över tid på ECTRIMS 2018 i Berlin.

Se film
Nolan Campbell Riskstratifiering vs kumulativ risk för Tysabri och PML

Nolan Campbell om olika sätt att titta på risk och att förebygga PML vid behandling med Tysabri® (natalizumab).

Se film
Highlights ECTRIMS 2020 med docent Charlotte Dahle

Docent Charlotte Dahle delar med sig av sina reflektioner från Ectrims 2020

Se film
Ectrims 2020 - Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Jan Hillert berättar efter deltagande på Ectrims 2020 om Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Se film
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Hur påverkar COVID-19 omhändertagandet av MS-patienter?

Dr Kathryn Giles delar sina erfarenheter kring behandling av MS-patienter under den pågående COVID-19-pandemin.

Se film
Ectrims 2020 - CSF NfL och klinisk praxis

Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.

Se film
Podcast - Immunology, vaccination readiness and the upcoming flu season

I det här avsnittet av BiogenTalks diskuterar vi MS-vård under COVID-19-pandemin med fokus på immunologi och vaccinationer med Professor Carlo Tornatore (Department of Neurology, Georgetown University Medical Center, USA) och Dr. Wallace Brownlee (UCL Institute of Neurology, UK).

Lyssna nu
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 1)

MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande

Läs mer
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder


I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

 I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Ellen Iacobaeus om Swedish Corner I

Ellen Iacobaeus återger vad som diskuterades på det första Swedish Corner-mötet under ECTRIMS 2019.

Se film
Samband och skillnader mellan kognitiv dysfunktion, MS fatigue och depression

I denna föreläsning diskuteras sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS. 

Läs mer
Podcast – Strategiskt tänkande vid sekvensering av behandlingar vid MS

I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.

Läs mer
Studie undersöker tarmmikrobiotan med dimetylfumarat

En pilotstudie undersöktes om Tecfidera® (dimetylfumarat) har effekt på mikrobiota tarmbakterier och om det finns koppling till GI-biverkningar.

Läs mer
Real world data över tid bekräftar effekt och säkerhet vid behandling av MS

Real world data för Tysabri och Tecfidera visar bibehållen effekt och säkerhet över tid vid behandling av skovvis förlöpande MS.

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Meta-analys studerar återkomst av MS-sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab (Prosperini et al 2019).

Läs mer
RWE-studie över 5 år bekräftar säkerheten med Tysabri

Säkerheten vid Tysabri-behandling upp till 5 år visar inga nya säkerhetsrisker i aktuell RWE-studie.

Läs mer
Tysabris säkerhet och effekt bekräftas i 10-års uppföljning

10-års uppföljning av Tysabri-behandling bekräftar säkerhet och effekt vid behandling av RRMS.

Läs mer
Nya utbildningar på BiogenPRO

Nu finns E-kurser för vårdpersonal som arbetar med MS om tidig diagnos och behandling samt om neurofilament light som biomarkör vid MS.

Läs mer
Inspelade föreläsningar från sjuksköterskemötet 11 mars 2021

Nu finns filmerna från årets sjuksköterskemöte 2021, Rum för MS tillgängliga för dig att se.

Läs mer
Nu finns Tysabri® (natalizumab) subkutan injektion tillgänglig för förskrivning

Tysabri® subkutan injektion har nu kommit till lagret och finns tillgänglig att förskrivas för patienter med mycket aktiv, skovvis förlöpande MS. 

Läs mer
Tysabri® (natalizumab) subkutan injektion nu subventionerat av TLV

Den nya beredningsformen Tysabri® (natalizumab) subkutan injektion har beviljats subvention av TLV. Beslutet kom den 17 juni och innebär att Tysabri® SC nu...

Läs mer
Förklarande film om Tysabri SC data från DELIVER och REFINE

Här har du möjlighet att ta del av bland annat farmakokinetik och farmakodynamik för Tysabri SC från studierna DELIVER och REFINE på ett överskådligt sätt i en kort animerad film. 

Läs mer
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Ny studie (Sumowski JF et al. 2018) uppmärksammar brister i dagens syn på kognitiv dysfunktion vid MS och föreslår riktningen för förbättrade behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Läs mer
Magnus Gisslén: Interferonrespons en del av virushämningen

Infektionsläkare och professor Magnus Gisslén om symtom, riskfaktorer och försämring dag 8/10 med covid-19, från webinar om corona (covid-19) och MS. 

Läs mer
Är Humant Herpesvirus 6 (HHV-6) en orsak till MS?

Ny metod visar på koppling mellan humant herpesvirus 6A (HHV-6) och utvecklingen av MS (Engdahl E et al 2019).

Läs mer
Jan Hillert: Låg risk för allvarlig covid-19 vid MS enligt MS-registret

Neurologen och professorn Jan Hillert menar att risken för allvarlig covid-19 vid MS är låg enligt MS-registret, från webinar om corona/covid-19 och MS.

Läs mer
Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Läs mer
Så kommer neurofilament i serum att användas

Neurologen Lenka Nováková Nyrén berättar om sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.

Läs mer
Stöd vid samtal om MS

Biogen tagit fram ett interaktivt material om sjukdomen multipel skleros (MS) till stöd för dig som jobbar i vården och har samtal med patienter och anhöriga om MS.

Läs mer
Vikten av att göra rätt från början

Ny MS-studie (Visaria J et al. 2018) visar hur viktigt det är att tidigt ställa rätt diagnos och initiera rätt behandling. Läs en sammanfattning här.

Läs mer
Blåsbesvär vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
Treatment decisions in MS

Professor Patrick Vermersch från Frankrike och neurologen José Manuel Garcia Domingez från Spanien resonerar kring behandlingsbeslut vid MS. Det handlar om olika kriterier som måste vägas in i en komplex bild.

Läs mer
Vaccination mot Covid-19 vid MS

Första vaccinet mot Covid-19 är godkänt, men MS-patienterna kommer att få vänta ett tag till.

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 2)

Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

Många kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS

Läs mer
Kongressrapport ECTRIMS – ACTRIMS MS-prodrome och forskning inom miljöfaktorer

- Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling!” börjar Anne-Marie Landtblom sin artikel för biogenpro där hon summerar data från den stora MS-kongressen – ECTRIMS

Läs mer
Nu kan Fampyra® (fampridin) ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

Uppdaterad produktresumé för Fampyra® (fampidrin) gör att läkemedlet nu kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.

Läs mer
Registrering av Covid-19-infektion i svenska MS-registret

Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.

Läs mer
Hur informerar man barn till förälder med MS om MS – stöd och verktyg till barn och föräldrar

Föreläsning med Anna Cunningham, hur informera barn om MS och MS-stöd till föräldrar med MS

Se film
The MS Prodrome – Paty Lecture ECTRIMS 2020

Från ECTRIMS/ACTRIMS  2020 där Jan Hillert, professor vid Karolinska institutet medverkade och tog del av kongressen och berättar här om flera intressanta föreläsningar bla den intressanta välkomstföreläsningen (Paty Lecture).

Se film
Ectrims 2020 - Rökning och dess samband med pNfL nivåer hos personer med MS

Ali Manouchehrinia, forskare på KI, berättar från Ectrims 2020 om rökning och dess samband med pNfL nivåer hos personer med MS

Se film
ECTRIMS/ACTRIMS 2020 - föreläsning med docent Magnhild Sandberg

År 2020 planerades det för att det skulle bli den åttonde i raden av gemensam kongress med systerorganisationen ACTRIMS och skulle gå av stapeln i september i Washington

Läs mer
Ectrims 2020 - NMOSD och MOG-associerade sjukdomar

Doktor Jan Lycke berättar om Ectrims 2020 och NMOSD och MOG-associerade sjukdomar

Se film
Ectrims 2020 - MS och åldrande

Jan Lycke, professor från MS Centrum, Sahlgrenska berättar i denna virtuellt inspelade intervju om MS och åldrande från ECTRIMS 2020.

Se film
Vilka utmaningar finns för MS-vården nu, under den pågående pandemin

Professor och överläkare i neurologi, Jan Lycke diskuterar kring de vanligaste muterade virusformerna och tecken på COVID-19 infektion. 

Se film
Inspelning webinar 1 september 2020: Infektioner och vaccinationer vid MS - Covid-19 infektionen och MS

Med dr, ÖL Johanna Sjöwall från Infektionskliniken och Docent Charlotte Dahle.

Se film
MS och Fatigue

Programledare Louise Åberg som arbetar på läkemedelsföretaget Biogen diskuterar idag med arbetsterapeut Berit Fritzin om MS och fatigue. 

Lyssna här
Värdet av Real World Evidence och randomiserade...


För den som är intresserad av läkemedelsfrågor är Real World Evidence...

Lyssna nu
Arbetsförmåga och flexibel arbetsmarknad


Detta program handlar om möjligheterna och utmaningarna för sjukvården...

Lyssna nu
MS och graviditet

Programledare Max Eliasson som arbetar på läkemedelsföretaget Biogen diskuterar idag med neurolog Katarina Fink om MS och graviditet.

Lyssna nu
Systematisk off labelanvändning av läkemedel


I detta program skall Marianne Tallavaara, Regulatory Affairs Director på Biogen, reda ut begreppen

Lyssna nu
Den digitala patienten


Detta program handlar om möjligheterna och utmaningarna för sjukvården i mötet...

Lyssna nu
Läkemedelsverkets rapport om nytta/risk-bedömning vid ordination...


Läkemedelsverkets rapport om viss off labelanvändning av läkemedel...

Lyssna nu
MS & MRT

Programledare Leif Lohm som arbetar på läkemedelsföretaget Biogen diskuterar idag med radiolog Anders von Heijne om magnetkameraundersökning vid MS. 

Lyssna nu
Podcast - MS-vård under COVID-19-pandemin och telemedicin

I det här avsnittet av BiogenTalks diskuterar vi MS-vård under COVID-19-pandemin med professor Carlo Tornatore (Department of Neurology, Georgetown University Medical Center, USA) och Dr. Wallace Brownlee (UCL Institute of Neurology, UK).

Lyssna nu
Tarmproblem vid MS - så kan du hjälpa dina patienter

Urologen Anna Martinsson berättar om tarmen vid MS, vanliga problem och hur man som sjuksköterska/läkare kan hjälpa de här patienterna.

Läs mer
Film med Dorthe Forsell

Dorthe Forsell som är sjuksköterska och sexualrådgivare pratar i denna film om hur viktigt det är att man vidgar sina vyer.
Publicerad: 2019-11-12

Se film
Kost och MS del 1


En animerad film om kost och MS, framtagen tillsammans med kostrådgivare Hanna Partanen, att visa för dina patienter.
Publicerad: 2019-11-12

Se film
En film om fatigue


Den här filmen vänder sig till personer med MS och kommer att visas på webbsidan multipelskleros.nu senare i höst.
Publicerad: 2019-11-12

Se film
En animerad film om MS för barn


I den här korta illustrativa filmen förklaras vad MS är, vad som händer i kroppen vid MS.
Publicerad: 2020-02-17

Se film
En film om MS


En film som kan hjälpa dig med diagnosen MS att själv förstå och att lättare kunna förklara för närstående vad multipel skleros är.
Publicerat: 2020-02-17

Se film
Plegridy Pen

Publicerad: 2019-11-12

Se film
Charlotte Dahle & Magnhild Sandberg om Swedish Corner II


Charlotte Dahle och Magnhild Sandberg återger vad som diskuterades...
Publicerad: 2019-10-04

Se film
MS-behandling och vaccinering

Publicerad: 2019-10-03

Se film
Kost och MS del 2

En animerad film om kost och MS som handlar om inte alltid ha ork att laga sin mat utan att det finns hälsosamma, nyckelhåls märkta färdigrätter som lätt kan kompletteras med grönsaker.

Se film