Blåsbesvär vid MS


Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MSpatienterna besväras av. Det handlade hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

– Vad vi märker när vi träffar personer som fått diagnosen MS, eller andra neurologiska sjukdomar, är att de ofta inte har fått information om att blåsa och tarm kan påverkas. De kan då ha gått med de här besvären väldigt länge utan att ha fått hjälp, säger sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas. Hon föreläste på Biogens patientmöte i Göteborg om blåsbesvär vid MS. Att det här är ett vanligt problem var tydligt, då föreläsningen väckte frågor och flera av åhörarna delade med sig av egna erfarenheter.

Enligt Anna Martinson de Cárdenas är det så många som 70–80 procent av MS-patienterna som besväras av blåsproblem.

– Det är faktiskt väldigt många som har någon form av besvär från blåsan och det kan uttrycka sig på många olika sätt, säger hon och tillägger att det kan gå i olika perioder. Man kan ha mer besvär i en period som sedan försvinner eller så kan det komma andra besvär. Det kan se olika ut för olika personer och vilka symtom man har beror på var i nervsystemet skadan sitter.


Vanliga problem

De vanligast förekommande problemen är kopplade till en överaktiv blåsa, ofullständig tömning av blåsan samt urinläckage.

Överaktiv blåsa

  • täta trängningar (frequency)
  • akuta behov (urgency) (patienten får väldigt bråttom till toaletten)
  • nokturi (nattliga urinträningar)

De här tre punkterna är tillsammans klassiska symtom på en överaktiv blåsa.

Ofullständig tömning innebär att man inte kan tömma blåsan helt utan det finns alltid urin kvar. Det kan medföra att man får springa ofta på toaletten, men beror inte på att blåsan är överaktiv utan att den blir retad av att inte bli tömd. Man kan även få problem med läckage och upprepade urinvägsinfektioner som beror på ofullständig tömning av urinblåsan.

Urinläckage. Man kan ha problem att hålla urinen och läcker på väg till toaletten (trängningsinkontinens) eller i samband med ansträngning (ansträngningsinkontinens) som exempelvis när man lyfter tungt, nyser eller i samband med träning. Enbart kvinnor drabbas av ansträngningsinkontinens.


Utredning

För att få komma till uroterapin krävs remiss. Patienten kan skriva en egenremiss eller komma via remiss från neurolog. Besöket brukar ta en timme.

Anamnes
För att skaffa sig en bild av vilka problem patienten har tas fullständig anamnes. Det är viktigt att få grepp om det rör sig om en överaktiv blåsa eller ofullständig tömning, i vilka situationer besvären uppkommer och hur länge besvären har existerat. Allt som kan påverka livssituationen gås igenom.
– Och de här frågorna ställer vi för att du ska förstå varför patienten har de här problemen och hur man kan lösa dem på bästa sätt. Men också för att patienten ska förstå att det är inget farligt, det är inget konstigt och att man kan få hjälp, säger Anna Martinson de Cárdenas och ser ut över ett hundratal åhörare.

Utesluta andra orsaker
Man vill utesluta andra orsaker (än MS) till problemen, som till exempel urinvägsinfektioner, förstoppning (tarm och urinblåsa ligger väldigt nära varandra och har man förstoppningsproblematik ligger en full ändtarm och trycker mot blåsan och irriterar den), om patienten dricker för mycket, andra sjukdomar som påverkar blåsan som till exempel diabetes och hjärtsvikt. Ytterligare orsaker till en överaktiv urinblåsa är förstorad prostata hos män (som trycker på urinröret) och rektocele hos kvinnor (tarmen buktar in i vagina och påverkar blåsan). Man vill även utesluta att besvären uppstår på grund av läkemedel som har en vätskedrivande effekt. Urinblåsan påverkas dessutom av hur man mår för övrigt – om man är stressad, nervös eller har ont.

Cystometri (blåsfunktionsundersökning)
Cystometri görs på uroterapin om man behöver påvisa överaktivitet eller dålig tömning samt för att utreda om besvären beror på MS eller om det finns någon annan orsak.

Listor
Patienten får med sig en vätskelista och en miktionslista. På vätskelistan registreras varje gång man dricker och vilka mängder och på miktionslistan varje gång man kissar, hur lång tid det tar och mängden urin. Mätningen ska pågå i två dygn och ger ett värdefullt redskap för uroterapeuten i utredningen av patientens problem.


Detta kan uroterapin hjälpa till med

Uroterapeuten undervisar patienten om blåsans funktion, hur mycket man ska dricka under en dag och hur ofta man ska kissa. Hen utreder vilken typ av behandling som kan hjälpa, provar ut hjälpmedel och lär ut hur de används, ger tips och knep samt olika övningar som patienten kan ha hjälp av. (Se rutan nedan om normala toalett- och vätskevanor.)

Behandlingstrappa

  • Livsstilsförändringar

Först och främst ser man över vilken typ av livsstilsförändringar som skulle kunna avhjälpa patientens problem. Det kan till exempel handla om att se över hur mycket patienten dricker på ett dygn, om det finns någon förstoppningsproblematik som man kan komma tillrätta med, hur sömnen är (om patienten är uppe mycket på nätterna och kissar och vad det beror på), om patienten röker (eftersom nikotinet påverkar blåsan och gör den överaktiv) samt hur toalettvanorna är.

  • Hjälpmedel och läkemedel

Läs om olika typer av hjälpmedel i rutan nedan. Det finns olika läkemedel att tillgå och Anna Martinson de Cárdenas räknar upp några olika antikolinergika samt en ny alfareceptorblockerare och nämner att baksidan med dessa behandlingar är de biverkningar man kan få. Hon nämner även möjligheten att injicera botulinumtoxin typ A i blåsan, vilket görs för att den ska slappna av och man ska slippa trängningar och läckage. Effekten håller från tre månader upp till ett år och ger inga andra biverkningar än att man kan få en sämre blåstömning.

  • Kirurgi

Det sista steget på behandlingstrappan är kirurgi. Vid de här operationerna tar man ett tarmsegment och opererar in i blåsväggen. Det görs för att blåsan ska slappna av och bli lite lugnare, vilket den blir eftersom tarmsegmentet inte reagerar på att blåsan fylls. Om patienten har väldigt stora problem kan man göra en cystektomi (urinblåsan opereras bort). Men Anna Martinson de Cárdenas menar att behandling med botulinumtoxin typ A brukar hjälpa innan kirurgi blir aktuellt.

Övningar

Uroterapeuten lär ut bäckenbottenövningar. Detta är något som både kvinnor och män bör göra, påpekade Anna Martinson de Cárdenas.

– Det är inte bara vi kvinnor som ska knipa och ”knäcka nöten” utan det ska även männen göra och det har mycket bra effekt på många saker. För kvinnor är bäckenbottenövningar bra för att minska ansträngningsläckage och för blodtillförsel till slemhinnor. För männen är det bra för erektionsproblematik eller för att motverka tidig utlösning. Har man känselbortfall är det svårt att knipa och då är det inte aktuellt med bäckenbottenövningar.

Mer om övningar och tips vid blåsbesvär i rutan nedan.
 

NORMALA TOALETT- OCH VÄTSKE VANOR

Man ska normalt kissa 5–8 gånger per dag och 0 gånger på natten (en gång på natten när man är över 45 år). Däremellan ska man klara av att hålla sig och inte behöva rusa iväg till toaletten.

Man ska dricka upp till 2 liter vätska per dag. I de här 2 literna inkluderas all form av vätska man får i sig (det vill säga mjölken som hälls på gröten, om man äter väldigt mycket vattenmelon eller annan frukt som innehåller mycket vätska, soppan till lunchen och så vidare).


Livskvalitet

Avslutningsvis säger Anna Martinson de Cárdenas:
– Det finns dom som läcker två droppar som tycker det är fruktansvärt. Det finns dom som det bara rinner om och som tycker att det är helt okej. Det går inte att mäta och se vem som har mer eller mindre besvär eller vem som lider mer eller mindre. Så har patienten problem som de uppfattar påverkar deras livskvalitet, ska de få hjälp. Så att de inte slutar att göra saker för att blåsan stökar.

Hjälpmedel

Läckage
Inkontinensskydd: Anna Martinson de Cárdenas menar att man inte behöver använda jätteskydd utan att det finns skydd som är små och smidiga. Viktigt dock att man har underkläder som är rätt anpassade för att hålla skyddet på plats och att det sitter rätt.
Uridom (för män): Fungerar som en kondom man trär på penis och som samlar upp urinen och för ner den i en påse.
Kontinensbåge (för kvinnor): Förs in som en tampong och lyfter upp urinröret och ser till att man inte får läckage vid ansträngning som till exempel vid träning.
Tratt: Kan användas om man är på en plats där det inte finns en toalett och får svåra trängningar. Kvinna sätter tratten mellan benen och urinen kommer ut i en påse.


Svårt att tömma blåsan
Anna Martinson de Cárdenas betonar att det är av stor vikt att blåsan töms och det finns olika hjälpmedel för detta.
RIK (Ren Intermittent Kateterisering): Man tappar sig själv på urin med hjälp av en engångskateter. På så sätt töms blåsan helt, vilket kan upplevas som väldigt skönt. Då kan det gå 4 timmar innan man behöver kissa nästa gång. Det finns många olika katetermodeller och tekniker.
– RIK är lätt, man förstör ingenting, man påverkar inte sexuella funktioner, det är väldigt liten risk för infektioner om man gör på rätt sätt och det ger en helt annan livskvalitet. Det är något vi förespråkar och lär ut mycket hos oss, säger hon. KAD (kvarliggande kateter): Denna metod bör undvikas då den innebär ökad risk för urinvägsinfektioner och andra komplikationer.

 

TIPS & KNEP:

Vid urinträngningar

  • Spring inte till toaletten. När man gör det skickas signaler till blåsan om att den ska få tömma sig, vilket kan medföra att den börjar tömma sig redan innan man hunnit fram. Knepet är att medvetet avleda uppmärksamheten genom att tänka på något annat och gå lugnt till toaletten.

  • Vid trängningar i toakön, gå på tå. Då får hjärnan något annat att fokusera på än att man är vansinnigt kissnödig.

  • Nyp dig i insidan av låret. Där går tibialisnerven, som når nerifrån foten och upp till blåsan. Om det tränger på kan man sitta kvar på stolen och nypa sig och så går känslan över för en liten stund. Man kan också köra in klacken ovan hålfoten/hälen (där tibialisnerven går).
     

Toaposition – tömma blåsan

Sitt ordentligt på toaletten (inte halvsitta längst ut med byxorna knappt neddragna) och dra ner byxorna ordentligt ända ner till anklarna. Sitt lite lätt framåtlutad. Slappna av när du kissar och krysta inte.

Toaposition – tömma tarmen

Sitt som ovan fast med en pall (cirka 30 centimeter hög) under fötterna. Gå på en fast tid varje dag då du brukar känna behov, oavsett om du känner behov eller inte. Sitt inte mer än en kvart. Du ska inte pressa och krysta – om du behöver göra det, behöver du hjälp. Det är inte bra att pressa för bäckenbotten som försvagas. 


Bäckenbottenträning, så gör du

Sitt på en stol. Sitt rakt upp på sittbenen och hitta sfinktern (slutmuskeln) där bak utan att spänna skinkorna, du ska inte åka upp och ner på stolen, utan bara knipa kring ändtarmsöppningen. Glöm inte att andas.
Om du är kvinna: Knip bak och gå framåt, tänk att du drar igen en dragkedja.
Om du är man: Knip bak och du ska känna att penis börjar vicka lite.
När du övat lite kan du knipa och ställa dig upp samtidigt (att använda vid ansträngning, som du ska lyfta något tungt till exempel). Släpp inte knipet förrän du står upp (då känner du om du tappade knipet längs vägen). Glöm inte att andas.
I början kniper du en serie per dag om 30 knip. Man börjar liggandes på ryggen med uppdragna knän och kniper 10 knip, sedan lägger du dig på sidan i fosterställning och gör 10 knip och sedan i fosterställning på andra sidan i 10 knip. Varje knip bör vara 3–4 sekunder i början, sedan ökar du. Målet är att komma upp i 10 sekunder. Men det tar 5–6 månader innan man orkar det.

– Och så ska man andas samtidigt, det är väldigt viktigt, säger Anna Martinsson de Cárdenas.

 


Bildtext: Anna Martinson de Cárdenas visar hur man ska sitta på toaletten när man kissar.
Foto: Biogen
 

Text: Louise Candert
Foto toppbild: Johnér
Biogen-07233

 

Läs mer

Biogen-07233
Senast uppdaterad: 2020-09-07