Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Den norske forskaren Einar Høgestøl menar att MR-kamerans har stor betydelse för MS. Här berättar han om hur MR används i hans forskning. Det handlar bland annat om att hitta tidiga biomarkörer för MS-sjukdomen, att mäta hjärnatrofi med hjälp av Brain Age Prediction och om hur de jobbar med funktionell MR för att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Einar Høgestøl är underläkare i neurologi på Oslo Universitetssjukhus (OUS) samt forskare och knuten till forskargruppen Multipel Sclerosis (MS) vid OUS och Universitetet i Oslo.


Einar Høgestøl säger att magnetkameran har fått en allt större betydelse för MS med åren och är idag en mycket viktigt del vid diagnos, prognos och uppföljning av behandling. Men han berättar också att intresset inte var särskilt stort för magnetkameran när den kom på 80-talet. Man kunde visserligen se lesionerna mycket tydligare med MR än med andra metoder, men bildkvaliteten var dålig och det tog tid innan MR kom in i behandlingsriktlinjerna för MS, det vill säga McDonaldkriterierna 2001. Först då ökade vikten av MR vid MS. Høgestøl påpekar vidare att MR anses så pass viktigt idag vid MS att de patienter som inte klarar en MR-undersökning på grund av ångest, klaustrofobi eller liknande, får göra undersökningen i narkos.

Mer frekvent MR i Norge

Høgestøl säger att man idag också är mer aktiv med behandling vid MS. Om man till exempel har en till synes stabil patient som mår bra men som har aktivitet på MR, byter man till en mer effektiv behandling. Det gjorde man inte för några år sedan.

–        I och med att medicinerna blivit så pass bra och säkra så är vi ambitiösa med behandlingarna att vi tolererar väldig lite nya lesioner, men vi värderar självklart detta på individbasis, säger Einar Høgestøl.

Han tillägger att det kan vara tvärtom också, att patienten känner av en försämring som inte syns på MR, och att man då också kan byta till en mer effektiv behandling.

I Norge gör man inledningsvis fler MR-undersökningar under det första året. Høgestøl berättar att man vid nydiagnostiserad MS eller vid ett behandlingsbyte, gör en uppföljande MR redan efter 3–4 månader. Därefter görs en ny MR varje halvår tills man anser att läget är stabilt. Först då går man över till årlig MR.

Som toppen av ett isberg

Høgestøl antyder att de bilder som MR-kameran visar av hjärnan ger neurologen ett slags facit av hur patienten mår. Samtidigt är det mycket viktigt att lyssna på hur patienten upplever det. Nya symtom utan att MR visar ny aktivitet är ett fenomen som undersöks i olika forskargrupper och kallas det ”kliniska-radiologiska paradox”. Och det är nu Einar Høgestøls forskning kommer in i bilden.

MR-bilderna värderas utifrån vad neuroradiologerna ser rent visuellt i bilderna. Men Høgestøl berättar att en MR-bild inte bara är gråtoner som man kan se med blotta ögat, utan det ligger flera miljoner punkter i en bild, vilket utgör otroligt mycket information. Han hänvisar till paradoxet och menar att forskningen framåt generellt går ut på att täcka det här gapet mellan patientens upplevelse och MR-bilden, genom att hitta MR-markörer som speglar hur patienten faktiskt mår. Han illustrerar det som ett isberg och att den information som man använder ur MR-bilden idag bara är toppen av isberget. Han menar att det finns så otroligt mycket data i bilderna som man inte använder i klinisk vardag idag, men som de försöker hitta metoder för att kunna utnyttja.

Mäter atrofiutveckling

Einar Høgestøl samarbetar med några svenska forskare i ett projekt där man använder AI (artificiell intelligence) för att få ut mer information ur MR-bilden. Man använder då program för att värdera MR-datan som gör att man kan vara mycket mer sensitiv och lättare hitta små förändringar. Han berättar att man har använt flera tusen friska kontroller i projektet för att skapa en modell som med hjälp av AI kan bedöma hur gammal en hjärna är. De kallar metoden ”Brain Age Estimation”. Genom att kunna jämföra med den här modellen av åldrandet av den friska hjärnan, tror de att de kan se fler av de små sensitiva förändringarna som pågår i hjärnan hos personer med MS. Høgestøl påminner om att det naturligt pågår en mycket långsam atrofiutveckling i hjärnan mellan 25 och ungefär 60 års ålder. Det är små, små förändringar och det är väldigt svårt att se om de här förändringarna är större än vad som är normalt, framför allt om man jämför med året innan.  Det är därför väldigt viktigt att hitta metoder som kan skilja på vad som är normalt och vad som inte är normalt.

–        Vi hoppas och tror att vi inom 5–10 år, kanske tidigare också, kommer ha nya MR-markörer som bättre kommer kunna se hur statusen på hjärnan är på en enda bild. Men det är också väldigt viktigt att det vid uppföljningen är så pass hög sensitivitet i bilden så att man kan se skillnaden mellan två MR-bilder. Och har man en patient som kommer och säger att de har symtom så kan man faktiskt mäta det i motsats till tidigare.

Mätningar av nätverk i hjärnan

Vid ett annat projekt som Einar Høgestøl jobbar med i samarbete med Amsterdam, används Funktionell MR för att mäta hjärnaktivitet och hur aktiviteten är mellan olika nätverk i hjärnan. I Oslo har man mätt och följt patienter under 5 års tid för att se hur de här nätverken ändrar sig över tid och om det kan ge Høgestøl och hans kollegor mer information om hur MS-patienterna mår. Høgestøl påpekar att det är viktigt att undersöka atrofi, volymer och dylikt, men att undersöka hur områden i hjärnan fungerar och samarbetar också är en väldigt viktig aspekt. Han tillägger att det här är mycket komplicerat och det är något som det gjorts väldigt lite forskning på. Genom att hitta om det till exempel finns ett särskilt viktigt nätverk i hjärnan som på något sätt kan förklara vissa symtom, som till exempel fatigue och försämrad kognition, för att  hjälpa i den vidare forskningen på långsikt, förklarar han.

–        Då kan man upptäcka dessa förändringar tidigt. Det är ju poängen med MS-forskning och markörer, att man för det första ska kunna ge en bra prognos och att sedan kunna se vad för slags behandling patienten behöver där och då, det är det vi önskar, inte sant? säger Einar Høgestøl.

Text: Louise Candert
Foto: TTV


Biogen-56135 maj 2020
Senast uppdaterad: 2021-01-20

 

Du kanske också är intresserad av:

Highlights ECTRIMS 2020 med docent Charlotte Dahle

Docent Charlotte Dahle delar med sig av sina reflektioner från Ectrims 2020

Se film
Ectrims 2020 - Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Jan Hillert berättar efter deltagande på Ectrims 2020 om Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Se film
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Hur påverkar COVID-19 omhändertagandet av MS-patienter?

Dr Kathryn Giles delar sina erfarenheter kring behandling av MS-patienter under den pågående COVID-19-pandemin.

Se film
Ectrims 2020 - CSF NfL och klinisk praxis

Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.

Se film
Podcast – Nursing strategies to improve MS patients’ adherence and persistence

I det här avsnittet av BiogenTalks kan du lyssna på sjuksköterskan Trudy Campbell som delar med sig av sitt perspektiv av den nyligen publicerade studien av omvårdnadsstrategier..

Lyssna nu
Podcast - Immunology, vaccination readiness and the upcoming flu season

I det här avsnittet av BiogenTalks diskuterar vi MS-vård under COVID-19-pandemin med fokus på immunologi och vaccinationer med Professor Carlo Tornatore (Department of Neurology, Georgetown University Medical Center, USA) och Dr. Wallace Brownlee (UCL Institute of Neurology, UK).

Lyssna nu
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Ny studie (Sumowski JF et al. 2018) uppmärksammar brister i dagens syn på kognitiv dysfunktion vid MS och föreslår riktningen för förbättrade behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Läs mer
Magnus Gisslén: Interferonrespons en del av virushämningen

Infektionsläkare och professor Magnus Gisslén om symtom, riskfaktorer och försämring dag 8/10 med covid-19, från webinar om corona (covid-19) och MS. 

Läs mer
Är Humant Herpesvirus 6 (HHV-6) en orsak till MS?

Ny metod visar på koppling mellan humant herpesvirus 6A (HHV-6) och utvecklingen av MS (Engdahl E et al 2019).

Läs mer
Jan Hillert: Låg risk för allvarlig covid-19 vid MS enligt MS-registret

Neurologen och professorn Jan Hillert menar att risken för allvarlig covid-19 vid MS är låg enligt MS-registret, från webinar om corona/covid-19 och MS.

Läs mer
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
Så kommer neurofilament i serum att användas

Neurologen Lenka Nováková Nyrén berättar om sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.

Läs mer
Stöd vid samtal om MS

Biogen tagit fram ett interaktivt material om sjukdomen multipel skleros (MS) till stöd för dig som jobbar i vården och har samtal med patienter och anhöriga om MS.

Läs mer
Infektioner och vaccinationer vid MS-behandling

Den 20 januari 2020 kom MS Sällskapet med rekommendationer gällande vaccination vid MS. Det var precis innan ett helt nytt virus gjorde entré, nämligen SARS-CoV-2.
Författarna till rekommendationerna Charlotte Dahle och Johanna Sjöwall ger här sin syn på ett kommande vaccin mot covid-19, om det kommer kunna tas av MS-patienter som står på immunmodulerande behandlingar och huruvida rekommendationerna påverkas av detta nya virus.

Läs mer
Vikten av att göra rätt från början

Ny MS-studie (Visaria J et al. 2018) visar hur viktigt det är att tidigt ställa rätt diagnos och initiera rätt behandling. Läs en sammanfattning här.

Läs mer
Blåsbesvär vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
Treatment decisions in MS

Professor Patrick Vermersch från Frankrike och neurologen José Manuel Garcia Domingez från Spanien resonerar kring behandlingsbeslut vid MS. Det handlar om olika kriterier som måste vägas in i en komplex bild.

Läs mer
Så påverkar dimetylfumarat lymfocytnivåerna vid RRMS

Tidigare studier har visat att behandling med dimetylfumarat leder till en minskning av antalet lymfocyter, som dock oftast stabiliseras på den nya och lägre nivån. 

Läs mer
Långtidsdata – Tecfidera® (dimetylfumarat)

Uppföljningsdata om Tecfideras effekt och säkerhet redovisades i den nyligen publicerade uppföljningsstudien ENDORSE.

Läs mer
Vaccination mot Covid-19 vid MS

Första vaccinet mot Covid-19 är godkänt, men MS-patienterna kommer att få vänta ett tag till.

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 2)

Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

Många kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS

Läs mer
Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying. Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Läs mer
Kongressrapport ECTRIMS – ACTRIMS MS-prodrome och forskning inom miljöfaktorer

- Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling!” börjar Anne-Marie Landtblom sin artikel för biogenpro där hon summerar data från den stora MS-kongressen – ECTRIMS

Läs mer
Upp till 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet

Resultat från 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet över tid, ENDORSE.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
Nu kan Fampyra® (fampridin) ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

Uppdaterad produktresumé för Fampyra® (fampidrin) gör att läkemedlet nu kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.

Läs mer
Registrering av Covid-19-infektion i svenska MS-registret

Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.

Läs mer
ENDORSE – 9-års uppföljning bekräftar effekt och säkerhet med Tecfidera®

9-års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar säkerhet och effekt hos patienter med RRMS (interims resultat från ENDORSE).

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 1)

MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri® under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.

Läs mer
Informationsfilm om TOUCH Prescribing Program


Real world data från patienter som behandlas med Tysabri® (natalizumab) med förlängt doseringsintervall...
Publicerad: 2020-05-18

Se film
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder


I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Intervju med doktor John Foley från Salt Lake City om förlängt doseringsintervall med Tysabri®

Intervju med doktor John Foley från Salt Lake City om förlängt doseringsintervall med Tysabri®. Han ger också en kort introduktion om vad TOUCH registret är.

Se film
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

 I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Ellen Iacobaeus om Swedish Corner I

Ellen Iacobaeus återger vad som diskuterades på det första Swedish Corner-mötet under ECTRIMS 2019.

Se film
Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Föreläsning Jan Lycke, Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Se film
Hur informerar man barn till förälder med MS om MS – stöd och verktyg till barn och föräldrar

Föreläsning med Anna Cunningham, hur informera barn om MS och MS-stöd till föräldrar med MS

Se film
Samband och skillnader mellan kognitiv dysfunktion, MS fatigue och depression

I denna föreläsning diskuteras sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS. 

Läs mer
Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri®.

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri® (natalizumab) godkändes nyligen av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Podcast – Strategiskt tänkande vid sekvensering av behandlingar vid MS

I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.

Läs mer