Interaktion mellan B- och T-celler behövs för att få effekt av vaccin


Genom vaccination kan vi idag effektivt förhindra smittspridning av ett stort antal bakteriella sjukdomar och viroser. Vid kontakt med ett infektiöst agens eller vid vaccination aktiveras det innata immunsystemet tillsammans med det adaptiva för att utveckla immunitet mot det främmande ämnet.

Läkemedel som interagerar med immunsystemet kan påverka kroppens möjlighet att försvara sig mot infektioner, eller utveckla immunitet efter vaccination, på grund av försvagat eller uteblivet immunsvar. En del av de sjukdomsmodifierande läkemedel (DMT) som används vid multipel skleros kan leda till en ökad risk att drabbas av vissa infektioner och att vissa infektioner får ett allvarligare förlopp. Dessa risker kan minskas genom vaccination. Genomförandet kompliceras av att DMT som hämmar immunsystemet också kan förhindra effektiv immunisering. En individualiserad bedömning av nytta i förhållande till risk vid behandlingsval måste också involvera eventuell risk för infektionsrelaterade biverkningar. Eftersom analyser av vaccineffekter (specifika antikroppar och cellulärt svar) hos personer med MS inte är tillgängliga i rutinsjukvård behöver beslut om behandling och vaccinationer tas baserat på tillgängliga data och expertrekommendationer, vilka sammanfattats i en review: Vaccine Cosiderations for Multiple Sclerosos in the COVID-19 ERA, av Coyle et al. (1).


Immunsystemet

Immunsystemet består av två delar; det innata (medfödda) systemet och det adaptiva. Ett normalt immunologiskt svar utgörs av en komplex interaktion mellan dessa. Det innata immunsystemet känner igen patogena ämnen via receptorer på cellytan och genererar ett snabbt svar inom minuter till timmar. Det reagerar inte snabbare eller starkare vid en ny infektion med samma agens, så inget immunologiskt minne genereras. Det innata immunsystemet aktiverar det adaptiva genom antigenpresenterande celler (APC) i form av makrofager och monocyter som internaliserar och digererar antigen samt presenterar peptider från dessa på sin yta tillsammans med HLA (major histocompatibility complex molecules). Dessa känns igen av specifika T- och B-celler i det adaptiva immunsystemet.

 

Aktiveringen av det adaptiva immunsystemet tar 4 till 7 dagar efter exponering för ett patogent ämne. Det cellulära svaret innebär produktion av olika subtyper av T-celler med specifika funktioner. Cytotoxiska CD8+ T-celler reducerar, kontrollerar och eliminerar agens indirekt via antimikrobiska cytokiner eller direkt via utsöndring av toxiska ämnen. Hjälparceller, CD4+ T-celler är involverade i reduktion och kontroll av extracellulära och intracellulära patogener. Detta sker genom utsöndring av cytokiner som stimulerar differentiering av B-celler, CD8+ T-celler och makrofager. Andra subtyper av CD4+ T-celler inkluderar follikulära T-celler, som är viktiga för aktivering av B-celler och deras differentiering till antikroppsproducerande plasmaceller och minnesceller, samt regulatoriska T-celler.

Det humorala svaret består av B-celler, antikroppar och komplementsystemet. B-cellerna aktiveras av CD4+ T-celler via stimulerande interleukiner (IL-4, IL-5 och IL-13), vilket leder till till utveckling av plasmaceller och antikroppsproduktion. Antikroppar verkar via blockering av toxiner, neutralisering av virus, facilitering av fagocytos och genom aktivering av komplementkaskaden. B-celler kan även känna igen antigen direkt, utan närvaro av makrofager eller monocyter, och är involverade i utveckling av det immunologiska minnet.

Immunologiskt minne innebär att immunsystemet har förmåga att svara snabbare och effektivare vid en förnyad kontakt med ett patogenetiskt ämne. Det består av expanderade kvarstående kloner av antigenspecifika B- och T-celler. Komplementfaktorer kan opsonisera antigen och stimulera receptorer på B-celler och på så sätt sänka tröskeln för produktion av neutraliserande antikroppar.

Studier av immunsystemet visar att koordinerade interaktioner mellan T- och B-lymfocyter är nödvändiga för att generera immunologiskt minne och produktion av neutraliserande antikroppar. Figur a visar en schematisk bild av förloppet vid vaccination.

 


Figur a
. Immunsvaret vid vaccination. En APC känner igen vaccinantigen, vilket leder till en lokal inflammation. APC internaliserar, processar och presenterar antigen för CD4+ T-celler. Antigenspecifika T-celler aktiveras, differentieras och utsöndrar cytokiner som bidrar till B-cellsaktivering, utvecklande av plasmaceller och antikroppsproduktion. Cirka 10% av aktiverade T- och B-celler blir minnesceller som kan förhindra framtida infektion (1).

 

Förutsättningar för ett effektivt immunsvar

De koordinerade interaktionerna mellan det innata immunsystemet och det adaptiva immunsystemets humorala och cellulära delar vid infektion eller vaccination, resulterar i produktion av neutraliserande antikroppar respektive cellmedierad elimination av främmande agens. Samspelet mellan B- och T-celler utgör även en förutsättning för utvecklandet av ett immunologiskt minne.

Pandemin med SARS-COV2, men även möjligheten att vaccinera mot infektionen, har inneburit nya utmaningar för MS-vården. Förutom potentiellt ökad risk för allvarligt förlopp av Covid-19 vid behandling med vissa DMT, kan läkemedelsbehandlingen också leda till en svag effekt av vaccinationen. Det behövs mer kunskap om möjligheten att vaccinera effektivt under behandling med DMT, om timing och strategier för att åstadkomma säker och effektiv immunisering av personer med MS. En bättre förståelse av det humorala och cellulära immunsvaret vid vaccination mot Covid-19, i kombination med ökad kunskap om vaccinsvar hos MS-patienter under behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel, kan optimera individualiserade behandlingsval och möjliggöra effektiv immunisering mot Covid-19 framöver.

 

Text: Eva Sivertsdotter

Bild: iStock

Biogen-128351 augusti 2021
Senast uppdaterad: 2021-08-25

Referenser

1.      Patricia Coyle et al., Vaccine Considerations for Multiple Sclerosis in the COVID-19 Era. Advances in Therapy (2021) 38, 3550-3588. https://doi.org/10.1007/s12325-021-01761-3

Läs mer

Vad kan vi lära oss från data i MS-registret om COVID-19 och MS?

MS-registret har en särskild modul för COVID-19. Professor, och överläkare i neurologi, Jan Hillert, presenterar vad vi vet idag om de patienter som haft Covid-19 i Sverige.

Se film
Kunskapsläge covid-19 och vaccin

Docent och överläkare Soo Aleman ger en uppdatering kring de olika vacciner som är aktuella för vaccinering mot covid-19. Soo beskriver de olikheter som finns mellan olika vacciner.

Se film
Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Läs mer
Biogen poddar om off label-användning av läkemedel

I det här podd-avsnittet diskuteras skillnaden mellan medicinsk och systematisk off label, om vad som är patientsäkert, vems ansvaret är och om Biogens ståndpunkt i frågan.

Läs mer
Så påverkar våra behandlingar immunsystemet – reflektioner från ECTRIMS

Educational Session 15 under ECTRIMS 2019 handlade om hur MS-behandlingar påverkar immunsystemet. Här följer en kort summering.

Läs mer
B-cellsterapi vid MS – reflektioner från ECTRIMS

Educational Session 3 under ECTRIMS 2019 handlade om B-cellsterapi vid MS. Här följder en kort summering.

Läs mer
Sekvensering vid MS-behandling

Biogen har summerat artikel i Journal of Neurology om sekvensering vid behandling av skovvist förlöpande MS (RMS) i en enkel infografic.

Läs mer
Infektioner och vaccinationer vid MS-behandling

Den 20 januari 2020 kom MS Sällskapet med rekommendationer gällande vaccination vid MS. Det var precis innan ett helt nytt virus gjorde entré, nämligen SARS-CoV-2.
Författarna till rekommendationerna Charlotte Dahle och Johanna Sjöwall ger här sin syn på ett kommande vaccin mot covid-19, om det kommer kunna tas av MS-patienter som står på immunmodulerande behandlingar och huruvida rekommendationerna påverkas av detta nya virus.

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 2)

Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.

Läs mer
Covid-19 och MS: Neurologens perspektiv

Jan Lycke, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,  diskuterade resonemanget bakom Svenska MS-sällskapets rekommendationer under ett webinar om Covid-19 och MS som hölls den 3 februari.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
Sammanfattning webinar COVID-19 infektionen och MS 3 februari 2021

Ta del av inspelade föreläsningar av Professor Jan Lycke, Professor Jan Hillert samt Docent Soo Aleman.

Läs mer
MS, COVID-19 och vaccination

I denna film tar doktor Enrique Alvarez (MD och PhD vid Rocky Mountains Multiple Sclerosis center i Colorado, USA) med oss på en föreläsning om MS, COVID-19 och vaccinationer.

Se film
En animerad film om MS för barn


I den här korta illustrativa filmen förklaras vad MS är, vad som händer i kroppen vid MS.
Publicerad: 2020-02-17

Se film
Informationsfilm om TOUCH Prescribing Program


Real world data från patienter som behandlas med Tysabri® (natalizumab) med förlängt doseringsintervall...
Publicerad: 2020-05-18

Se film
Inspelade föreläsningar från sjuksköterskemötet 11 mars 2021

Nu finns filmerna från årets sjuksköterskemöte 2021, Rum för MS tillgängliga för dig att se.

Läs mer
Podcast – Strategiskt tänkande vid sekvensering av behandlingar vid MS

I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.

Läs mer
Podcast - Immunology, vaccination readiness and the upcoming flu season

I det här avsnittet av BiogenTalks diskuterar vi MS-vård under COVID-19-pandemin med fokus på immunologi och vaccinationer med Professor Carlo Tornatore (Department of Neurology, Georgetown University Medical Center, USA) och Dr. Wallace Brownlee (UCL Institute of Neurology, UK).

Lyssna nu
Film-T- och B-cellers roll vid vaccinering av MS-patienter under COVID-19 pandemin

Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Ibland måste behandlingen med natulizumab avbrytas på grund av att MS-patienten utvecklat en ökad risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati). 

Läs mer
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna. 

Läs mer