Magnus Gisslén: Interferonrespons en del av virushämningen


Enligt infektionsläkaren och professorn Magnus Gisslén finns studier som visar att interferonrespons är en normal del i det innata immunförsvaret. Man tror nu att det kan vara ett möjligt svar på den försämringen man ofta ser vid dag 8/10 hos patienter med covid-19.
Under Biogens webinar den 3 juni 2020 om covid-19 och MS, inledde Magnus Gisslen med en föreläsning om Covid-19 ur infektionsläkarens perspektiv. Han pratade bland annat om symtom, riskfaktorer och vad som händer vid dag 8/10.
 


Magnus Gisslén, professor, överläkare, infektion, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra


Magnus Gisslén inleder med att prata om dödligheten i världen kopplat till covid-19. Han menar att även om man rapporterar dödlighet olika i olika länder ses ändå ett mönster som är ganska likt mellan länderna. Det han menar är att man ser en ökning av dödsfall under upp till 5–6 veckor och sedan börjar en avmattning i den logaritmiska skalan som sifforna visas. Och varför det ser ut så här kan vara svårt att förstå, menar Gisslén. Man tror inte att det beror på någon omfattande flockimmunitet, även om det inte går att utesluta, utan att det kanske handlar mer om social distansering.

Ålder den största riskfaktorn

De riskfaktorer man brukar tala om är kronisk hjärt-lungsjukdom, kronisk lever-njursjukdom, diabetes, hypertoni, utbredd tumörsjukdom, fetma och neuromuskulära sjukdomar. Men det är viktigt att förstå vad de här riskfaktorerna betyder, anser Gisslén. Vad är överriskerna att bli svårt sjuk? Gisslén menar att det bara finns ett sätt att ta reda på detta och det är att göra stora registerstudier. En sådan har gjorts i Storbritannien1 där man tittat på totalt de drygt 17 miljoner patienter som finns med i registret, som är ett hälsovårdsregister. Av dessa personer har cirka 5 600 avlidit i en covid-19 infektion och det är för dessa individer man tittat på riskfaktorer. Det som faller ut som störst riskfaktor utan någon jämförelse, är ålder. Risken att avlida ökar markant med ålder och främst över 70 år. Tvärtom har de som är under 40 år en låg risk att avlida. Enligt den här studien är också manligt kön och fetma riskfaktorer, men har inte lika hög risk som ålder. Diabetes är också en annan riskfaktor och när den är kontrollerad har den en liten risk i förhållande till ålder. Magnus Gisslén påpekar att det är viktigt att ha med sig den förhöjda risken kopplat till ålder vid diskussioner om att inte släppa på restriktionerna för dem som är 70 år och äldre, eftersom det finns en klart ökad risk oavsett om man har en annan sjuklighet eller inte.

Magnus Gisslén visar siffror från Svenska intensivvårdsregistret över riskfaktorer för att bli svårt sjuk. Siffrorna visar att medelåldern på intensivvården ligger runt 60 år, vilket är mycket lägre än åldern för dem som avlidit. 75 procent är män, vilket är en större andel än vad man brukar se vid andra sjukdomar. Bland dem som ligger på IVA ses också en överrepresentation av män.

Symtom vid covid-19

När det gäller de symtom som associeras med covid-19 har det enbart funnits ganska små studier tidigare, men nu börjar det komma större studier. Magnus Gisslén hänvisar till en metaanalys2 som kom för några veckor sedan där symtom från patienter som läggs in på sjukhus redovisas. Feber var det vanligaste symtomet, därefter hosta. Gisslén menar att det är samma symtom som han ser hos sina patienter; ofta ganska hög feber, hosta och andnöd och han påpekar att det är därför de hamnar på sjukhus. Vidare menar Gisslén att det som också är utmärkande för många, och det gäller inte bara de som läggs in på sjukhus utan även andra patienter som har mildare sjukdom, är en väldigt kraftig trötthet. Han nämner även muskelvärk som ett inte helt ovanligt symtom.

När det kommer till lite lindrigare fall av corona, berättar Gisslén om en app som det pratats mycket om i media den senaste veckan. Den kom först till Storbritannien och USA där ett väldigt stort antal personer med misstänkt covid-19 laddat ner appen i vilken de anger sina symtom varje dag samt om de är testade för covid-19 och test-resultatet. Det här projektet publicerades i Nature Medicin den 11 maj.3 Då hade över 2,5 miljoner personer laddat ner appen och knappt 806 000 personer regelbundet svarat på frågor om sina symtom och sin hälsa i appen. 18 400 personer var provtagna för SARS-CoV-2. Gisslén påpekar att om de personerna har covid-19 eller inte är visserligen självrapporterade uppgifter, men att man kan följa personernas symtom. I och med att det är stora siffror så blir det sannolikt ganska korrekta siffror. Appen finns nu även i Sverige och det är Lunds Universitet som är med i projektet. När man tittade på symtomen som angivits var det ett symtom som slog ut väldigt tydligt och som kunde kopplas till högst odds ratio för en covid-19 infektion, vilket var förlust av lukt och smak. Andra symtom som sågs var matleda, trötthet och delvis feber. Förlust av lukt inte så vanligt vid infektioner. Man ser det vid influensa men i mycket lägre frekvens och då är det nästan alltid kopplat till nästäppa, vilket det normalt sett inte är här. I och med det här projektet har man också fått insikter i symtomens varaktighet vilket man troligen inte hade fått på annat sätt.

Tromboemboliska komplikationer

Magnus Gisslén menar att något som bör nämnas är tromboembolism vid covid-19. Något som man lärt sig är mycket vanligt, mycket vanligare än vid många andra infektioner. En studie4 med svårt sjuka patienter under IVA-vård visade att trots en adekvat trombosprofylax utvecklade 30 procent av patienterna tromboemboliska komplikationer. Komplikationer som motsvarade samma nivåer som ses vid en fullskalig DIC (disseminerad intravasal koagulation). Men Gisslén påpekar att det här inte rör sig om någon DIC, utan det här är en helt annan mekanism. Han säger vidare att de sett patienter som har kommit in med massiva lungembolier efter en vecka/10 dagar med hög feber hemma. Patienter som kommer till sjukhus får alla trombosprofylax och de som är svårt sjuka får en förstärkt trombosprofylax med dubbla doser, men trots det ser Gisslén och hans kollegor en hel del av tromboemboliska komplikationer.

Mindre virus men sämre patient

I studier där Gisslén och hans kollegor har följt patienters virusmängder i luftvägarna, kan man se att virusmängderna minskar väldigt fort hos de flesta men kan ligga kvar på låga nivåer under lång tid. Det finns däremot andra studier som visar att när det har gått en vecka/10 dagar, finns det inte längre något virus som är livskraftigt och kan infektera celler. Därmed minskar smittsamheten dramatiskt hos immunkompetenta individer. Det kan dock vara skillnad om man har immunosuppression. Efter en vecka/10 dagar är de flesta väldigt lite smittsamma. 

Det händer sedan något vid dag 8/10, en klar försämring. Man kan ha feber under hela tiden, men då ökar plötsligt andningsproblemen och man behöver sjukhusvård. Det är vid den här tidpunkten som de flesta av dem som blir svårt sjuka läggs in på sjukhus. Många gånger går försämringen väldigt snabbt. Ofta tror man inte att patienterna är så sjuka som de faktiskt är, menar Gisslén, men sedan går försämringen väldigt snabbt från måttligt syrgasbehov till intensivvård och respirator. Man talar om ”silent hypoxia”, vilket de har sett många gånger på Sahlgrenska där Gisslén arbetar.

Vad händer vid dag 8/10?

Vad är det då som händer vid dag 8/10? Viruset har ju gått ner, det är vanligtvis inte en kraftig virusreplikation. Det man tror men ännu inte vet, enligt Gisslén, är att det handlar om en reaktion från kroppens immunförsvar som nu ökar reaktionen på viruset. Det finns flera studier5 som visar att det är det normala i det innata immunförsvaret, det vill säga att en del av virushämningen är interferonrespons. De som har mild eller moderat sjukdom får ofta en normal interferonrespons. Medan de med svår sjukdom får en klart försämrad respons på interferon men i stället andra typer av inflammatoriskt svar. Sannolikt spelar detta roll när man blir svårt sjuk och det som sker immunologiskt är väldigt, väldigt intressant menar Gisslén.

Detta med interferonrespons är något man har försökt att utnyttja i forskning. Det finns en publicerad studie6 där man gav betainterferon tillsammans med två virushämmande läkemedel för att kunna se virusutveckling. Man såg en snabbare virusnedgång i gruppen som fick betainterferon än i gruppen som inte fick det. Detta är något man fortsätter att studera och man tittar då på interferon men även tillsammans med andra virusläkemedel.

 

Text: Louise Candert
Foto: iStock
 

REFERENSER:

1. The OpenSAFELY Collaborative, medRxiv preprint, May 7

2. Fu L. J Infect, 2020. 80(6):656-665

3. Menni C et al. Nature Med, 2020: May 11

4. Klok FA et al. Thromb Res 2020, April 10

5. Jamilloux Y et al. Autoimmun Rev, 2020 : May

6. Hung IFN et al. Lancet 2020, May 8

Läs mer

Biogen-60965
Senast uppdaterad: 2020-10-14