Magnus Gisslén: Interferonrespons en del av virushämningen

Magnus Gisslén, professor, överläkare, infektion, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra


Enligt infektionsläkaren och professorn Magnus Gisslén finns studier som visar att interferonrespons är en normal del i det innata immunförsvaret. Man tror nu att det kan vara ett möjligt svar på den försämringen man ofta ser vid dag 8/10 hos patienter med covid-19.
Under Biogens webinar den 3 juni 2020 om covid-19 och MS, inledde Magnus Gisslen med en föreläsning om Covid-19 ur infektionsläkarens perspektiv. Han pratade bland annat om symtom, riskfaktorer och vad som händer vid dag 8/10.
 


Magnus Gisslén inleder med att prata om dödligheten i världen kopplat till covid-19. Han menar att även om man rapporterar dödlighet olika i olika länder ses ändå ett mönster som är ganska likt mellan länderna. Det han menar är att man ser en ökning av dödsfall under upp till 5–6 veckor och sedan börjar en avmattning i den logaritmiska skalan som sifforna visas. Och varför det ser ut så här kan vara svårt att förstå, menar Gisslén. Man tror inte att det beror på någon omfattande flockimmunitet, även om det inte går att utesluta, utan att det kanske handlar mer om social distansering.

Ålder den största riskfaktorn

De riskfaktorer man brukar tala om är kronisk hjärt-lungsjukdom, kronisk lever-njursjukdom, diabetes, hypertoni, utbredd tumörsjukdom, fetma och neuromuskulära sjukdomar. Men det är viktigt att förstå vad de här riskfaktorerna betyder, anser Gisslén. Vad är överriskerna att bli svårt sjuk? Gisslén menar att det bara finns ett sätt att ta reda på detta och det är att göra stora registerstudier. En sådan har gjorts i Storbritannien1 där man tittat på totalt de drygt 17 miljoner patienter som finns med i registret, som är ett hälsovårdsregister. Av dessa personer har cirka 5 600 avlidit i en covid-19 infektion och det är för dessa individer man tittat på riskfaktorer. Det som faller ut som störst riskfaktor utan någon jämförelse, är ålder. Risken att avlida ökar markant med ålder och främst över 70 år. Tvärtom har de som är under 40 år en låg risk att avlida. Enligt den här studien är också manligt kön och fetma riskfaktorer, men har inte lika hög risk som ålder. Diabetes är också en annan riskfaktor och när den är kontrollerad har den en liten risk i förhållande till ålder. Magnus Gisslén påpekar att det är viktigt att ha med sig den förhöjda risken kopplat till ålder vid diskussioner om att inte släppa på restriktionerna för dem som är 70 år och äldre, eftersom det finns en klart ökad risk oavsett om man har en annan sjuklighet eller inte.

Magnus Gisslén visar siffror från Svenska intensivvårdsregistret över riskfaktorer för att bli svårt sjuk. Siffrorna visar att medelåldern på intensivvården ligger runt 60 år, vilket är mycket lägre än åldern för dem som avlidit. 75 procent är män, vilket är en större andel än vad man brukar se vid andra sjukdomar. Bland dem som ligger på IVA ses också en överrepresentation av män.

Symtom vid covid-19

När det gäller de symtom som associeras med covid-19 har det enbart funnits ganska små studier tidigare, men nu börjar det komma större studier. Magnus Gisslén hänvisar till en metaanalys2 som kom för några veckor sedan där symtom från patienter som läggs in på sjukhus redovisas. Feber var det vanligaste symtomet, därefter hosta. Gisslén menar att det är samma symtom som han ser hos sina patienter; ofta ganska hög feber, hosta och andnöd och han påpekar att det är därför de hamnar på sjukhus. Vidare menar Gisslén att det som också är utmärkande för många, och det gäller inte bara de som läggs in på sjukhus utan även andra patienter som har mildare sjukdom, är en väldigt kraftig trötthet. Han nämner även muskelvärk som ett inte helt ovanligt symtom.

När det kommer till lite lindrigare fall av corona, berättar Gisslén om en app som det pratats mycket om i media den senaste veckan. Den kom först till Storbritannien och USA där ett väldigt stort antal personer med misstänkt covid-19 laddat ner appen i vilken de anger sina symtom varje dag samt om de är testade för covid-19 och test-resultatet. Det här projektet publicerades i Nature Medicin den 11 maj.3 Då hade över 2,5 miljoner personer laddat ner appen och knappt 806 000 personer regelbundet svarat på frågor om sina symtom och sin hälsa i appen. 18 400 personer var provtagna för SARS-CoV-2. Gisslén påpekar att om de personerna har covid-19 eller inte är visserligen självrapporterade uppgifter, men att man kan följa personernas symtom. I och med att det är stora siffror så blir det sannolikt ganska korrekta siffror. Appen finns nu även i Sverige och det är Lunds Universitet som är med i projektet. När man tittade på symtomen som angivits var det ett symtom som slog ut väldigt tydligt och som kunde kopplas till högst odds ratio för en covid-19 infektion, vilket var förlust av lukt och smak. Andra symtom som sågs var matleda, trötthet och delvis feber. Förlust av lukt inte så vanligt vid infektioner. Man ser det vid influensa men i mycket lägre frekvens och då är det nästan alltid kopplat till nästäppa, vilket det normalt sett inte är här. I och med det här projektet har man också fått insikter i symtomens varaktighet vilket man troligen inte hade fått på annat sätt.

Tromboemboliska komplikationer

Magnus Gisslén menar att något som bör nämnas är tromboembolism vid covid-19. Något som man lärt sig är mycket vanligt, mycket vanligare än vid många andra infektioner. En studie4 med svårt sjuka patienter under IVA-vård visade att trots en adekvat trombosprofylax utvecklade 30 procent av patienterna tromboemboliska komplikationer. Komplikationer som motsvarade samma nivåer som ses vid en fullskalig DIC (disseminerad intravasal koagulation). Men Gisslén påpekar att det här inte rör sig om någon DIC, utan det här är en helt annan mekanism. Han säger vidare att de sett patienter som har kommit in med massiva lungembolier efter en vecka/10 dagar med hög feber hemma. Patienter som kommer till sjukhus får alla trombosprofylax och de som är svårt sjuka får en förstärkt trombosprofylax med dubbla doser, men trots det ser Gisslén och hans kollegor en hel del av tromboemboliska komplikationer.

Mindre virus men sämre patient

I studier där Gisslén och hans kollegor har följt patienters virusmängder i luftvägarna, kan man se att virusmängderna minskar väldigt fort hos de flesta men kan ligga kvar på låga nivåer under lång tid. Det finns däremot andra studier som visar att när det har gått en vecka/10 dagar, finns det inte längre något virus som är livskraftigt och kan infektera celler. Därmed minskar smittsamheten dramatiskt hos immunkompetenta individer. Det kan dock vara skillnad om man har immunosuppression. Efter en vecka/10 dagar är de flesta väldigt lite smittsamma. 

Det händer sedan något vid dag 8/10, en klar försämring. Man kan ha feber under hela tiden, men då ökar plötsligt andningsproblemen och man behöver sjukhusvård. Det är vid den här tidpunkten som de flesta av dem som blir svårt sjuka läggs in på sjukhus. Många gånger går försämringen väldigt snabbt. Ofta tror man inte att patienterna är så sjuka som de faktiskt är, menar Gisslén, men sedan går försämringen väldigt snabbt från måttligt syrgasbehov till intensivvård och respirator. Man talar om ”silent hypoxia”, vilket de har sett många gånger på Sahlgrenska där Gisslén arbetar.

Vad händer vid dag 8/10?

Vad är det då som händer vid dag 8/10? Viruset har ju gått ner, det är vanligtvis inte en kraftig virusreplikation. Det man tror men ännu inte vet, enligt Gisslén, är att det handlar om en reaktion från kroppens immunförsvar som nu ökar reaktionen på viruset. Det finns flera studier5 som visar att det är det normala i det innata immunförsvaret, det vill säga att en del av virushämningen är interferonrespons. De som har mild eller moderat sjukdom får ofta en normal interferonrespons. Medan de med svår sjukdom får en klart försämrad respons på interferon men i stället andra typer av inflammatoriskt svar. Sannolikt spelar detta roll när man blir svårt sjuk och det som sker immunologiskt är väldigt, väldigt intressant menar Gisslén.

Detta med interferonrespons är något man har försökt att utnyttja i forskning. Det finns en publicerad studie6 där man gav betainterferon tillsammans med två virushämmande läkemedel för att kunna se virusutveckling. Man såg en snabbare virusnedgång i gruppen som fick betainterferon än i gruppen som inte fick det. Detta är något man fortsätter att studera och man tittar då på interferon men även tillsammans med andra virusläkemedel.

 

Text: Louise Candert
Foto: iStock
 

Biogen-60965 juni 2020
Senast uppdaterad: 2021-03-03


Referenser:
1. The OpenSAFELY Collaborative, medRxiv preprint, May 7
2. Fu L. J Infect, 2020. 80(6):656-665
3. Menni C et al. Nature Med, 2020: May 11
4. Klok FA et al. Thromb Res 2020, April 10
5. Jamilloux Y et al. Autoimmun Rev, 2020 : May
6. Hung IFN et al. Lancet 2020, May 8

Du kanske också är intresserad av:

Highlights ECTRIMS 2020 med docent Charlotte Dahle

Docent Charlotte Dahle delar med sig av sina reflektioner från Ectrims 2020

Se film
Ectrims 2020 - Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Jan Hillert berättar efter deltagande på Ectrims 2020 om Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Se film
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Hur påverkar COVID-19 omhändertagandet av MS-patienter?

Dr Kathryn Giles delar sina erfarenheter kring behandling av MS-patienter under den pågående COVID-19-pandemin.

Se film
Ectrims 2020 - CSF NfL och klinisk praxis

Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.

Se film
Podcast – Nursing strategies to improve MS patients’ adherence and persistence

I det här avsnittet av BiogenTalks kan du lyssna på sjuksköterskan Trudy Campbell som delar med sig av sitt perspektiv av den nyligen publicerade studien av omvårdnadsstrategier..

Lyssna nu
Podcast - Immunology, vaccination readiness and the upcoming flu season

I det här avsnittet av BiogenTalks diskuterar vi MS-vård under COVID-19-pandemin med fokus på immunologi och vaccinationer med Professor Carlo Tornatore (Department of Neurology, Georgetown University Medical Center, USA) och Dr. Wallace Brownlee (UCL Institute of Neurology, UK).

Lyssna nu
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Ny studie (Sumowski JF et al. 2018) uppmärksammar brister i dagens syn på kognitiv dysfunktion vid MS och föreslår riktningen för förbättrade behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Nya patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Läs mer
Är Humant Herpesvirus 6 (HHV-6) en orsak till MS?

Ny metod visar på koppling mellan humant herpesvirus 6A (HHV-6) och utvecklingen av MS (Engdahl E et al 2019).

Läs mer
Jan Hillert: Låg risk för allvarlig covid-19 vid MS enligt MS-registret

Neurologen och professorn Jan Hillert menar att risken för allvarlig covid-19 vid MS är låg enligt MS-registret, från webinar om corona/covid-19 och MS.

Läs mer
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Läs mer
Så kommer neurofilament i serum att användas

Neurologen Lenka Nováková Nyrén berättar om sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.

Läs mer
Stöd vid samtal om MS

Biogen tagit fram ett interaktivt material om sjukdomen multipel skleros (MS) till stöd för dig som jobbar i vården och har samtal med patienter och anhöriga om MS.

Läs mer
Infektioner och vaccinationer vid MS-behandling

Den 20 januari 2020 kom MS Sällskapet med rekommendationer gällande vaccination vid MS. Det var precis innan ett helt nytt virus gjorde entré, nämligen SARS-CoV-2.
Författarna till rekommendationerna Charlotte Dahle och Johanna Sjöwall ger här sin syn på ett kommande vaccin mot covid-19, om det kommer kunna tas av MS-patienter som står på immunmodulerande behandlingar och huruvida rekommendationerna påverkas av detta nya virus.

Läs mer
Vikten av att göra rätt från början

Ny MS-studie (Visaria J et al. 2018) visar hur viktigt det är att tidigt ställa rätt diagnos och initiera rätt behandling. Läs en sammanfattning här.

Läs mer
Blåsbesvär vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
Treatment decisions in MS

Professor Patrick Vermersch från Frankrike och neurologen José Manuel Garcia Domingez från Spanien resonerar kring behandlingsbeslut vid MS. Det handlar om olika kriterier som måste vägas in i en komplex bild.

Läs mer
Så påverkar dimetylfumarat lymfocytnivåerna vid RRMS

Tidigare studier har visat att behandling med dimetylfumarat leder till en minskning av antalet lymfocyter, som dock oftast stabiliseras på den nya och lägre nivån. 

Läs mer
Långtidsdata – Tecfidera® (dimetylfumarat)

Uppföljningsdata om Tecfideras effekt och säkerhet redovisades i den nyligen publicerade uppföljningsstudien ENDORSE.

Läs mer
Vaccination mot Covid-19 vid MS

Första vaccinet mot Covid-19 är godkänt, men MS-patienterna kommer att få vänta ett tag till.

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 2)

Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

Många kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS

Läs mer
Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying. Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Läs mer
Kongressrapport ECTRIMS – ACTRIMS MS-prodrome och forskning inom miljöfaktorer

- Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling!” börjar Anne-Marie Landtblom sin artikel för biogenpro där hon summerar data från den stora MS-kongressen – ECTRIMS

Läs mer
Upp till 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet

Resultat från 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet över tid, ENDORSE.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
Nu kan Fampyra® (fampridin) ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

Uppdaterad produktresumé för Fampyra® (fampidrin) gör att läkemedlet nu kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.

Läs mer
Registrering av Covid-19-infektion i svenska MS-registret

Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.

Läs mer
ENDORSE – 9-års uppföljning bekräftar effekt och säkerhet med Tecfidera®

9-års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar säkerhet och effekt hos patienter med RRMS (interims resultat från ENDORSE).

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 1)

MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri® under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.

Läs mer
Informationsfilm om TOUCH Prescribing Program


Real world data från patienter som behandlas med Tysabri® (natalizumab) med förlängt doseringsintervall...
Publicerad: 2020-05-18

Se film
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder


I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Intervju med doktor John Foley från Salt Lake City om förlängt doseringsintervall med Tysabri®

Intervju med doktor John Foley från Salt Lake City om förlängt doseringsintervall med Tysabri®. Han ger också en kort introduktion om vad TOUCH registret är.

Se film
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

 I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Ellen Iacobaeus om Swedish Corner I

Ellen Iacobaeus återger vad som diskuterades på det första Swedish Corner-mötet under ECTRIMS 2019.

Se film
Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Föreläsning Jan Lycke, Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Se film
Hur informerar man barn till förälder med MS om MS – stöd och verktyg till barn och föräldrar

Föreläsning med Anna Cunningham, hur informera barn om MS och MS-stöd till föräldrar med MS

Se film
Samband och skillnader mellan kognitiv dysfunktion, MS fatigue och depression

I denna föreläsning diskuteras sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS. 

Läs mer
Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri®.

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri® (natalizumab) godkändes nyligen av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Podcast – Strategiskt tänkande vid sekvensering av behandlingar vid MS

I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.

Läs mer