Ny årsrapport från neuroregistret


I Svenska neuroregistrets nya årsrapport ses sammantaget en positiv utveckling för MS-vården i landet. Samtidigt visar siffrorna på en ojämt fördelad MS-vård med betydande skillnader mellan länen både när det gäller användandet av bromsmediciner och uppföljning av patienterna. Dessutom når få län målvärdet för behandlingsfrekvens.  

 

Syftet med MS-registret är att kvalitetssäkra och utveckla vården och att vara underlag till forskning för ny kunskap om MS.
Årsrapport 2016–2017, Svenska neuroregister

 

I början av oktober släppte Svenska Neuroregister den nya årsrapporten för 2016–2017.

Enligt rapporten bedöms nu prevalensen för MS uppgå till cirka 19 500 personer baserat på data från Socialstyrelsens patientregister (PAR). Tillkomsten av förloppsmodifierande behandlingar har påverkat hur MS-vården ser ut i Sverige i dagsläget – både till innehåll och organisation. För närvarande behandlas 11 400 svenskar med dessa behandlingar.

 

Registret rymmer det stora flertalet av dagens MS-patienter. Från det att MS-registret startade 1998 och till den 16 september 2017 har 18 887 patienter med MS förts in i registret. Täckningsgraden av registrerade aktiva patienter (per 100 000 invånare) varierar fortfarande mellan länen. Uppsala län ligger i toppen (214,2) medan Norrbotten ligger i botten (110,7).

Man menar vidare att diagnostiken är säker och att de patienter som förts in i MS-reg har MS.

 

Tid från debut till behandling har stadigt minskat

Att immunomodulerande behandling främst gör nytta tidigt i sjukdomsförloppet vid MS är sedan tidigare välkänt. Det är därför viktigt att tiden från debut till insatt behandling är kort. Enligt siffror från MS-registret har den här tiden stadigt minskat. Stockholms län har i perioder haft sämre resultat än övriga landet och siffrorna för 2017 visar på dubbelt (cirka) så lång tid från symtom till diagnos i Stockholm som i övriga landet.

 

Få län når målvärdet

Trenden är att allt fler patienter får evidensbaserad behandling. Om man antar att 20 % av alla MS-patienter har ett långsiktigt gynnsamt förlopp, borde behandlingsfrekvensen vid tidig RRMS ligga på 80 %. Av rapporten framgår dock att få län når upp till målvärdet och att den genomsnittliga behandlingsfrekvensen i landet ligger på 65 %. Spridningen mellan länen ligger mellan 37 och 100 %.

Utifrån dessa uppgifter kan konstateras att ett otillräckligt antal patienter med tidig MS, får evidensbaserad bromsbehandling.

 

Endast varannan MS-patient får rekommenderad uppföljning

Patienter med MS bör erbjudas minst en årlig uppföljning hos neurolog, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Dylik undersökning bör innehålla både en klinisk undersökning samt undersökning med magnetkamera, åtminstone i den delen av sjukdomsskedet då bromsmedicin är aktuell. Siffrorna från registret visar däremot att knappt hälften av landets MS-patienter har träffat sin neurolog under det senaste kalenderåret. Även här råder stora skillnader mellan länen. Vidare ses att bristen på magnetkameraundersökningar är än värre.

 

En positiv trend

Sammanfattningsvis konstateras att MS-vården förbättrats och att man över lag ser en positiv utveckling. Men det är inte acceptabelt att skillnaderna mellan MS-vården i de olika länen är så pass stora. Det konstateras att det fortfarande finns mycket kvar att göra innan MS-patienter kan erbjudas den sjukvård som de borde kunna förvänta sig.

 

Text: Louise Candert

 

Referens:
Årsrapport 2016–2017, Svenska neuroregister
ALL-SWE-0651

Läs mer

ALL-SWE-0651
Senast uppdaterad: 2020-09-07