Sammanfattning av webinar: Fokus Neurologi – MS


Den 25:e mars arrangerade Biogen ett webinar med fokus på neurodegenerativa aspekter av MS. Föreläsarna diskuterade bland annat hur man vet när en patient övergår i sekundärprogressiv fas, vilka patogena mekanismer som ligger bakom sjukdomens progress och degenerativa symtom som kognition, fatigue och depression. Webinaret modererades av Charlotte Dahle, Lou Brundin och Jan Lycke, vilka även utarbetat agendan.


Hur vet jag när patienten övergår i sekundärprogressiv fas vid MS?

Markus Axelsson, MD, PhD, MS Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Markus Axelsson, som var förste talare vid webinaret, inledde med att beskriva den diffusa övergångsfasen mellan skovvis förlöpande MS (RRMS) och den sekundärprogressiva fasen (SPMS). Vid övergången byter sjukdomen karaktär och blir mer lik andra neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Huntingtons sjukdom. Under lång tid innebar de första tecknen på att patienten lämnat det skovvisa förloppet också att man satte ut behandlingen.

Med dagens kunskap har vi en lite annorlunda syn på SPMS. Idag behandlas en del patienter även efter det att sjukdomen gått över i den sekundärprogressiva fasen. Den farmakologiska angreppspunkten vid SPMS är, precis som vid RRMS, inflammationen men behandlingsstrategin ser lite annorlunda ut. Det finns idag behandlingsalternativ med godkänd indikation för SPMS och andra är under utveckling.

En försvårande omständighet vid diagnostisering av SPMS och tidig modifiering av behandlingen är att diagnosen alltid måste baseras på retrospektiva observationer. En tidig bedömning av patienternas risk för SPMS skulle kunna medföra att adekvat behandling kan sättas in tidigare i förloppet. Därför vore det önskvärt med tydliga markörer för övergången mellan RRMS och SPMS. Dr Axelsson och hans medarbetare har studerat ett antal olika tänkbara biomarkörer med potential att indikera en övergång till progression, t ex GFAP, Beta-amyloid, sulfatider och Galectin-9. Men, även om resultatet för vissa markörer verkar lovande, är det ännu lite för tidigt att dra några säkra slutsatser.

Så, ännu så länge måste vi betrakta SPMS som en klinisk diagnos, vilken främst baseras på patientens motoriska och symtom och behov av hjälp. Dr Axelsson konstaterar att tillståndet nästan alltid upptäcks för sent och att det sannolikt är så att tidigare diagnostisering skulle kunna förbättra prognosen. Vägen dit går över tätare uppföljning och monitorering, vilket skulle kunna minska tidslatensen och möjliggöra en tidigare modifiering av behandlingen. Fortsatt behandling vid SPMS kan ha stor betydelse för sjukdomens utveckling, men läkemedelsbehandling bör sättas ut i senare stadier när patienternas infektionsgrad ökar.

Patogenetiska mekanismer bakom neurodegenerering vid MS

Martin Kerchensteiner, Prof, Dr, Deputy Director of the Biomedical Center of the LMU München, Tyskland

MS är den vanligaste demyeliniserande sjukdomen i CNS och en viktig orsak till neurologiska funktionshinder. Hos patienter med RRMS sker en infiltration av immunceller (makrofager, T- och B-celler) i hjärnans vita substans vilka orsakar skada, främst i de axonala delarna av neuronen. Även om inflammatoriska lesioner i hjärnans vita substans är de mest uppenbara patologiska inslagen i sjukdomen, visar graden av långvariga funktionshinder bara begränsad korrelation med antalet eller volymen av dessa lesioner.

Detta antyder enligt Prof Kerschensteiner att lesioner i andra neuronala områden på ett betydande sätt bidrar till sjukdomsprogressen vid MS. I en rad studier har hans forskargrupp avslöjat hur förändringar i grå substans vid MS påverkar neurodegenerationen. Deras studier har visat att lesioner i grå substans mycket väl korrelerar med utvecklingen av flera av de funktionshinder som ses vid MS. De har också kunnat visa att få kortikala lesioner i ett tidigt stadium av sjukdomen tycks vara kopplat till en minskad risk för progression.

Kortikala lesioner har observerats redan under de tidigaste stadierna av sjukdomen, och de expanderar efterhand som sjukdomen fortskrider. De tycks dock inte i lika stor utsträckning som lesioner i den vita substansen vara orsakade av immunceller. Dessutom är det framför allt dendriterna som förstörs av lesioner i gråsubstans , vilket leder till färre synapser. Orsaken till neurodegenerationen vid SPMS tycks vara inflammatorisk och är starkt kopplad till infiltration av fagocyter.

Prof Kerschensteiner avslutade med att spekulera lite kring framtida läkemedel som kan komma att rikta in sig på att bromsa inflammationsprocesser i grå substans. Tänkbara ”targets” för denna forskning skulle kunna rikta in sig på att hämma och kontrollera aktiveringen av t ex facocyter och astrocyter.

Samband och skillnader mellan kognitiv dysfunktion, MS fatigue och depression

João Cerqueira, M.D., PhD, Associated Professor at Minho University; Head of MS Clinic in Hospital de Braga, Portugal

I dagens sista föreläsning diskuterades sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS. Prof Cerqueira slog tidigt fast att dessa tre symtom är de vanligaste orsakerna till att MS-patienter sjukskriver sig och upplever försämrad livskvalitet. Han betonade att de kognitiva förändringarna börjar tidigt. En majoritet av alla MS-patienter (75%) upplever kognitiv påverkan och vid SPMS rapporterar 95% kognitiv försämring. Det är till och med så att kognitionen är påverkad redan hos ännu friska, men blivande MS-patienter, flera år innan debut av andra symtom och diagnos. Studier har visat att för patienter med framtida RRMS kan försämrad kognition detekteras 2 år innan diagnostisering och för PPMS, hela 20 år innan diagnos.

Försämringen i kognition vid MS är progressiv. Den är också prediktiv för försämring i SDSS. Trots detta är kognitionen ofta en bortglömd parameter i omhändertagandet av MS-patienter.

Många tror att försämrad kognition kan bero på fatigue, men sambandet är svagt och studier har visat att fatigue har en relativt begränsad påverkan på den kognitiva försämringen. Däremot tycks depression påverka kognitionen i större utsträckning. Prof Cerqueira höjer ett varningens finger för att dra allt för många slutsatser av detta. Det finns inga studier som visar att depressionsbehandling minskar den kognitiva försämringstakten.

Idag finns ingen behandling som direkt motverkar kognitiv försämring. Däremot finns det ett antal läkemedel som faktiskt kan försämra kognitionen.

Även om kognitiv dysfunktion inte kan behandlas är det viktigt att den förebyggs. Där spelar sjukdomsmodifierande behandling (DMT) en viktig roll. Studier visar att om man kan begränsa sjukdomsaktiviteten vid MS med DMTs så kan man också bättre bevara den kognitiva funktionen.

Så tänk på, testa, behandla och förebygg kognitiv dysfunktion vid MS, avslutade Prof Cerqueira och gör det så tidigt som möjligt.

Här kan du se inspelade avsnitt från mötet >> 


Text: Christian Thorup

Bilder: Biogen 

Biogen-105365 april 2021
Senast uppdaterad: 2021-04-28

Läs mer

Highlights ECTRIMS 2020 med docent Charlotte Dahle

Docent Charlotte Dahle delar med sig av sina reflektioner från Ectrims 2020

Se film
Ectrims 2020 - Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Jan Hillert berättar efter deltagande på Ectrims 2020 om Internationella MS register och Covid-19 samarbeten

Se film
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Hur påverkar COVID-19 omhändertagandet av MS-patienter?

Dr Kathryn Giles delar sina erfarenheter kring behandling av MS-patienter under den pågående COVID-19-pandemin.

Se film
Ectrims 2020 - CSF NfL och klinisk praxis

Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.

Se film
Podcast – Nursing strategies to improve MS patients’ adherence and persistence

I det här avsnittet av BiogenTalks kan du lyssna på sjuksköterskan Trudy Campbell som delar med sig av sitt perspektiv av den nyligen publicerade studien av omvårdnadsstrategier..

Lyssna nu
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 1)

MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande

Läs mer
Informationsfilm om TOUCH Prescribing Program


Real world data från patienter som behandlas med Tysabri® (natalizumab) med förlängt doseringsintervall...
Publicerad: 2020-05-18

Se film
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder


I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Samband och skillnader mellan kognitiv dysfunktion, MS fatigue och depression

I denna föreläsning diskuteras sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS. 

Läs mer
Podcast – Strategiskt tänkande vid sekvensering av behandlingar vid MS

I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.

Läs mer
Podcast - Immunology, vaccination readiness and the upcoming flu season

I det här avsnittet av BiogenTalks diskuterar vi MS-vård under COVID-19-pandemin med fokus på immunologi och vaccinationer med Professor Carlo Tornatore (Department of Neurology, Georgetown University Medical Center, USA) och Dr. Wallace Brownlee (UCL Institute of Neurology, UK).

Lyssna nu
Film-T- och B-cellers roll vid vaccinering av MS-patienter under COVID-19 pandemin

Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.

Läs mer
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

 I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film