Svensk studie visar att risken för infektioner är förhöjd både före och efter MS-diagnos

MS är förenat med en ökad infektionsrisk, men faktiska studier av incidensen av olika infektioner före och efter en MS-diagnos är få. En svensk populationsbaserad kohortstudie undersöker förekomst av olika infektioner under 9 års uppföljning där MS-patienter jämförs med individer utan MS-sjukdom.

MS-patienter uppvisar högre incidens av flera olika infektioner jämfört med friska individer. Detta gäller både för tiden före en MS-diagnos och under de första åren efter en diagnos. Det tycks också som att MS-patienter oftare drabbas av allvarliga infektioner, där det föreligger behov för sjukhusvård och där man även ser en ökad mortalitet. Detta anses bero på att sjukdomen i sig påverkar immunförsvaret och gör kroppen mer infektionskänslig, men det anses också kopplat till modern sjukdomsmodifierande MS-behandling (DMT), som på flera sätt påverkar immunförsvaret och ökar risken för infektioner.

Även om ovanstående resonemang kan tyckas vara ”common knowledge” har det hittills funnits mycket få populationsbaserade studier som undersökt incidensen av olika infektioner under de första åren efter en MS-diagnos.

Den publicerade studien Infections in patients with multiple sclerosis: A national cohort study in Sweden är en retrospektiv, populationsbaserad kohort-studie som inkluderade såväl MS-patienter som individer utan MS. Totalt inkluderades 6 602 MS-patienter, vilka jämfördes med 61 826 friska individer. Analysen byggde på registerdata från tre olika register (Nationella patientregistret, Nationella läkemedelsförteckningen och SCB Befolkningsstatistik) och baserades på data insamlad under perioden 2008–2016.

Incidens av infektioner
Förekomsten av infektioner året innan en patient fick sin MS-diagnos var påtagligt förhöjd jämfört med individer utan MS-diagnos. Det var framför allt incidensen av urinvägsinfektion, njurinfektion, luftvägs- och halsinfektion, meningit, encefalit, bakteriell infektion och herpesinfektion som var förhöjd före diagnos. Detta indikerar att MS-patienter, redan före sjukdomens utbrott och innan behandling med DMT, är mer infektionskänsliga än MS-friska individer.

Även under de första åren efter en diagnos var incidensen av infektioner betydligt högre bland MS-patienter. Incidens rate ratio (IRR) visade att risken för första infektion var förhöjd (1.75; 95% CI 1.66–1.85) hos MS-patienter jämfört med MS-friska. Detta gällde både allvarliga- och icke-allvarliga infektioner (IRR 2.54; 95% CI 2.28–2.83 respektive 1.61; 95% CI 1.52–1.71). Infektioner var vanligare hos män än hos kvinnor, men man såg inget samband mellan incidens av olika infektioner och ålder.

Jämfört med MS-friska individer hade MS-patienterna högre IRR för ett flertal infektioner (första infektion): hudinfektion, hals-och luftvägsinfektion, lunginflammation/influensa, bakteriell-, viral- och svampinfektion och allra högst IRR hade de för urinvägs- och njurinfektion (2.44; 95% CI 2.24–2.66).

MS-patienter uppvisade även ökad risk för vissa opportunistiska infektioner så som t ex herpes, men dessa fynd baserades på relativt få observationer.

Även den kumulativa incidensen av infektioner var förhöjd hos MS-patienter under hela undersökningsperioden (9 år). Det framgick dock tydligt att det framför allt var under de första 5 åren efter diagnos som incidensen var som högst.

Konklusion
Författarna diskuterar att det kan finnas en risk att siffrorna för de MS-sjukas infektionsincidens överskattats något i studien eftersom MS-patienter har en mycket mer regelbunden uppföljning av sin hälsa och fler kontakter med specialistvård jämfört med individer utan MS. Samtidigt konstaterar man att undersökningsperioden startade redan 2008, det vill säga innan behandling med högaktiva DMT blivit vanligt förekommande och detta kan innebära att incidensen av vissa infektioner istället underskattats.

Författarna konstaterar att den ökade risken för infektioner, både före diagnos och efter, understryker behovet av noggranna överväganden när det gäller nytta/risk för olika behandlingsformer, men också att vi behöver förfina våra förebyggande strategier för att begränsa riskerna. Vidare forskning behövs för att utforska den potentiella effekten av infektioner vid MS över lång tid och i vilken grad den bidrar till ökade sjukvårdskostnader.


Referenser:

Castelo-Branco A, Chiesa F, Conte S et al. Infections in patients with multiple sclerosis: A national cohort study in Sweden. Mult Scler Relat Disord 2020(45). https://doi.org/10.1016/j.msard.2020.102420
 


Text: Christian Thorup
Bild: iStock
Biogen-78320