Jan Lycke: Vanligt med neurologiska symtom vid covid-19


Enligt professor Jan Lycke är neurologiska symtom vanliga vid covid-19-infektion. Han menar att man kan dra nytta av tidigare erfarenheter från andra coronavirus-infektioner. Under Biogens webinar den 3 juni 2020 om covid-19 och MS, pratade Jan Lycke om covid-19 ur neurologens perspektiv. Han redde bland annat ut huruvida MS är en riskfaktor för svår covid-19, hur MS-vården har fått ställa om och han beskriver en neurotrop potential.

Jan Lycke, professor, överläkare, neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Jan Lycke inleder med att reda ut huruvida MS tillhör en riskgrupp för att bli svårt sjuk i covid-19. Socialstyrelsen gick ut med ny information kring riskgrupper för svår covid-19 infektion i april 2020.  I den revideringen ingick MS som var inkluderad i gruppen neuromuskulära sjukdomar. Lycke förtydligar att när Socialstyrelsen inkluderar personer med MS bland riskgrupperna, menas individer med svårare funktionsnedsättning till följd av MS, framförallt sådan funktionsnedsättning som påverkar andningsfunktion. MS generellt ökar alltså sannolikt inte risken för svår covid-19 infektion.

Med anledning av covid-19 uppdaterade Svenska MS-sällskapet sina behandlingsrekommendationer och inom kort kommer troligen en ny uppdatering att ske enligt Jan Lycke.

MS Sällskapets rekommendationer finns att läsa på Svenska MS Sällskapets webbplats.

Så arbetar immunförsvaret vid en covid-19-infektion

Det finns både ett skyddande och ett destruktivt försvar mot SARS-CoV-2-virus. Lycke visar1 hur viruspartikeln binder in på pneumocytens ”Angiotensin Converting Enzyme two (ACE2)-receptor” och skadar framförallt lungorna. I första linjens försvar finns makrofager och senare en aktivering av cytotoxiska T-celler och lite senare i förloppet sker antikroppsbildning. Jan Lycke berättar att man har studerat två sorters apor (makaker),  hos vilka man såg förhöjt virusload initialt och att det sedan snabbt byggdes upp en immunitet. När man försökte reinfektera makakerna fick de inte någon virusexpression. Man kunde även se en ökning av immunglobulinsvaret till relativt höga nivåer efter cirka 14 dagar. Utifrån denna studie ses immunförsvarets faser vid covid-19 infektionen. Den första fasen är asymtomatisk. Den pågår i 4–5 dagar då virus försöker undgå interferonblockerande signaler. Därefter aktiveras det innata immunförsvaret då huvudsakligen makrofager och monocyter rekryteras från cirkulationen. Efter några dagar aktiveras cytotoxiska CD8+ T-celler. Slutligen, efter 12 och 14 dagar, sker antikroppsbildning. Den destruktiva fasen ses vid mycket svår covid-19-infektion. Då sker ett stort pådrag av immunsystemet med cytokinstorm och frisättning av IL1 och IL6. Patienten får komplementaktivering och mikrotrombotisering.

Riskfaktorer och åtgärder i vården

Generellt sett är riskfaktorer för svår covid-19-infektion bland annat hög ålder, över 70 år. Risken ökar med stigande ålder. Det är den största riskfaktorn. Lycke räknar även upp aktiv cancersjukdom, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, dåligt kontrollerad diabetes mellitus, fetma (BMI>40), gravida (sista trimestern) och annan allvarlig kronisk sjukdom. När det gäller patienter med MS är det patienter med svår funktionsförlust, framförallt med påverkan på  andnings- och svalgfunktion, som utgör en riskgrupp att utveckla svår covid-19. (Läs mer om riskfaktorer i artikeln med Magnus Gisslén, infektionsläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset >> länk till artikel)

För att minska smitta eller risk för svår covid-19 har man genomfört en rad åtgärder i MS-vården. Jan Lycke berättar att på hans arbetsplats, MS Centrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har de bland annat försökt minska mängden fysiska besök. I stället har de övergått till telefonkontakt eller webbaserade besök. Vid nybesök och vanlig diagnostisk utredning har de fortsatt med fysiska besök. De försöker följa sina patienter med MR och monitorerar säkerhetsaspekter som tidigare. Det som inte fungerat optimalt telefonledes är EDSS bedömningar.

Neurologiska komplikationer

Enligt Jan Lycke ger viruset SARS-CoV-2 ofta neurologiska symtom. Det finns kunskap att hämta från andra coronavirusinfektioner. Man har till exempel en del erfarenhet från neurologiska komplikationer och neurotropism från SARS (Svår akut respiratorisk sjukdom) och MERS (Middle east respiratory syndrome). Lycke beskriver en neurotrop potential: SARS och MERS kan orsaka demyeliniserande sjukdom och sprider sig in till CNS via hjärnnerverna trigeminus och olfactorius, skadar neuron och glia och kan också passera över blod-hjärnbarriären. De här virusen ger upphov till encefalopati sekundärt till svår sjukdom och multiorgansvikt. De kan också ge akut stroke, både ischemier och blödningar, de kan ge postinfektiösa autoimmuna tillstånd som GBS (Guillain Barrés syndrom) och ADEM (Akut disseminerad encefalomyelit) samt har också kunnat ge både polyneuropatier och myopatier. Effekter av covid-19-infektion på CNS kan ske via en indirekt påverkan på blodtryck och syresättning som  påverkar den cerebrala funktionen. Andra effekter är direkt påverkan med invasion av CNS med virus vilket kan utvecklas till ett immunmedierat sjukdomstillstånd. Ytterligare effekter är förlust av lukt och smak, som verkar vara ganska typiskt vid en covid-19-intektion, menar Lycke.

Avslutningsvis säger Jan Lycke att det finns stora frågetecken kring hur deras patienter kommer utveckla immunitet eller inte, om de får infektion och om vaccination senare kommer ge immunitet.

De flesta MS-behandlingar förefaller inte öka risken för svår covid-19-infektion. Mer information om behandling vid MS och covid-19 finns på MS Sällskapets webbplats.
 

REFERENSER:

Baker, MSARD, 2020 May 12

Text: Louise Candert
Foto: Henrik Rådmark
Biogen - 61236

Läs mer

Biogen - 61236
Senast uppdaterad: 2020-10-14