Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Ökade läkemedelskostnader beskrivs ofta som en utmaning och en löpande kostnad för sjukvården. Men i en publicerad artikel år 2020 visar Kotsopoulos och medförfattare att läkemedel också kan ge ekonomiska vinster. I en del fall kan läkemedel leda till ökade skatteintäkter och minskade offentliga utgifter så att nettoutfallet blir positivt.

Kotsopoulos och medförfattare studerade fyra läkemedel inom MS, interferon beta-1a, peginterferon beta-1a, dimetylfumarat samt natalizumab. Baserat på data kring hur grad av funktionsnedsättning påverkar faktorer som arbetsförmåga, sjukvårdskonsumtion och omsorgsbehov i Sverige gjorde de beräkningar på hur en långsammare utveckling av funktionsnedsättningen hos MS-sjuka kan leda till bättre ekonomiska utfall jämfört med naturalförloppet. Hur mycket försämringen av funktionen bromsades berodde på vilket läkemedel som användes utifrån studiedata för detta läkemedel.

De ekonomiska netto-effekterna
Mest gynnsamma beräknades de ekonomiska netto-effekterna vara av interferon beta-1a och peginterferon beta-1a. För dessa läkemedel var den långsiktiga netto-effekten positiv sett till den offentliga sektorns sammantagna inkomster och utgifter för de som behandlades. Det vill säga, besparingar och ökade skatteintäkter översteg läkemedelskostnaderna. För de dyrare men också mer effektiva läkemedlen dimetylfumarat samt natalizumab uppnåddes positiva långsiktiga ekonomiska effekter som täckte strax över 2/3 av vad dessa läkemedel kostade i inköp.

De största positiva ekonomiska effekterna av att behandla med läkemedlen var minskade hälso- och sjukvårdskostnader samt minskade kostnader för assistans. Detta följdes av ökade skatteintäkter på grund av förbättrad arbetsförmåga samt lägre kostnader för sjukpenning och förtidspension.

Studien skiljer sig från vanliga hälsoekonomiska studier så till vida att författarna endast tittade på hur läkemedlen påverkade den offentliga sektorns utgifter och intäkter och inte på ekonomiska vinster i den privata sektorn eller patienternas livskvalitetsvinster. Studien ger därför inte information om vilket läkemedel som bör väljas. Däremot visar den på positiva ekonomiska effekter som ibland glöms bort i debatten om ”dyra läkemedel”.

Text: Mats Ekelund

Bild: iStock

Biogen-86153 september 2022
Senast uppdaterad: 2022-10-17

^{Referens
The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying therapies for the treatment of multiple sclerosis in Sweden. Journal of Medical Economics, Kotsopoulos N, et al. J Med Econ. 2020.}