Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 1: ECTRIMS 2021 är historia!


Liksom i fjol blev årets konferens en virtuell-konferens, men den förefaller som vanligt ha samlat ett stort antal besökare från ett antal länder i olika världsdelar. För oss i Europa märktes det genom att alla föreläsningar, diskussioner mm startade kl 12 på dagen och inte på morgonen, sannolikt för att göra konferensen något mera ”kund-vänlig” för våra kollegor i USA, som i stort antal brukar delta fysiskt. 

 

Utbudet var stort: scientific sessions, hot topics, educational sessions and poster sessions samt ett flertal “satelliter”. En nyhet för mig var ett antal ”educational sessions”, där några försiggick under de tre ECTRIMS-dagarna, men där flera kommer att äga rum i november och december. De var enligt annonseringen sponsrade av läkemedelsbolag, men de betingade ändå en extra kostnad utöver registreringsavgiften! 

Jag har blivit ombedd att bidra med några reflektioner från ECTRIMS 2021. Mitt urval är naturligtvis personligt och endast en mycket liten del av allt som jag fann intressant.



Treatment of Relapsing-Remitting Multiple Sclerosis – Educational Session 2

Rubriken föreföll kanske inte så spännande i förstone – Treatment of relapsing-remitting MS – men när jag såg under-rubrikerna blev jag mycket intresserad, och jag lyssnade på tre utmärkta föreläsningar, som alla belyste aktuella frågor:

  • ”Should every relapsing MS patient be treated?”
  • ”Switching treatments: when and how?”
  • ”Is there a place for induction therapy?”

 

Should every relapsing MS patient be treated?
I sin föreläsning ”Should every relapsing MS patient be treated?” framförde Sastre-Garriga från Barcelona goda argument för både ”ja” och ”nej” men avslutade med tre punkter som talade för behandling:

  • unnoticed ongoing damage;
  • increasing safety and efficacy of available drugs;
  • improvement of our prognostic tools.


Hans avslutande ord blev ”It is hard to say no!

Men innan han kom så långt, visade han en bild med den lustiga titeln ”Where have all the relapses gone?” med data från en artikel av Xavier Montalban (1). Bilden visar antalet skov i ”historic studies” under åren 1993-2002 och ”modern studies” under åren 2003-2010. Där nämner författaren att man kan förledas att tro att de nya behandlingarna är mera effektiva, men detta är inte hela förklaringen. En nedåtgående trend i skovfrekvens ser man i både placebo- och behandlings-armarna oberoende av hur skov definieras och oberoende av patienternas ålder vid inklusion i studierna. Nya diagnostiska kriterier som lett till kortare tid mellan första symtom och diagnos kan ha bidragit liksom behandlande läkares ovilja att inkludera patienter med ”aktiv” sjukdom och i stället ordinera någon av de existerande behandlingarna.

Where have all the relapses gone?
Ref: Montalban X et al. J of the Neurological Sciences 2011;311(S1):S35-S42.


En bild från ett annat arbete från Barcelona (2) visade med utgångspunkt från ett stort patientmaterial med Clinically Isolated Syndromes (n=1015; följda i medeltal 81 månader) att baseline karaktäristika påverkade risken att utveckla ”clinically definite multiple sclerosis” (CDMS) och att uppnå EDSS 3 eller mer. Kvinnor hade samma risk som män att få CDMS och att uppnå EDSS 3. Yngre patienter hade däremot större risk att övergå i CDMS, men deras risk för funktionsbortfall var lägre. Förekomsten av oligoklonala band i ryggmärgsvätskan ökade också risken för CDMS. Men det som framför allt påverkade risken för CDMS var antalet lesioner i hjärnan påvisade med MRT. En bild från ett arbete som uppgavs vara accepterat visade att de läkemedel som idag är godkända för användning mot MS har bättre effekt jämfört med interferon beta och att s.k. högeffektiva läkemedel har ännu bättre effekt.

Sammantaget påpekade Sastre-Garriga att det finns stor anledning att behandla patienterna (”unnoticed damage is ongoing; available drugs are safer and more effective; our prognostic tools are better”) men vi måste fortsätta att sträva efter en ”personalized approach”.

 

Switching treatments – when and how?
I den andra föreläsningen “Switching treatments – when and how?” påminde Frauke Zipp om ”ECTRIMS/EAN Guideline” avseende läkemedelsbehandling av personer med MS, som publicerades i Multiple Sclerosis Journal 2018.

De aktuella behandlingarna indelades i fyra stora grupper: “Immune modulators” (interferon beta, glatirameracetat), ”lymphocyte inhibitors” (fumarater, teriflunomid), ”lymphocyte sequesters” (natalizumab, sfingosin-1 phosfate receptor modulators), samt medel som har effekt genom ”lymphocyte depletion/reduction” (alemtuzumab, ocrelizumab, cladribine). Hon visade med data från en review (3) att andelen personer med NEDA (No Evidence of Disease Activity) efter två års behandling varierade från omkring 15-25% (interferon beta) till omkring 50% (ocrelizumab). Överlägset bäst resultat erhölls dock med autolog stamcells-transplantation (70-90%), där bl a resultaten från Uppsala ingick (4). Med så olika verkningsmekanismer följer också olika risker att ta hänsyn till både vid start av behandling och vid eventuellt byte av terapi. Frauke Zipp visade med data från det svenska MS-registret dels att MS i sig ökar risken för infektioner jämfört med befolkningen i övrigt, dels att infektioner som ledde till sjukhusvård var signifikant ökade bland patienter som behandlades med rituximab (Hazard Ratio [HR] 1.7) jämfört med natalizumab, fingolimod, interferon beta och glatirameracetat.(5)


Proportion of patients with NEDA at year 2.
Proportion of patients for whom NEDA was achieved at 2 years with disease-modifying therapies and AHSCT. Red dots are the mean, bars represent 95% confidence intervals.
Ref: From Muraro et al. Nat Rev Neurol, 2017;13(7):391-405.



Det är oftast aktivitet i form av ett kliniskt skov eller ny(a) lesion(er) påvisad(e) med MRT, som föranleder diskussion om terapibyte. I sin föreläsning nämnde Frauke Zipp vad man bör ta hänsyn till när man avbryter behandling inför byte till annan terapi, bl a tänka på risken för ”rebound”, dvs kraftig ökning av svåra skov, samt risken för progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) efter fingolimod eller natalizumab. Uppehållet får därför inte bli för långt.

Det finns i detta sammanhang anledning att påminna om ett arbete av Kappos och medarbetare (6) som visade att majoriteten av ”confirmed disability accumulation was associated with PIRA” (Progression Independent of Relapse Activity). Ålder är en annan faktor att ta hänsyn till, särskilt som både läkare och patienter sannolikt drar sig för att avbryta behandling av rädsla för ny sjukdomsaktivitet. En metaanalys av ett stort antal placebo-kontrollerade studier visade att åldern har stor betydelse: effekten av de olika behandlingarna upphörde vid 53 års ålder (7). Lagom till AAN nästa år, 2022, skall förhoppningsvis resultaten av ”DISCOMS” (”Discontinuation of MS”) kunna redovisas. Det är vår kollega John Corboy i Denver (Colorado), som är huvudprövare. Patienter, som är 55 år eller äldre, som inte har haft något kliniskt skov de senaste 5 åren eller någon ny MRT-lesion de senaste 3 åren, har randomiserats till att antingen avbryta pågående behandling eller fortsätta med aktuell pågående behandling, oavsett vilken. Primär endpoint är antalet fall med ny sjukdomsaktivitet i de två grupperna. Totalt har 260 patienter randomiserats och studien skall enligt tidigare uppgifter pågå till februari 2022.


Disease progression independent of relapse activity (PIRA) In a post-hoc analysis of cCDP* in >800 patients with RMS, 88,0% of confirmed disability accumulation was associated with PIRA, challenging the current clinical distinction of RMS and PMS. cRAW, composite Relapse-Associated Worsening; cCDP, composite Confirmed Disability Progression.
Ref: From From Kappos et al: JAMA Neurol 2020;77(9):1132-1140.


Age-dependent efficacy of DMTs. Metanalysis of seminal trials  efficacy of DMTs only until age of 53y
Ref: Weideman et al. Front Neurol 2017;8:577


Is there a place for induction therapy?
Under detta speciella år med en pågående pandemi är det också nödvändigt att ta hänsyn till tidpunkten för vaccination mot SARS-CoV-2 både före och under och efter behandling med sjukdomsmodifierande behandlingar, men det skall inte diskuteras här.

Den tredje föreläsningen ställde frågan ”Is there a place for induction therapy?” vilket diskuterades av Maria Trojano. Begreppen ”highly active MS” eller ”aggressive MS” eller ”malignant MS” har ingen accepterad definition men med hänvisning till ett arbete (8) i Multiple Sclerosis Journal med Ellen Iacobaeus som första namn nämndes att prevalensen varierar mellan 5.2% och 8.6%. Ett antal ”red flags” har använts för att kliniskt definiera dessa patienter: bland annat ålder >35 år vid symtomdebut, EDSS 3.0 eller mer under första året samt symtom från pyramidbanan. Imaging har visat att 2 eller flera Gd-positiva lesioner samt ”high lesion load” och lesioner i ryggmärgen karaktäriserar dessa patienter. Neurofilament, som är en biomarkör för axonal skada, visade höga nivåer i ryggmärgsvätskan redan vid sjukdomsdebuten i denna patientgrupp. Med hänvisning till ett antal publikationer pekade Maria Trojano på ett ”treatment paradigm shift” baserat på bl a mer kunskap om ”MS prodrome”, ”silent progression” under relapsing MS samt ett ökande antal publikationer från både randomiserade clinical trials och observationsstudier: tidig användning av ”high efficacy” DMTs minskar risken för ”disability accrual”.

Detta framgår också av resultaten från en jämförelse mellan behandlingsprinciperna i Danmark och Sverige som presenterades under ”Poster tour 4” (Spelman et al.) och som nyligen publicerades (9). I Danmark startar behandling med teriflunomide om inte särskilda skäl (t ex planerad graviditet) talar mot detta. I Sverige startar behandling oftare med högeffektiva behandlingar. Data från de svenska och danska MS-registerna visade betydande skillnader. ”Time to 24-week confirmed disability worsening” var primär endpoint. Den svenska behandlingsstrategin resulterade i ”29% reduction in the rate of post-baseline 24-week confirmed disability worsening relative to the Danish treatment strategy” (P=0.004) samt 24% minskning i patienter som uppnådde EDSS 3 (P=0.03) och 25% minskning som uppnådde EDSS 4 (P=0.01).

 

Text: Docent Magnhild Sandberg
Toppbild: iStock samt Sprida
Porträttbild Magnhild Sandberg: Från On-demand film på biogenpro.se
Diagram och bilder
: i texten är från textförfattaren.


Biogen-147471 november 2021
Senast uppdaterad: 2021-12-08


Referenser:

1)     Montalban et al. J Neurol Sci 2011;311(S1):S35-S42

2)    Tintoré et al. Brain 2015;138(7):1863-1874

3)    Muraro et al. Nat Rev Neurol 2017;13(7):391-405

4)    Burman et al. JNNP 2014;85(10):1116-1121

5)    Luna et al. JAMA Neurol 2019;77(2):184-191

6)    Kappos et al. JAMA Neurol 2020;77(9):1132-1140

7)    Weideman et al. Front.Neurol. 2017;8:577

8)    Iacobaeus et al. Multiple Sclerosis Journal; 2020;26(9):1031-1044

9)    Spelman et al. JAMA Neurol 2021;78(10):1197-1204

Läs mer

Så kommer neurofilament i serum att användas

Neurologen Lenka Nováková Nyrén berättar om sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.

Läs mer
Amningsspecialist om amning vid MS

Amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr har hjälpt mammor att amma i 25 års tid. Så även mammor med MS. Här ger hon tips och råd till vårdpersonal.

Läs mer
Vikten av att göra rätt från början

Ny MS-studie (Visaria J et al. 2018) visar hur viktigt det är att tidigt ställa rätt diagnos och initiera rätt behandling. Läs en sammanfattning här.

Läs mer
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
Så påverkar dimetylfumarat lymfocytnivåerna vid RRMS

Tidigare studier har visat att behandling med dimetylfumarat leder till en minskning av antalet lymfocyter, som dock oftast stabiliseras på den nya och lägre nivån. 

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Meta-analys studerar återkomst av MS-sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab (Prosperini et al 2019).

Läs mer
Tarmproblem vid MS - så kan du hjälpa dina patienter

Urologen Anna Martinsson berättar om tarmen vid MS, vanliga problem och hur man som sjuksköterska/läkare kan hjälpa de här patienterna.

Läs mer
Blåsbesvär vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

Läs mer
Tysabris säkerhet och effekt bekräftas i 10-års uppföljning

10-års uppföljning av Tysabri-behandling bekräftar säkerhet och effekt vid behandling av RRMS.

Läs mer
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Ny studie (Sumowski JF et al. 2018) uppmärksammar brister i dagens syn på kognitiv dysfunktion vid MS och föreslår riktningen för förbättrade behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Läs mer
Likvors betydelse vid diagnostisering av MS – mer än bara oligoklonala band

Likvor har stor betydelse vid diagnosticering av MS. En aktuell artikel visar att det inte bara handlar om oligoklonala band.

Läs mer
Plegridy™ (peginterferon beta-1a) kan användas vid behov under graviditet och amning.

SPC för Plegridy tillåter användning vid behov under graviditet och amning.

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri® under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.

Läs mer
Studie undersöker tarmmikrobiotan med dimetylfumarat

En pilotstudie undersöktes om Tecfidera® (dimetylfumarat) har effekt på mikrobiota tarmbakterier och om det finns koppling till GI-biverkningar.

Läs mer
Kongressrapport ECTRIMS – ACTRIMS MS-prodrome och forskning inom miljöfaktorer

- Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling!” börjar Anne-Marie Landtblom sin artikel för biogenpro där hon summerar data från den stora MS-kongressen – ECTRIMS

Läs mer
Svensk studie visar att risken för infektioner är förhöjd både före och efter MS-diagnos

Risken för infektioner är förhöjd både före och efter en MS-diagnos. En ny svensk studie tittar närmare på vilka infektioner som är vanligast förekommande vid MS.

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 1)

MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande

Läs mer
Nu kan Fampyra® (fampridin) ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

Uppdaterad produktresumé för Fampyra® (fampidrin) gör att läkemedlet nu kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

Många kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 2)

Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.

Läs mer
Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying. Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Läs mer
Nya utbildningar på BiogenPRO

Nu finns E-kurser för vårdpersonal som arbetar med MS om tidig diagnos och behandling samt om neurofilament light som biomarkör vid MS.

Läs mer
Vaccination mot Covid-19 vid MS

Första vaccinet mot Covid-19 är godkänt, men MS-patienterna kommer att få vänta ett tag till.

Läs mer
Registrering av Covid-19-infektion i svenska MS-registret

Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.

Läs mer
Långtidsdata – Tecfidera® (dimetylfumarat)

Uppföljningsdata om Tecfideras effekt och säkerhet redovisades i den nyligen publicerade uppföljningsstudien ENDORSE.

Läs mer
Upp till 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet

Resultat från 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet över tid, ENDORSE.

Läs mer
Covid-19 och MS: Neurologens perspektiv

Jan Lycke, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,  diskuterade resonemanget bakom Svenska MS-sällskapets rekommendationer under ett webinar om Covid-19 och MS som hölls den 3 februari.

Läs mer
ENDORSE – 9-års uppföljning bekräftar effekt och säkerhet med Tecfidera®

9-års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar säkerhet och effekt hos patienter med RRMS (interims resultat från ENDORSE).

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
Sammanfattning webinar COVID-19 infektionen och MS 3 februari 2021

Ta del av inspelade föreläsningar av Professor Jan Lycke, Professor Jan Hillert samt Docent Soo Aleman.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Tysabri SC – den Europeiska Kommissionen har godkänt ny beredningsform

Europeiska kommissionen beviljar marknadsföringstillstånd för ny subkutan administrering av TYSABRI® (natalizumab) för att behandla skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS). 

Läs mer
Inspelade föreläsningar från sjuksköterskemötet 11 mars 2021

Nu finns filmerna från årets sjuksköterskemöte 2021, Rum för MS tillgängliga för dig att se.

Läs mer
Vad sker vid övergång från RRMS till SPMS och hur vet man när det sker?

Läs en sammanfattning från ett aktuellt webinar med tre föreläsningar på temat.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri®.

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri® (natalizumab) godkändes nyligen av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Förklarande film om Tysabri SC data från DELIVER och REFINE

Här har du möjlighet att ta del av bland annat farmakokinetik och farmakodynamik för Tysabri SC från studierna DELIVER och REFINE på ett överskådligt sätt i en kort animerad film. 

Läs mer
Effektiv riskhantering vid behandling med natalizumab i Sverige

Incidens av progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) associerad med natalizumab har minskat i Sverige. Anledningen förmodas vara en effektiv anpassning och följsamhet till den riskhanteringsplan som infördes 2012.

Läs mer
Tecfidera® (dimetylfumarat) och dess effekt på immunförsvaret

Det är allmänt känt att Tecfidera-behandling minskar den totala lymfocytnivån. Men på vilket sätt immunförsvaret påverkas avgörs av balansen mellan de olika subpopulationerna av lymfocyter. 

Läs mer
Support för dina patienter som behandlas med Tecfidera® (dimetylfumarat)

Att få diagnosen multipel skleros (MS) är för de flesta omvälvande och behovet av information och stöd är ofta stort..

Läs mer
Avonex® (interferon beta-1a IM) har nu använts i 25 år

Utveckling av läkemedel som kunde bromsa progress av neurologisk funktionsnedsättning innebar en ny era för MS-patienter, och den inleddes i mitten av 1990-talet.

Läs mer
Instruktionsfilmer – att ta en injektion med Biogens interferoner

Som ett verktyg vid utbildning av injektionsteknik finns instruktionsfilmer för Avonex® och Plegridy® att ta del av och visa för patienten.  

Läs mer
Nu finns Tysabri® (natalizumab) subkutan injektion tillgänglig för förskrivning

Tysabri® subkutan injektion har nu kommit till lagret och finns tillgänglig att förskrivas för patienter med mycket aktiv, skovvis förlöpande MS. 

Läs mer
15 år med behandling med Tysabri® (natalizumab)

År 2006 godkändes Tysabri (natalizumab) av EMA för behandling av patienter med skovvis förlöpande MS. 

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Ibland måste behandlingen med natulizumab avbrytas på grund av att MS-patienten utvecklat en ökad risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati). 

Läs mer
Interaktion mellan B- och T-celler behövs för att få effekt av vaccin

Samspel mellan det innata och det adaptiva immunsystemet vid infektion eller vaccination, resulterar i produktion av neutraliserande antikroppar samt cellmedierad immunitet.

Läs mer
Tecfidera® (dimetylfumarat, DMF) och dess aktiva metabolit monometylfumarat (MMF)

Den aktiva substansen i Tecfidera är dimetylfumarat (DMF) och den primära aktiva metaboliten till dimetylfumarat (DMF) är monometylfumarat (MMF)...

Läs mer
Viktigt att rapportera biverkningar

När ett läkemedel godkänns och släpps på marknaden för bruk av patienter, är det fortfarande mycket man inte känner till om produkten. Det är därför viktigt att fortsätta att samla in och utvärdera biverkningar under hela produktens livslängd. 

Läs mer
Neuropatisk smärta vid MS

Christian Simonsberg, specialist i smärtlindring, berättar hur han ser på och behandlar neuropatisk smärta hos patienter med MS.

Läs mer
A deep dive into the immunology of TECFIDERA® (dimethyl fumarate) - in the context of vaccinations

TECFIDERA impacts MS pathophysiology by shifting the balance from a pro-inflammatory to anti-inflammatory response.

Läs mer
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna. 

Läs mer
Film om behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat)

Denna film tar upp behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat) som är indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS. 

Se film
Har du beställt en kylväska för dina patienter som står på Tysabri SC?

Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.

Läs mer
Liten vaccinskola - del 1 av 2

Här går vi igenom grunderna för vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.

Läs mer
Liten vaccinskola - del 2 av 2

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.

Läs mer
Summering ECTRIMS 2021 av docent Magnhild Sandberg

2021 blev återigen ECTRIMS kongressen virtuell i och med det pandemiska läget i världen. Den gick av stapeln under namnet ”ECTRIMS 2021 – The digital experience”.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 2: ECTRIMS 2021 är historia!

I denna delsummering av ECTRIMS 2021 belyser docent Magnhild Sandberg bland annat Scientific Session 1.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 3: ECTRIMS 2021 är historia!

Detta är delsummering tre av docent Magnhild Sandberg om data som presenterades 2021 på den virtuella ECTRIMS kongressen.

Läs mer
A large prospective multicenter cohort study evaluating the humoral immune response to SARS-CoV-2 vaccination by DMT exposure

The serological response, adverse effects, and clinical effectiveness of vaccination against SARS-CoV-2 in patients with MS treated with DMTs remains largely unknown.

Läs mer
Ny e-kurs om Tecfidera™ (dimetylfumarat) och immunolog

From Immunology to immunization - What to consider with Tecfidera™ (dimetylfumarat).

Läs mer
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Läs mer
Vaccination - en viktig fråga under ECTRIMS 2021

Den 13-15 oktober genomfördes ”ECTRIMS 2021 – the Digital Experience” med framgång. Denna rapport skriven av docent Charlotte Dahle fokuserar på kunskapsläget om MS-etiologi, Covid-19 och vaccination.

Läs mer
Kort om behandling med Fampyra™ (fampridin)

Fampyra™ (fampridin) är en behandling för förbättring av gångförmåga hos vuxna patienter med multipel skleros med nedsatt gångförmåga (EDSS 4-7).

Läs mer
Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Läs mer
Analasys of the immune response to SARS-CoV-2 vaccinations

Due to their varied mechanism of action and impacts on the immune system, DMTs may reduce humoral or cellular immune responses to vaccines, including against SARS-CoV-2.

Läs mer
Vumerity™ (diroximelfumarat) godkänt av Europeiska kommissionen

EC har godkänt läkemedlet, Vumerity™ (diroximelfumarat), för behandling av skovvis förlöpande MS. Vumerity™ är bioekvivalent med Tecfidera™ (dimetylfumarat) men med bättre GI-tolerabilitet.

Läs mer
”Jag ser en klar skillnad på patienterna som tränar”

– Jag pratar med alla mina patienter om träning! säger neurologen Anders Funkquist.

Han berättar hur han resonerar, var han hämtar sin kunskap och om vinsterna han ser på MS-patienter som tränar.

Läs mer
Posterdata med riskfaktorer för MS från ECTRIMS 2021

En forskargrupp från Karolinska Institutet presenterade under ECTRIMS 2021 tre olika postrar. De handlade om huruvida olika riskfaktorer och genetiska faktorer samverkar och ökar risken för MS.

Läs mer
Återhämtning av lymfopeni efter behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat)

Medelvärdet för lymfocyttalet närmade sig normalgränsen, men nådde inte utgångsvärdet, efter 6 månaders uppföljning hos 95 MS-patienter med lymfopeni efter behandling med Tecfidera™.

Läs mer
Nya rön om Epstein-Barr virus och MS öppnar möjligheter

Ny forskning visar att Epstein-Barr virusinfektion är en förutsättning för insjuknande i MS, vilket öppnar för att behandling mot viruset skulle kunna hindra uppkomst av sjukdomen.

Läs mer
Förbättrad gastrointestinal tolerabilitet med en ny oral fumaratbehandling

Det nyligen godkända MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat, DRF) ger en förbättrad gastrointestinal (GI) tolerabilitet jämfört med Tecfidera™ (dimetylfumarat, DMF). Detta stöds av data från fas 3-studien EVOLVE-MS-2 [1].

Läs mer
Patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Neurologer i Sverige och Norge har utvecklat fler patientfall för dig att ta ställning till. Vilken diagnos ställer du? Vilken MS-behandling väljer du? Hur tänker du utifrån MR-bilder och andra sjukdomstillstånd?

Läs mer
Ny upptäckt om genetiska ledtrådar med risk för MS

Nya fynd gällande multipel skleros, MS, har gjorts av ett internationellt forskarlag lett av Karolinska Institutet. Man har upptäckt att oligodendrocyter kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av MS än vad man tidigare trott. Dessa fynd kan bana väg för nya terapeutiska metoder vid MS.

Läs mer
Resumé från webinaret Fokus Neurologi MS 2022

Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.

Läs mer
Vumerity™ har fått subvention för patienter med skovvis förlöpande MS

Den 22 april 2022 beslutade TLV att bevilja subvention för det nya MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat). Indikationen för Vumerity™ är för vuxna patienter med skovvis förlöpande MS.(1)

Läs mer
Kostnadsbesparingar möjliga efter introduktion av Tysabri™ (natalizumab) SC

Posterdata under ECTRIMS 2021 presenterade att betydande socioekonomiska besparingar kan göras genom att administrera Tysabri subkutant i stället för intravenöst.

Läs mer
Patientinformation på flera olika språk

Att förstå sin behandling är viktigt av flera anledningar. Bland annat för att ta sin behandling på rätt sätt. Det ger också kunskaper om hur behandlingen fungerar och vilken effekt den kan ge. Det är också viktigt att vara medveten om eventuella biverkningar som kan uppstå och hur man kan förebygga dem.

Läs mer