Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 3: ECTRIMS 2021 är historia!


Imaging Pathology in MS – Hot Topic 3
Den första föreläsningen i Hot Topic 3 ”Imaging of Meninges and the Glymphatic System” innehöll, som titeln antyder, två delar; dels en första del som handlar om ”meninges”, dels en andra del som handlar om ”the Glymphatic system”. Det var en väl meriterad föreläsare, Daniel Reich (NIH), som under tio minuter fick med en stor mängd data. Han talade snabbt och inte alltid tydligt för mina öron! Hans bilder var däremot utmärkta och till stor hjälp.

Den första delen handlade om svårigheterna att avbilda meningerna. Vid MS ser man en kraftig inflammation i meningerna redan tidigt under sjukdomen men också under hela sjukdomsförloppet, och denna inflammation bidrar sannolikt till progressen av sjukdomen.

Han påpekade att MRT ger detaljerade bilder av själva MS-lesionerna, medan imaging av dura och meninger är betydligt svårare. Det som på en av de första bilderna i förstone såg ut som normala sulci, visade efter injektion av kontrastmedel tydlig enhancement av vaskulära strukturer med läckage av kontrastmedel extravasalt. I några fall hade man fått möjlighet att jämföra förändringarna på MR-bilderna med patologiska preparat och kunde då visa att det i samma sulci fanns både inflammatoriska celler i leptomeningerna och demyelinisering subkortikalt. Dessa förändringar var mycket vanligare vid progressiv MS än vid skovvis MS, men de inflammatoriska förändringarna var inte specifika för MS utan förekom också vid andra inflammatoriska sjukdomar, däremot inte bland icke-inflammatoriska neurologiska sjukdomar.

Sambandet mellan leptomeningeal enhancement och kortikala lesioner är dock fortfarande kontroversiellt. Några grupper har visat på ett sådant samband, medan Daniel Reich och hans medarbetare liksom några andra grupper har rapporterat att ”cortical lesions are not spatially or temporally or numerically associated with leptomeningeal contrast enhancement in MS”. Efter Alitalos och Kipnis’ publikationer 2015 (se nedan) har emellertid intresset för det lymfatiska systemet blivit ett attraktivt forskningsområde.


Det glymfatiska systemet
Tiden går fort – det är redan tio år sedan vår danske kollega, Majken Nedergaard, ”transplanterad” till University of Rochester Medical Center (Rochester, New York), publicerade sina första arbeten om ”the glymphatic system”, som väckte stort uppseende. I den första (2012) av en serie publikationer kunde man läsa ”Because it lacks a lymphatic circulation, the brain must clear extracellular proteins by an alternative mechanism….brain interstitial fluid is cleared along paravenous drainage pathways.” (Iliff et al.) (1)


Redan tre år senare (2015) visade emellertid kollegor från två olika laboratorier samtidigt (Karo Alitalo i Helsingfors och Jonathan Kipnis i Charlottesville, Virginia, USA) att hjärnan har ett lymfatiskt system, “dural lymphatic vessels transport fluid into deep cervical lymph nodes”. (Aspelund et al., Louveau et al.) (2,3).

Det glymfatiska systemet (glia + lymfatiskt) består av ”the periarterial and perivenous spaces and the interposed brain parenchyma”.(Rasmussen et al.) (4) Det är beroende av astrocyternas vattenkanaler, som uttrycker aquaporin-4 (AQP-4). Astrocyterna fungerar som ”koppling” mellan de paravaskulära rummen genom att ”convective flow” uppstår av artärernas pulsationer. Det glymfatiska systemet distribuerar endogent innehåll och metaboliter som via det paravenösa utrymmet når de cervikala lymfkärlen.


Ref: Iliff et al. Sci Trans Med 2012;4(147):147ra111



I de första arbetena visade man också vikten av normal nattsömn, vilket väckte uppmärksamhet utanför medicinska kretsar! Efter en enda natts sömnbrist – ”sleep deprivation” – ackumulerades beta-amyloid i hjärnan, eftersom hjärnans förmåga att göra sig av med slaggprodukter försämrades. Även kroppsställningen under sömn är viktig – när man sover på sidan eller på rygg ökar det glymfatiska systemets effektivitet genom att hjärnans clearing hastighet ökar. (Xie et al., Lee et al.)(5,6)

I ett arbete från Norge av Ringstad et al (7) visade man för första gången att det lymfatiska systemet kunde avbildas i människa. Personer med normaltryckshydrocephalus uppvisade tecken på minskad glymfatisk clearance av kontrastmedlet gadobutrol. Även denna rapport pekade på vikten av nattsömnen, då clearance var störst under sömn. (Ringstad et al.)(7)

Daniel Reich diskuterade många arbeten avseende det glymfatiska systemet men avslutade sin föreläsning med att ”the glymphatic system is controversial” baserat på nedanstående fyra punkter:

  1. Near simultaneous appearance of CSF tracer around arteries and veins. (Iliff et al.; Coles et al.) (1,8)
  2. Histological evidence for return of tracer within the arterial wall smooth muscle (“Intramural Peri-arterial Drainage” or IPAD) rather than along veins. (Albargothy et al.)(9)
  3. Convective flow requires non-physiologic pressure gradients between para-arterial and para-venous spaces. (Jin et al.)(10)
  4. Transport through the glia limitans, rather than passage from para-arterial spaces, could account for interstitial diffusion of CSF-injected tracer. (Jin et al.)(10)

 

The central vein sign and its diagnostic contribution to MS
Den andra föreläsningen “The central vein sign and its diagnostic contribution to MS” gavs av Nikos Evangelou (Nottingham, UK), som beskrev dessa radiologiska förändringar som sannolikt är väl kända för de flesta neurologer.

Trots de diagnostiska hjälpmedel som finns idag, bl a undersökning av ryggmärgsvätska och MRT, beskrevs feldiagnostik som ett stort problem. Det angavs att en undersökning bland ett antal neurologer visade att 95 % av dem under det senaste året hade träffat på någon fel-diagnosticerad patient. Bland dessa patienter hade två tredjedelar exponerats för sjukdomsmodifierande behandlingar, några under flera år! Problemet uppstår i spänningsfältet mellan vår strävan efter tidig diagnos för att kunna starta behandling tidigt och risken för en felaktig diagnos. ”The central vein sign” har ofta nämnts som ett viktigt bidrag till säkrare diagnostik. Nikos Evangelou menade rentav att detta var ”the solution” och baserade detta på en studie publicerad i JAMA Neurology 2013. (Mistry et al.)(12)

Det perivaskulära området kring venerna anses vara den plats där immunceller interagerar med antigen-presenterande celler, vilket utlöser en inflammatorisk kaskad som i sin tur leder till uppkomsten av lesionen runt venen. Denna ”veno-centric distribution” av lesioner ser man i alla kliniska fenotyper av MS (RRMS, SPMS, PPMS), till och med i studier av RIS (radiologically isolated syndromes). (George et al.)(13) Det har påpekats att de T2*-baserade MRT-sekvenserna kan användas oberoende av fältstyrkan (1.5 T, 3T, 7T). (Satie et al.)(14) En studie från NIH visade att FLAIR*-sekvenser ökade den diagnostiska säkerheten. (George et al.)(15)

NAIMS – The North American Imaging in Multiple Sclerosis Cooperative – har publicerat kriterier för bedömning av vad som kännetecknar ”the Central Vein Sign”. (Satie et al.)(14)


Ref: Satie et al. Nature Rev Neurology 2016;12(12):714-722


I den tidigare studien nämndes ”the rule of 40 %”. Om 40 % eller fler av lesionerna uppvisar ”central vein”, är sannolikheten stor för korrekt diagnos. (Mistry et al.)(12)

Eftersom det kräver oerhört mycket tid att bedöma alla lesionerna från en undersökning, har man kommit fram till ”the rule of 6”: if there are 6 or more morphologically characteristic lesions, it is MS; if there are fewer than six morphologically characteristic lesions (but morphologically characteristic lesions outnumber non-characteristic lesions) it is MS; if neither of these conditions are met, inflammatory demyelination should not be diagnosed. (Mistry et al.)(16)

 

Iron pathology on 7T-MRI
Den tredje föreläsningen ”Iron pathology on 7T-MRI: short-term effects vs long-term insights”, presenterades mycket logiskt och instruktivt av Assunta Dal-Bianco från Wien. 

Undersökningar med MRT har visat att ett antal MS-lesioner omges av en ”iron rim” vilken kan ses både med 3T och 7T. ”The rim” består huvudsakligen av mikroglia och makrofager med järn och ses i kanten av lesionen. (Dal-Bianco et al.)(17) Man ser dessa ”iron rim lesions” (IRL) oftare vid SPMS och något mindre ofta vid RRMS (Dal-Bianco et al., Absinta et al., Maggi et al.)(18,19,20) men också i tidiga fall som CIS (Clinically Isolated Syndrome) och RIS. (Suthiphosuwan et al.)(21) Dessa ”Iron Rim Lesions” eller IRL tyder på kronisk aktivitet. De har i andra sammanhang refererats till som ”paramagnetic rim lesions” (PRL), ”slowly explanding lesions” (SEL), eller ”smoldering lesions”.

Proinflammatoriska celler (T- och B-celler, mikroglia) försvårar differentieringen av oligodendroglia vilket resulterar i att remyelinisering blockeras eller hindras. (Starost et al.)(22) Detta leder i sin tur till vävnadsdestruktion i lesionerna redan under den tidiga fasen av MS. ”Iron rim lesions” expanderar långsamt under många år men stagnerar efter några år.  De är emellertid destruktiva. (Maggi et al.)(23) Efter hand minskar ”iron rim” och lesionerna blir mera otydliga. I postmortem preparat syns ”iron rims” som en gräns mot demyelinisering och Walleriansk degeneration. (Dal-Bianco et al.)(18) Kliniskt manifesterar de sig både på kort och lång sikt. Ett stort antal periventrikulära IRL är associerade med frekventa kliniska skov. Senare leder de till att patienten presterar sämre både fysiskt och kognitivt och signalerar en övergång till progressiv fas av MS.

Konsekvensen av IRL blir flera. I det korta perspektivet blockeras olika former av reparation vilket leder till vävnadsdestruktion i lesionerna. På längre sikt leder det till att IRL expanderar och i stället ”krymper” ”non-IRL”-områden. (Dal-Bianco et al.)(18) Eftersom ”iron rim lesions” är mer destruktiva än andra typer av lesioner leder det till områden med Walleriansk degeneration, mera atrofi, högre nivåer av NfL (neurofilament light chains) samt därför signifikant sämre kognitiv och fysisk förmåga. Kombinationen av långsam kronisk aktivitet och bristande remyelinisering leder till progressiv hjärnskada både fokalt och diffust både tidigt och sent under förloppet. (Absinta et al., Maggi et al., Absinta et al., Rahmanzadeh et al.)(19,23,24,25)

Assunta Dal-Bianco nämnde avslutningsvis att IRL skulle kunna vara ett lovande redskap för att monitorera behandling både under det mera inflammatoriskt präglade tidiga stadiet av MS och under det senare progressiva stadiet av MS.

 

Text: Docent Magnhild Sanberg
Toppbild: iStock
Porträttbild Magnhild Sandberg: Från On-demand film på biogenpro.se
Diagram och bilder
: i text är tagna från ECTRIMS kongress 2021 års föreläsningar av författaren.

 

Biogen-143479 november 2021
Senast uppdaterad: 2021-12-08


Referenser:

1. Iliff et al. Sci Transl Med 2012;4(147):147ra111

2. Aspelund et al. Exp Med 2015;212(7):991-999

3. Louveau et al. Nature 2015;523(7560):337-341

4. Rasmussen et al. Lancet Neurol 2018;17(11):1016-1024

5. Xie et al. Science 2013;342(6156):373-377

6. Lee et al. J Neurosci. 2015;35(31):11034-11044.

7. Ringstad et al. Brain 2017;140(10):2691-2705

8. Coles et al. Progr Neurobiol. 2017;156:107-148

9. Albargothy et al. Acta Neuropath 2018;136(1):139-152

10. Jin et al. J GenPhysiol. 2016;148(6):489-501

11. Smith et al. eLife 2017; 6:art27679

12. Mistry et al. JAMA Neurol.2013;70(5):623-628

13. George et al. MultSclerRelatDisord 2021;55:103183

14. Satie et al. Nature Rev Neurol 2016;12(12):714-722

15. George et al. MultSclerJ 2016;22(12):1578-1586

16. Mistry et al. MultSclerJ 2016;22(10):1289-1296

17. Dal-Bianco et al. Acta Neuropathol. 2017;133(1):25-42

18. Dal-Bianco et al. Brain 2021;144(3):833-847

19. Absinta et al. JAMA Neurol 2019;76(12):1474-1483

20. Maggi et al. Ann Neurol 2020;88(5):1034-1042

21. Suthiphosuwan et al. JAMA Neurol 2020;77(5):653-655

22. Starost et al. Acta Neuropathol. 2020;140(5):715-736

23. Maggi et al. Neurology 2021;97(6):e543-e553

24. Absinta et al. J Clin Invest 2016;126(7):2597-2609

25. Rahmanzadeh et al. Brain 2021;144(6):1684-1696

Läs mer

Så kommer neurofilament i serum att användas

Neurologen Lenka Nováková Nyrén berättar om sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.

Läs mer
Amningsspecialist om amning vid MS

Amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr har hjälpt mammor att amma i 25 års tid. Så även mammor med MS. Här ger hon tips och råd till vårdpersonal.

Läs mer
Vikten av att göra rätt från början

Ny MS-studie (Visaria J et al. 2018) visar hur viktigt det är att tidigt ställa rätt diagnos och initiera rätt behandling. Läs en sammanfattning här.

Läs mer
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
Så påverkar dimetylfumarat lymfocytnivåerna vid RRMS

Tidigare studier har visat att behandling med dimetylfumarat leder till en minskning av antalet lymfocyter, som dock oftast stabiliseras på den nya och lägre nivån. 

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Meta-analys studerar återkomst av MS-sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab (Prosperini et al 2019).

Läs mer
Tarmproblem vid MS - så kan du hjälpa dina patienter

Urologen Anna Martinsson berättar om tarmen vid MS, vanliga problem och hur man som sjuksköterska/läkare kan hjälpa de här patienterna.

Läs mer
Blåsbesvär vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

Läs mer
Tysabris säkerhet och effekt bekräftas i 10-års uppföljning

10-års uppföljning av Tysabri-behandling bekräftar säkerhet och effekt vid behandling av RRMS.

Läs mer
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Ny studie (Sumowski JF et al. 2018) uppmärksammar brister i dagens syn på kognitiv dysfunktion vid MS och föreslår riktningen för förbättrade behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Läs mer
Likvors betydelse vid diagnostisering av MS – mer än bara oligoklonala band

Likvor har stor betydelse vid diagnosticering av MS. En aktuell artikel visar att det inte bara handlar om oligoklonala band.

Läs mer
Plegridy™ (peginterferon beta-1a) kan användas vid behov under graviditet och amning.

SPC för Plegridy tillåter användning vid behov under graviditet och amning.

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri® under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.

Läs mer
Studie undersöker tarmmikrobiotan med dimetylfumarat

En pilotstudie undersöktes om Tecfidera® (dimetylfumarat) har effekt på mikrobiota tarmbakterier och om det finns koppling till GI-biverkningar.

Läs mer
Kongressrapport ECTRIMS – ACTRIMS MS-prodrome och forskning inom miljöfaktorer

- Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling!” börjar Anne-Marie Landtblom sin artikel för biogenpro där hon summerar data från den stora MS-kongressen – ECTRIMS

Läs mer
Svensk studie visar att risken för infektioner är förhöjd både före och efter MS-diagnos

Risken för infektioner är förhöjd både före och efter en MS-diagnos. En ny svensk studie tittar närmare på vilka infektioner som är vanligast förekommande vid MS.

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 1)

MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande

Läs mer
Nu kan Fampyra® (fampridin) ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

Uppdaterad produktresumé för Fampyra® (fampidrin) gör att läkemedlet nu kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

Många kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS

Läs mer
EACTRIMS 2020 – en neurologs dröm (del 2)

Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.

Läs mer
Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying. Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Läs mer
Nya utbildningar på BiogenPRO

Nu finns E-kurser för vårdpersonal som arbetar med MS om tidig diagnos och behandling samt om neurofilament light som biomarkör vid MS.

Läs mer
Vaccination mot Covid-19 vid MS

Första vaccinet mot Covid-19 är godkänt, men MS-patienterna kommer att få vänta ett tag till.

Läs mer
Registrering av Covid-19-infektion i svenska MS-registret

Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.

Läs mer
Långtidsdata – Tecfidera® (dimetylfumarat)

Uppföljningsdata om Tecfideras effekt och säkerhet redovisades i den nyligen publicerade uppföljningsstudien ENDORSE.

Läs mer
Upp till 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet

Resultat från 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet över tid, ENDORSE.

Läs mer
Covid-19 och MS: Neurologens perspektiv

Jan Lycke, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,  diskuterade resonemanget bakom Svenska MS-sällskapets rekommendationer under ett webinar om Covid-19 och MS som hölls den 3 februari.

Läs mer
ENDORSE – 9-års uppföljning bekräftar effekt och säkerhet med Tecfidera®

9-års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar säkerhet och effekt hos patienter med RRMS (interims resultat från ENDORSE).

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
Sammanfattning webinar COVID-19 infektionen och MS 3 februari 2021

Ta del av inspelade föreläsningar av Professor Jan Lycke, Professor Jan Hillert samt Docent Soo Aleman.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Tysabri SC – den Europeiska Kommissionen har godkänt ny beredningsform

Europeiska kommissionen beviljar marknadsföringstillstånd för ny subkutan administrering av TYSABRI® (natalizumab) för att behandla skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS). 

Läs mer
Inspelade föreläsningar från sjuksköterskemötet 11 mars 2021

Nu finns filmerna från årets sjuksköterskemöte 2021, Rum för MS tillgängliga för dig att se.

Läs mer
Vad sker vid övergång från RRMS till SPMS och hur vet man när det sker?

Läs en sammanfattning från ett aktuellt webinar med tre föreläsningar på temat.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri®.

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri® (natalizumab) godkändes nyligen av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Förklarande film om Tysabri SC data från DELIVER och REFINE

Här har du möjlighet att ta del av bland annat farmakokinetik och farmakodynamik för Tysabri SC från studierna DELIVER och REFINE på ett överskådligt sätt i en kort animerad film. 

Läs mer
Effektiv riskhantering vid behandling med natalizumab i Sverige

Incidens av progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) associerad med natalizumab har minskat i Sverige. Anledningen förmodas vara en effektiv anpassning och följsamhet till den riskhanteringsplan som infördes 2012.

Läs mer
Tecfidera® (dimetylfumarat) och dess effekt på immunförsvaret

Det är allmänt känt att Tecfidera-behandling minskar den totala lymfocytnivån. Men på vilket sätt immunförsvaret påverkas avgörs av balansen mellan de olika subpopulationerna av lymfocyter. 

Läs mer
Support för dina patienter som behandlas med Tecfidera® (dimetylfumarat)

Att få diagnosen multipel skleros (MS) är för de flesta omvälvande och behovet av information och stöd är ofta stort..

Läs mer
Avonex® (interferon beta-1a IM) har nu använts i 25 år

Utveckling av läkemedel som kunde bromsa progress av neurologisk funktionsnedsättning innebar en ny era för MS-patienter, och den inleddes i mitten av 1990-talet.

Läs mer
Instruktionsfilmer – att ta en injektion med Biogens interferoner

Som ett verktyg vid utbildning av injektionsteknik finns instruktionsfilmer för Avonex® och Plegridy® att ta del av och visa för patienten.  

Läs mer
Nu finns Tysabri® (natalizumab) subkutan injektion tillgänglig för förskrivning

Tysabri® subkutan injektion har nu kommit till lagret och finns tillgänglig att förskrivas för patienter med mycket aktiv, skovvis förlöpande MS. 

Läs mer
15 år med behandling med Tysabri® (natalizumab)

År 2006 godkändes Tysabri (natalizumab) av EMA för behandling av patienter med skovvis förlöpande MS. 

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Ibland måste behandlingen med natulizumab avbrytas på grund av att MS-patienten utvecklat en ökad risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati). 

Läs mer
Interaktion mellan B- och T-celler behövs för att få effekt av vaccin

Samspel mellan det innata och det adaptiva immunsystemet vid infektion eller vaccination, resulterar i produktion av neutraliserande antikroppar samt cellmedierad immunitet.

Läs mer
Tecfidera® (dimetylfumarat, DMF) och dess aktiva metabolit monometylfumarat (MMF)

Den aktiva substansen i Tecfidera är dimetylfumarat (DMF) och den primära aktiva metaboliten till dimetylfumarat (DMF) är monometylfumarat (MMF)...

Läs mer
Viktigt att rapportera biverkningar

När ett läkemedel godkänns och släpps på marknaden för bruk av patienter, är det fortfarande mycket man inte känner till om produkten. Det är därför viktigt att fortsätta att samla in och utvärdera biverkningar under hela produktens livslängd. 

Läs mer
Neuropatisk smärta vid MS

Christian Simonsberg, specialist i smärtlindring, berättar hur han ser på och behandlar neuropatisk smärta hos patienter med MS.

Läs mer
A deep dive into the immunology of TECFIDERA® (dimethyl fumarate) - in the context of vaccinations

TECFIDERA impacts MS pathophysiology by shifting the balance from a pro-inflammatory to anti-inflammatory response.

Läs mer
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna. 

Läs mer
Film om behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat)

Denna film tar upp behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat) som är indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS. 

Se film
Har du beställt en kylväska för dina patienter som står på Tysabri SC?

Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.

Läs mer
Liten vaccinskola - del 1 av 2

Här går vi igenom grunderna för vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.

Läs mer
Liten vaccinskola - del 2 av 2

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.

Läs mer
Summering ECTRIMS 2021 av docent Magnhild Sandberg

2021 blev återigen ECTRIMS kongressen virtuell i och med det pandemiska läget i världen. Den gick av stapeln under namnet ”ECTRIMS 2021 – The digital experience”.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 1: ECTRIMS 2021 är historia!

ECTRIMS 2021 är historia!
Treatment of Relapsing-remitting Multiple Sclerosis – Educational Session 2.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 2: ECTRIMS 2021 är historia!

I denna delsummering av ECTRIMS 2021 belyser docent Magnhild Sandberg bland annat Scientific Session 1.

Läs mer
A large prospective multicenter cohort study evaluating the humoral immune response to SARS-CoV-2 vaccination by DMT exposure

The serological response, adverse effects, and clinical effectiveness of vaccination against SARS-CoV-2 in patients with MS treated with DMTs remains largely unknown.

Läs mer
Ny e-kurs om Tecfidera™ (dimetylfumarat) och immunolog

From Immunology to immunization - What to consider with Tecfidera™ (dimetylfumarat).

Läs mer
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Läs mer
Vaccination - en viktig fråga under ECTRIMS 2021

Den 13-15 oktober genomfördes ”ECTRIMS 2021 – the Digital Experience” med framgång. Denna rapport skriven av docent Charlotte Dahle fokuserar på kunskapsläget om MS-etiologi, Covid-19 och vaccination.

Läs mer
Kort om behandling med Fampyra™ (fampridin)

Fampyra™ (fampridin) är en behandling för förbättring av gångförmåga hos vuxna patienter med multipel skleros med nedsatt gångförmåga (EDSS 4-7).

Läs mer
Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Läs mer
Analasys of the immune response to SARS-CoV-2 vaccinations

Due to their varied mechanism of action and impacts on the immune system, DMTs may reduce humoral or cellular immune responses to vaccines, including against SARS-CoV-2.

Läs mer
Vumerity™ (diroximelfumarat) godkänt av Europeiska kommissionen

EC har godkänt läkemedlet, Vumerity™ (diroximelfumarat), för behandling av skovvis förlöpande MS. Vumerity™ är bioekvivalent med Tecfidera™ (dimetylfumarat) men med bättre GI-tolerabilitet.

Läs mer
”Jag ser en klar skillnad på patienterna som tränar”

– Jag pratar med alla mina patienter om träning! säger neurologen Anders Funkquist.

Han berättar hur han resonerar, var han hämtar sin kunskap och om vinsterna han ser på MS-patienter som tränar.

Läs mer
Posterdata med riskfaktorer för MS från ECTRIMS 2021

En forskargrupp från Karolinska Institutet presenterade under ECTRIMS 2021 tre olika postrar. De handlade om huruvida olika riskfaktorer och genetiska faktorer samverkar och ökar risken för MS.

Läs mer
Återhämtning av lymfopeni efter behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat)

Medelvärdet för lymfocyttalet närmade sig normalgränsen, men nådde inte utgångsvärdet, efter 6 månaders uppföljning hos 95 MS-patienter med lymfopeni efter behandling med Tecfidera™.

Läs mer
Nya rön om Epstein-Barr virus och MS öppnar möjligheter

Ny forskning visar att Epstein-Barr virusinfektion är en förutsättning för insjuknande i MS, vilket öppnar för att behandling mot viruset skulle kunna hindra uppkomst av sjukdomen.

Läs mer
Förbättrad gastrointestinal tolerabilitet med en ny oral fumaratbehandling

Det nyligen godkända MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat, DRF) ger en förbättrad gastrointestinal (GI) tolerabilitet jämfört med Tecfidera™ (dimetylfumarat, DMF). Detta stöds av data från fas 3-studien EVOLVE-MS-2 [1].

Läs mer
Patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Neurologer i Sverige och Norge har utvecklat fler patientfall för dig att ta ställning till. Vilken diagnos ställer du? Vilken MS-behandling väljer du? Hur tänker du utifrån MR-bilder och andra sjukdomstillstånd?

Läs mer
Ny upptäckt om genetiska ledtrådar med risk för MS

Nya fynd gällande multipel skleros, MS, har gjorts av ett internationellt forskarlag lett av Karolinska Institutet. Man har upptäckt att oligodendrocyter kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av MS än vad man tidigare trott. Dessa fynd kan bana väg för nya terapeutiska metoder vid MS.

Läs mer
Resumé från webinaret Fokus Neurologi MS 2022

Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.

Läs mer
Vumerity™ har fått subvention för patienter med skovvis förlöpande MS

Den 22 april 2022 beslutade TLV att bevilja subvention för det nya MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat). Indikationen för Vumerity™ är för vuxna patienter med skovvis förlöpande MS.(1)

Läs mer
Kostnadsbesparingar möjliga efter introduktion av Tysabri™ (natalizumab) SC

Posterdata under ECTRIMS 2021 presenterade att betydande socioekonomiska besparingar kan göras genom att administrera Tysabri subkutant i stället för intravenöst.

Läs mer
Patientinformation på flera olika språk

Att förstå sin behandling är viktigt av flera anledningar. Bland annat för att ta sin behandling på rätt sätt. Det ger också kunskaper om hur behandlingen fungerar och vilken effekt den kan ge. Det är också viktigt att vara medveten om eventuella biverkningar som kan uppstå och hur man kan förebygga dem.

Läs mer