Vaccination - en viktig fråga under ECTRIMS 2021

Den 13-15 oktober genomfördes ”ECTRIMS 2021 – the Digital Experience” med framgång. Inspelade föreläsningar och posters finns tillgängliga fram till januari 2022, vilket är en stor fördel. Interaktiva möten möjliggjordes genom online-diskussioner och sociala medier. Denna rapport fokuserar på kunskapsläget om MS-etiologi, Covid-19 och vaccination.

ECTRIMS välkomstföreläsning
”Gains by translation: from basic neuroimmunology to disease modifying therapies” gavs av professor Roland Martin från Zurich. Han beskriver den stora kunskapsutveckling som skett sedan 1885 då Louis Pasteur observerade att hans rabiesvaccin, som innehöll ryggmärg från kanin, i vissa fall orsakade myelit. Roland Martin förklarar den avgörande betydelsen av djurmodellen experimentell autoimmun encefalit (EAE) för förståelsen av sjukdomsmekanismerna vid MS. Kunskapsutvecklingen kallar han för en ”success story” som har lett fram till att vi idag både har goda diagnostiska och terapeutiska möjligheter med stor betydelse för de flesta patienterna. Han beskriver hur samverkan mellan genetisk predisposition och omgivningsfaktorer kan utlösa MS. Utöver EBV, rökning, fetma i ungdomen och låga D-vitamin-nivåer, verkar även tarmbakterien Akkermansia vara av betydelse. Ett nytt och spännande fynd är att T-celler med specificitet för GDP-L-fucose synthase (GDPLFS) korsreagerar med Akkermansia och ofta kan påvisas i CSF från patienter med MS.

Dessutom verkar denna T-cellsreaktivitet vara kopplad till mer aktiv sjukdom. GDPLFS är ett enzym som bidrar till att cellytor täcks med kolhydrater vilket har stor betydelse för att upprätthålla en immuntolerant miljö. Ett annat intressant målantigen är RAS guanyl realising protein 2 (RASGRP2) som uttrycks i periferin på aktiverade minnes-B-celler men även i CNS på kortikala neuron. I periferin kan dessa B-celler stimulera T-celler som känner igen RASGRP2 så att de expanderar och aktiveras för att sedan passera över till CNS och där orsaka inflammation eftersom de där ”ser” samma antigen igen. Detta tros vara en viktig förklaring till varför behandling med anti-CD20, som eliminerar perifera minnes-B-celler, bromsar MS-inflammation.

 

En stor fas 2-multicenterstudie planeras starta 2022 där effekten av infusion med röda blodkroppar, som har täckts med ett flertal MS-viktiga antigen, ska utvärderas. De röda blodkropparna används som bärare av dessa antigener in i de immuntoleranta organen lever och mjälte. När T-och B-cellerna där möter dessa antigener är tanken, att de ”övertygas” om att gå den toleranta vägen, en process som Roland Martin kallar för ”immune diplomacy”. Det blir intressant att se om denna behandlingsstrategi kommer att lyckas vilket i så fall skulle öppna upp för en ny behandlingsera. Tillsvidare är dock brett verkande immunmodulerande och immunsupprimerande behandlingar det som gäller. Ett annat viktigt mål är att få effektiva neuroprotektiva och remyeliniserande behandlingar. Sammantaget är detta en helt lysande föreläsning som tål att lyssnas på flera gånger.

Sessionen om Covid-19 och vaccination
Den inleddes av MD Renaud de Pasqier från Department of Clinical Neurosciences i Lausanne, Schweiz. Han redovisade tidigare observationer om att SARS-CoV-2 kan infektera endotel men sällan neuron. (1,2) I en fransk studie av likvor från 23 patienter med verifierad Covid-19 var PCR endast svagt positivt för SARS-CoV-2 i två fall och negativt i de 21 övriga. De två positiva individerna var starkare PCR-positiva i blod och likvorfynden tolkades bero på kontamination av virus från blod. (3) Det finns dock ett par studier som visar att SARS-CoV-2-specifika antikroppar kan produceras intratekalt vid allvarlig Covid-19, vilket indirekt talar för att virus kan förekomma i CNS. (4,5) I Renaud Pasquier´s egen en studie av ett tjugotal patienter påvisades förhöjda nivåer av signalsubstanser (CXCL-8 och VEGF) i likvor från 6 av 8 patienter med avancerad Covid-19 men inte hos individer med mildare sjukdom. CXCL-8 och VEGF är kopplade till öppnande av blod-hjärnbarriären (BBB) och fynden tolkades vara sekundära till infektion av endotelceller. (6) Han redovisade också en studie från Stanford University som visar att gener som är involverade vid neurodegenerativa sjukdomar uppregleras i mikroglia vid Covid-19 med encefalopati, vilket kan vara av betydelse för kognitiv påverkan.(7)


 


Långtidscovid karakteriseras av kognitiv påverkan med trötthet, sömnsvårigheter, dysautonomi, kraftigt nedsatt uthållighet vid fysisk aktivitet och smärtproblematik, men bakomliggande mekanismer är oklara. En fransk studie av ett fyrtiotal patienter har visat tecken på hypometabolism i både hjärnstam, frontalt, temporalt och cerebellärt. (8) Förhoppningen är att fortsatt forskning inom detta område ska leda till ökad förståelse för postinfektiös trötthet som är ett svårbehandlat tillstånd och även kan ses efter andra infektioner.


Därefter redovisade Maria Pia Sormani från Genoa i Italien registerdata angående utfall av Covid-19 i den italienska MS-populationen (n=1583) och lyfte fram att risken för död och allvarlig Covid-infektion är 2-3 gånger högre i MS-populationen jämfört med en ålders- och könsmatchad referenspopulation, men det framgick inte om korrigering för högre EDSS hade gjorts. Hon verifierade också att hög ålder (>60 år) var den starkaste riskfaktorn och att risken för allvarligare sjukdomsförlopp var ca 2 gånger högre vid behandling med anti-CD20 och ännu högre om hög dos steroider hade givits inom en månad före Covid-19-infektion. Dessutom medförde längre duration av anti-CD20 en ökad risk. Resultaten överensstämmer väl med tidigare rapporter, men ett observandum är att någon riskökning för allvarlig Covid-19-infektion och död utan högt EDSS inte har setts Sverige.

 

Vilka MS-bromsläkemedel medger adekvata vaccinationssvar?
Professor Anat Achiron från Sheba Medical center, Tel Aviv University i Israel redovisade sina resultat från Covid-vaccinationsstudien (Pfizers BNT162b2) som omfattade friska kontroller (n=47), obehandlad MS-patienter (n=32), patienter som hade behandlats med kladribin 4 månader före vaccinationen (n=23), ocrelizumab (n=44) eller fingolimod (n=26). Skyddande antikroppssvar påvisades hos alla grupper förutom de som behandlades med anti-CD20 eller fingolimod som utvecklade mycket låga antikroppsnivåer. (9)

Vaccinationsspecifika minnes-B-celler kunde påvisas hos ca 40% av såväl friska kontroller, som MS-patienter utan behandling och de  som var behandlade med kladribin, men endast hos ett par procent av de som behandlades med anti-CD20 eller fingolimod. Däremot hade samtliga grupper, förutom de som behandlades med fingolimod, ett bra T-cellssvar, även de som behandlades med anti-CD20. I denna studie påvisades alltså ett adekvat antikroppssvar under behandling med de flesta sjukdomsmodifierande behandlingarna, men endast hos ca 20% av dem som behandlades med ocrelizumab. Anat Achirons rekommendation är att vaccinera tidigast 9 månader efter senaste anti-CD20-behandling. Däremot påvisades bra T-cellsimmunitet hos de ocrelizumab-behandlade. Hos dem som behandlades med fingolimod kunde vare sig ett adekvat antikropps- eller cellulärt svar påvisas och Achiron rekommenderar switch till annan behandling om vaccination är aktuell liksom att välja en vaccinationsvänlig behandling vid nyinsättning.

En vaccinationsstudie från Wien visar också att obehandlade MS-patienter (n=91) har lika goda vaccinationssvar som friska kontroller (n=116) 3 månader efter första vaccindosen. Goda antikroppssvar sågs även vid behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel (n=139) varav de flesta hade dimetylfumarat (45%), men gällde även för natalizumab, IFN-b, glatirameracetat och teriflunomid. Av de 226 patienter som behandlades med immunsupprimerande läkemedel hade 51% anti-CD20, 34% fingolimod och 11% kladribin. Hos de med anti-CD20 och fingolimod sågs ett, om än svagt, antikroppssvar i cirka 50% av fallen. Vid anti-CD20-behandling hade antalet B-celler i blod större betydelse än tiden sedan föregående infusion. Gällande fingolimod var vaccinationsresponsen bättre för varje ökning med 0,1 av antalet lymfocyter i blod. Dessa resultat skiljer sig således till viss del från Anat Achirons israeliska studie. I Wien-studien sågs även en antydan till att vektor-vaccin gav bättre respons än mRNA-vaccin vid behandling med fingolimod, men det får tolkas med försiktighet eftersom fyndet bara baserades på ett tjugotal patienter.

Maria Pia Sormani redovisade resultat från den italienska vaccinationsstudien som omfattar över 1300 MS-patienter och som också visar att adekvata antikroppssvar uppnås med flertalet bromsläkemedel förutom anti-CD20 och fingolimod. De noterade även att Modernas vaccin (mRNA 1273) gav ca 3 gånger högre antikroppsnivåer än Pfizers BNT 162b2.

 

Sammanfattning av Covid-19 och vaccination vid MS-behandling
Sammanfattningsvis utgör behov av vaccination mot Covid-19 inte något problem för flertalet MS-bromsläkemedel förutom anti-CD20 och fingolimod. För anti-CD20 bör vaccination ges när cirkulerande B-celler åter kan påvisas i blod och även om antikroppsvaret blir lägre ses vanligen ett bra T-cellssvar. Vid pågående behandling med fingolimod kan byte av behandling övervägas inför vaccination, men kontroll av grundsjukdomen bör vara prioriterad. Efter en kladribinkur bör lymfocyttalet ha uppnått nedre normalgränsen innan vaccination utförs och det sker vanligen inom 3 månader, men det finns även rapporter om att skyddande vaccinationssvar uppnås redan ett par veckor efter avslutad kur. Efter vaccination bör det gå minst 4 veckor innan anti-CD20 eller kladribin ges så att ett adekvat immunsvar hinner utvecklas. Det finns inget som talar för ökad risk för biverkningar eller skov av vaccination mot Covid-19 vid MS.

Ska antikroppssvaret kontrolleras efter vaccination?
Där går meningarna isär. Om antikroppar kan påvisas så är det ett indirekt tecken på att det även finns ett T-cellssvar. Om antikroppar inte kan påvisas föreligger dock vanligen ändå ett adekvat T-cellssvar. T-cellstesterna är betydligt mer omfattande och kostsamma att utföra så de utförs endast i särskilda fall.

 

Europeiska vaccinationsriktlinjer vid MS
Covid-19 pandemin har gjort oss alla medvetna om den stora betydelsen av vaccinationer och att vaccinationssvar kan påverkas negativt av immunhämmande läkemedel. Detta gäller för alla vaccinationer. Innan start av sjukdomsmodifierande behandling är det därför mycket viktigt att patientens vaccinationsstatus kartläggs och att aktuellt och framtida behov av vaccinationer tas med i bedömningen vid val av sjukdomsmodifierande behandling. Vaccinationsbehov är inte något som neurologer tidigare har ägnat någon större tanke, men i takt med att allt fler och effektiva bromsläkemedel har introducerats är detta ett viktigt område som kräver stöd av expertis. En europeisk expertgrupp arbetar därför med att ta fram vaccinationsriktlinjer vid MS och i stort skiljer de sig inte från MS-sällskapets riktlinjer. I de europeiska riktlinjerna anges att det kan vara värt att kontrollera det serologiska svaret mot specifika infektioner för att ta ställning till om vaccination behövs och att följa antikroppsnivån efter vaccination inför beslut om påfyllnadsdos av vaccin. De rekommenderar även att alla MS-patienter ska vaccineras mot humant papillom-virus (HPV), oavsett ålder och kön inför behandling med kladribin, alemtuzumab, sfingosin 1-fosfat-receptor modulerare eller anti-CD20. Likaså rekommenderas inaktiverat Herpes zoster vaccin vid ovanstående behandlingar eller natalizumab till patienter över 50 års ålder. 


Generellt gäller att levande vaccin inte ska ges under pågående behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel, att vaccination inte ökar risken för skov och att skyddande vaccinationssvar vanligen uppnås vid behandling interferonpreparat, glatirameracetat, natalizumab, dimetylfumarat och terifunomid. Vid immunreskonstituerande behandlingar som autolog stamcellstransplantation och alemtuzumab förväntas normala vaccinationssvar när lymfocyttalen har normaliserats vilket vanligen sker inom 6 månader. När det gäller kladribin förväntas normala svar tidigare, 3 månader efter avslutad kur och ofta betydligt tidigare.  Otillräckliga vaccinationssvar ses ofta vid anti-CD20-behandling och fingolimod. Val av behandling avgörs i varje enskilt fall och som grundregel gäller dock att kontroll av MS-sjukdomen väger tungt. En uppdaterad version av Svenska MS-sällskapets vaccinationsriktlinjer kommer inom kort att publiceras på MS-sällskapets hemsida.

 

Andra reflektioner från ECTRIMS

  • Gavin Giovannoni betonade vikten av att följa patienter i SPMS-fas med magnetkameraundersökning som är betydligt känsligare för att detektera sjukdomsaktivitet än kliniska skov. 
  • Smoldering lesions är uttryck för ”low-burning activity” och tecken på en låggradig, men skadlig och kronisk sjukdomsaktivitet som hämmar remyelinisering. Dessa lesioner ökar sakta i storlek under loppet av flera år och dominerar vid SPMS, men kan ses redan i tidiga stadier av RRMS och är då associerat med ökad skovfrekvens, ett sämre förlopp och snabbare övergång till SPMS. I kanten på lesionerna kan järninnehållande fagocyterande celler påvisas med MR (3T och 7T). (10)

 

Text: Docent Charlotte Dahle, linköpings universitetssjukhus
Bild: iStock

Biogen-147913 december 2021
Senast uppdaterad: 2022-01-21


Referenser

1. Meinhardt et al Nat Neurosci 2021
2. Thakur KT et al. Brain 2021
3. Destras G. et al. Lancet Microbe 2020
4. Bernard-Valnet R et al. Neurol Neuroimmunol Neuroinflamm. 2021
5. Lersy J Infect Dis 2021
6. Bernard-Valnet R et al. Neurol Neuroimmunol Neuroinflamm. 2021
7. Yang et al. Nature, 2021
8. Guedj et al. Eur J Nucl Mol Imaging 2021
9. Achiron A et al. Mult Scl 2021
10. Rahmanzadeh et al. Brain 2021
11. Trojano M et a. Mult Scl 6 apr 2021


Tysabri intravenös (IV) ingår ej i förmånen, Tysabri subkutan (SC) ingår i förmånen.

Tysabri™ (natalizumab) Rx ATC kod: L04AA23

Koncentrat till infusionsvätska 300 mg EF, ej förmån. Förfylld spruta 150 mg F, inom förmån.
Baserad på SPC Tysabri IV & SPC Tysabri SC 05/2022

Indikation: I monoterapi hos vuxna med mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros (MS), för följande patientgrupper: Patienter med mycket aktiv sjukdom trots fullständig och adekvat behandling med minst en sjukdomsmodifierande behandling; eller patienter med snabb utveckling av svår RRMS, definierat som två eller flera funktionsnedsättande skov under ett år och en eller flera Gd+ lesioner vid MRT eller en avsevärd ökning av T2-lesioner jämfört med nyligen utförd MRT.  Kontraindikation: PML. Patienter med förhöjd risk för opportunistiska infektioner, inklusive patienter med nedsatt immunförsvar. Kombination med andra sjukdomsmodifierande behandlingar. Aktiva maligniteter undantaget basalcellscancer i huden. Varning och försiktighet: Behandling med TYSABRI har förknippats med en förhöjd risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati) som orsakas av JC-virus. Riskfaktorer för PML är behandlingens varaktighet, användning av immunosuppressiva läkemedel före behandling med TYSABRI och förekomst av anti-JCV antikroppar. Patienten bör upplysas om tidiga tecken och symtom på PML. Graviditet: Vid graviditet bör utsättning av TYSABRI övervägas. Risk-nyttabedömning av behandling med TYSABRI under graviditet ska göras utifrån patientens kliniska status och risken för återkommande sjukdomsaktivitet vid utsättning av läkemedlet. Amning: Amning ska avbrytas under behandling.
Förfylld spruta ska administreras av sjukvårdspersonal.

För ytterligare information om dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, förpackningar och pris vänligen se www.fass.se. Biogen-31823 september 2022
 


Tecfidera™ (dimetylfumarat), Rx, ATC-kod: L04AX07
Enterokapsel 120/240 mg. F, inom förmån.
Baserad på SPC 05/2022

Indikation: Vuxna och pediatriska patienter från 13 års ålder med skovvis förlöpande multipel skleros. Kontraindikation: Misstänkt eller bekräftad progressiv multifokal leukoencephalopati (PML). Varning och försiktighet: Patienter kan utveckla lymfopeni vilket bör tas i beaktande under behandlingen. Lymfopeni är en riskfaktor för PML. Graviditet: Rekommenderas inte under graviditet eller till fertila kvinnor som inte använder lämpliga preventivmedel. Amning: Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta behandling med Tecfidera efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.
För ytterligare information om dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, förpackningar och pris vänligen se www.fass.se. Biogen-19321 juni 2022


Avonex™ (interferon beta-1a) Rx, ATC kod: L03AB07

Injektionsvätska, lösning, 30 mikrogram/0.5 ml i förfylld injektionspenna. F, inom förmån.
Baserad på SPC 12/2022

Indikationer: Vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (MS). Behandling av vuxna patienter som har upplevt en enda demyeliniseringsepisod med en aktiv inflammationsprocess om den är allvarlig nog att motivera behandling med intravenösa kortiokosteroider, om alternativa diagnoser har uteslutits, och om patienten bedöms uppvisa hög risk för att utveckla skovvis förlöpande MS. Kontraindikation: Patienter som tidigare drabbats av överkänslighet mot naturligt eller rekombinant β-interferon eller mot något hjälpämne samt patienter med aktuell svår depression och/eller självmordstankar. Graviditet: Användning av Avonex kan övervägas under graviditet om det är kliniskt motiverat. Amning: Avonex kan användas under amning.

För ytterligare information om dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, förpackningar och pris vänligen se www.fass.se. Biogen-13045 januari 2023.
 

Läs mer

Amningsspecialist om amning vid MS

I 25 års tid har amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr hjälpt och stöttat mammor med problem och funderingar kring amning. Så även mammor med MS.

Här berättar hon hur man kan stötta mammor som på grund av medicinering inte kan eller behöver sluta amma.

Läs mer
Vikten av att göra rätt från början

Ny MS-studie (Visaria J et al. 2018) visar hur viktigt det är att tidigt ställa rätt diagnos och initiera rätt behandling. Läs en sammanfattning här.

Läs mer
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
Tarmproblem vid MS – så kan du hjälpa dina patienter

70–80 procent av MS-patienterna har besvär med blåsa och tarm. Det som försvårar läget är att patienterna inte får hjälp och det är oklart var de ska remitteras.

Läs mer
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Kognitiv dysfunktion är vanligt inom MS, men kunskapen kring tillståndet och hur man bäst bromsar en negativ utveckling är fortfarande begränsad. En publikation summerar läget och diskuterar framtida behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Läs mer
Likvors betydelse vid diagnostisering av MS – mer än bara oligoklonala band

Likvor har stor betydelse vid diagnosticering av MS. En aktuell artikel visar att det inte bara handlar om oligoklonala band.

Läs mer
Plegridy™ (peginterferon beta-1a) kan användas vid behov under graviditet och amning.

SPC för Plegridy tillåter användning vid behov under graviditet och amning.

Läs mer
Studie undersöker tarmmikrobiotan med dimetylfumarat

En pilotstudie undersöktes om Tecfidera® (dimetylfumarat) har effekt på mikrobiota tarmbakterier och om det finns koppling till GI-biverkningar.

Läs mer
Fampyra™ (fampridin) kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

I Fampyra™s produktresumé har man begränsat kontraindikationen vid nedsatt njurfunktion till att inte längre omfatta patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion. Det gör att fler patienter kan dra nytta av behandlingen.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

En dansk observationsstudie över lång tid visar på viktiga skillnader i behandlingsresultat mellan tidigare och senare insatt behandling. Läs en sammanfattning av studien här.

Läs mer
Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Ökade läkemedelskostnader beskrivs ofta som en utmaning och en löpande kostnad för sjukvården. Men i en publicerad artikel år 2020 visar Kotsopoulos och medförfattare att läkemedel också kan ge ekonomiska vinster. I en del fall kan läkemedel leda till ökade skatteintäkter och minskade offentliga utgifter så att nettoutfallet blir positivt.

Läs mer
E-kurser: Tidig behandling och neurofilament vid MS

Den ena handlar om vinsterna av att diagnostisera och behandla MS i ett tidigt skede. Den andra handlar om neurofilament light och varför det är en potentiell biomarkör vid MS.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Ta del av en serie animerade filmer som förklarar det aktuella ämnet infektioner och vaccinationer vid MS behandling.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris™ (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

Vi erbjuder en djupgående e-kurs om Tysabris effekt- och säkerhetsdata över 10 års forskning och klinisk användning.

Läs mer
Förklarande film om Tysabri SC data från DELIVER och REFINE

Här har du möjlighet att ta del av bland annat farmakokinetik och farmakodynamik för Tysabri SC från studierna DELIVER och REFINE på ett överskådligt sätt i en kort animerad film. 

Läs mer
Effektiv riskhantering vid behandling med Tysabri™ (natalizumab) i Sverige

Incidens av progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) associerad med Tysabri™ (natalizumab) har minskat i Sverige. En nyligen publicerad artikel beskriver hur det har kunnat åstadkommas.

Läs mer
Instruktionsfilmer – att ta en injektion med Biogens interferoner

Som ett verktyg vid utbildning av injektionsteknik finns instruktionsfilmer för Avonex™ och Plegridy™ att ta del av och visa för patienten. 

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

En meta-analys av Prosperini et al. sammanfattar tillgängliga data kring vad som sker med patienternas sjukdomsaktivitet efter avslutad behandling med natalizumab.

Läs mer
Interaktion mellan B- och T-celler behövs för att få effekt av vaccin

Samspel mellan det innata och det adaptiva immunsystemet vid infektion eller vaccination, resulterar i produktion av neutraliserande antikroppar samt cellmedierad immunitet.

Läs mer
Tecfidera™ (dimetylfumarat) och dess aktiva metabolit monometylfumarat

Den aktiva substansen i Tecfidera™ är dimetylfumarat (DMF) och den primära aktiva metaboliten till dimetylfumarat (DMF) är monometylfumarat (MMF). DMF genomgår en mycket snabb hydrolys i tarmen där den omvandlas till MMF.

Läs mer
Neuropatisk smärta vid MS

Neuropatisk smärta anses vara en mycket svårbehandlad form av smärta. När patienten dessutom har MS, blir det än mer komplicerat. Christian Simonsberg, specialist i smärtlindring, om behandling av neuropatisk smärta vid MS.

Läs mer
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna. 

Läs mer
Film om behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat)

Denna film tar upp behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat) som är indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS. 

Se film
Har du beställt en kylväska för dina patienter som står på Tysabri SC?

Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.

Läs mer
Liten vaccinskola - del 1 av 2

Här går vi igenom grunderna för vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.

Läs mer
Liten vaccinskola - del 2 av 2

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.

Läs mer
Summering ECTRIMS 2021 av docent Magnhild Sandberg

2021 blev återigen ECTRIMS kongressen virtuell i och med det pandemiska läget i världen. Den gick av stapeln under namnet ”ECTRIMS 2021 – The digital experience”.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 1: ECTRIMS 2021 är historia!

ECTRIMS 2021 är historia!
Treatment of Relapsing-remitting Multiple Sclerosis – Educational Session 2.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 2: ECTRIMS 2021 är historia!

I denna delsummering av ECTRIMS 2021 belyser docent Magnhild Sandberg bland annat Scientific Session 1.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 3: ECTRIMS 2021 är historia!

Detta är delsummering tre av docent Magnhild Sandberg om data som presenterades 2021 på den virtuella ECTRIMS kongressen.

Läs mer
A large prospective multicenter cohort study evaluating the humoral immune response to SARS-CoV-2 vaccination by DMT exposure

The serological response, adverse effects, and clinical effectiveness of vaccination against SARS-CoV-2 in patients with MS treated with DMTs remains largely unknown.

Läs mer
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Läs mer
Kort om behandling med Fampyra™ (fampridin)

Fampyra™ (fampridin) är en behandling för förbättring av gångförmåga hos vuxna patienter med multipel skleros med nedsatt gångförmåga (EDSS 4-7).

Läs mer
Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Läs mer
Vumerity™ (diroximelfumarat) godkänt av Europeiska kommissionen

Vumerity™ är godkänt för behandling av skovvis förlöpande multipel skleros, RRMS. Vumerity ™är bioekvivalent med Tecfidera™ (dimetylfumarat) men med bättre GI-tolerabilitet jämfört med Tecfidera™

Läs mer
”Jag ser en klar skillnad på patienterna som tränar”

– Jag pratar med alla mina patienter om träning! säger neurologen Anders Funkquist.

Han berättar hur han resonerar, var han hämtar sin kunskap och om vinsterna han ser på MS-patienter som tränar.

Läs mer
Posterdata med riskfaktorer för MS från ECTRIMS 2021

En forskargrupp från Karolinska Institutet presenterade under ECTRIMS 2021 tre olika postrar. De handlade om huruvida olika riskfaktorer och genetiska faktorer samverkar och ökar risken för MS.

Läs mer
Nya rön om Epstein-Barr virus och MS öppnar möjligheter

Ny forskning visar att Epstein-Barr virusinfektion är en förutsättning för insjuknande i MS, vilket öppnar för att behandling mot viruset skulle kunna hindra uppkomst av sjukdomen.

Läs mer
Patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Neurologer i Sverige och Norge har utvecklat fler patientfall för dig att ta ställning till. Vilken diagnos ställer du? Vilken MS-behandling väljer du? Hur tänker du utifrån MR-bilder och andra sjukdomstillstånd?

Läs mer
Ny upptäckt om genetiska ledtrådar med risk för MS

Nya fynd gällande multipel skleros, MS, har gjorts av ett internationellt forskarlag lett av Karolinska Institutet. Man har upptäckt att oligodendrocyter kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av MS än vad man tidigare trott. Dessa fynd kan bana väg för nya terapeutiska metoder vid MS.

Läs mer
Resumé från webinaret Fokus Neurologi MS 2022

Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.

Läs mer
Kostnadsbesparingar möjliga efter introduktion av Tysabri™ (natalizumab) SC

Posterdata under ECTRIMS 2021 presenterade att betydande socioekonomiska besparingar kan göras genom att administrera Tysabri subkutant i stället för intravenöst.

Läs mer
Information om effekt vid förlängt doseringsintervall av Tysabri

Resultat från NOVA-studien tyder på att sjukdomskontroll kvarstår när patienter, som är stabila under behandling med Tysabri var 4:e vecka i minst ett år, byter till dosering var 6:e vecka.

Läs mer
Så kommer neurofilament i serum att användas

2018 presenterade Lenka Nováková Nyrén, specialistläkare i neurologi, sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.

I en av avhandlingens fem delar redovisas stark korrelation mellan neurofilament i serum och neurofilament i likvor.

Läs mer
E-kurs: MS och diagnoskriterier – McDonald

E-kurser är ett enkelt sätt att ta del av värdefull information när det passar dig som bäst. Biogen har tagit fram en kort utbildning om diagnoskriterierna för MS. Utbildningen är på engelska och belyser diagnoskriterier över tid, de senast uppdaterade McDonaldkriterierna från 2017 och framtiden.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri™(natalizumab).

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri™ (natalizumab) godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
VUMERITY™ (diroximelfumarat) SMS-tjänst

Ett nytt informationsmaterial, sms-tjänst för patienter som står på Vumerity. En kostnadsfri tjänst som patienten själv anmäler sig till för att komma ihåg att ta sin medicin enligt ordination.

Läs mer
Vumerity™ (diroximelfumarat) och lymfopeni

Vumerity (diroximelfumarat) är ett läkemedel indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS med antiinflammatoriska och immunmodulerande egenskaper.

Läs mer
ENDORSE bekräftar effekt och säkerhet vid fumaratbehandling av MS

Under 2021 presenterades långtidsdata där man följt MS-patienter i upp till 13 år med dimetylfumarat (DMF) som kan extrapoleras till effekt och säkerhet för långtidsbehandling med Vumerity (diroximelfumarat, DRF) (1,2).

Läs mer
Vumerity™ (diroximelfumarat), tolerabilitet och följsamhet

Som för alla DMTs är följsamhet avgörande för optimalt behandlingsresultat för patienten vid behandling av kroniska sjukdomar som MS.

Läs mer
Följsamhet till MS-behandling

Följsamhet till sjukdomsmodifierande behandling (DMTs) är av stor vikt för ett optimalt behandlingsresultat hos patienter med kroniska sjukdomar som MS.

Läs mer
Sammanfattning – följsamhet med fokus på fumaratbehandling av MS

Följsamhet till sjukdomsmodifierande behandling (DMTs) är av stor vikt för ett optimalt behandlingsresultat hos patienter med kroniska sjukdomar som MS.

Läs mer
Riktlinjer från MS-sällskapet - Covid-19 och risker vid MS

Svenska MS sällskapet uppdaterar kontinuerligt sin riskbedömning gällande riskgrupper, sjukdomsmodifierande MS behandling, vaccinationer och smittorisker som bör uppmärksammas under Covid-19 pandemin.

Läs mer
Lägre pris för Tysabri™ (natalizumab) SC injektion jmf med Tysabri™ IV(1)

Den subkutana (SC) beredningsformen av Tysabri™ (natalizumab) har fått ett lägre pris från och med den 1 juni 2022 jämfört med den intravenösa beredningsformen.

Läs mer
ECTRIMS 2022 - StratifyJCV™ tester och Tysabri från en global kohort

Syftet med denna poster var att rapportera aggregerade testdata för StratifyJCVTM antikroppsanalyser hos patienter som antingen övervägs behandling eller som står på behandling med natalizumab.

Läs mer
ECTRIMS 2022 – Finalt resultat från EVOLVE-MS-1 för Vumerity™ (DRF)

Under ECTRIMS 2022 i Amsterdam presenterades det finala resultatet med avseende på effekt, säkerhet och tolerabilitet för VumerityTM (diroximelfumarat, DRF) från fas 3-studien EVOLVE-MS-1.

Läs mer
ECTRIMS 2022 - Covid-19, vaccination och risker vid MS

Under ECTRIMS 2022, presenterades muntligt en vetenskaplig session om Covid-19 och MS. Syftet var att ge en översikt på lärdomar i och med längre erfarenhet av pandemin.

Läs mer
ECTRIMS 2022 – Ny genvariant för progression av MS har identifierats

Under ECTRIMS 2022 i Amsterdam presenterade Adil Harroud forskningsresultat från en genetisk analys hos MS-patienter där en ny genvariant identifierats kopplat till snabbare progression av MS.

Läs mer
Funktionsnedsättningar vid MS

Nedsatt gångförmåga är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna vid MS och många patienter upplever det som mest utmanande då det får stor påverkan på det dagliga livet.

Läs mer
Fampyra™ (fampridin) – möjlig behandling för nedsatt gångförmåga

Fampyra (famipridin) är indicerat för förbättring av gångförmåga hos vuxna patienter med nedsatt gångförmåga (EDSS 4-7) orsakad av MS (1).

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri™ under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri under den första trimestern.

Läs mer
Klinisk effekt på gångförmåga och säkerhet hos Fampyra™ (famipridin)

Den kliniska effekten och säkerheten hos Fampyra har utvärderats i tre randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade fas III-studier och bekräftats i klinisk praxis.

Läs mer
Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel?

Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel? Hur jämför man kostnadseffektiviteten mellan två läkemedel? Vad påverkar samhällets betalningsvilja inom hälsosjukvård?

Läs mer
Varför är det så viktigt med vaccinationer?

Syftet med vaccinationer är att uppnå skyddande immunsvar mot infektiösa agens.

Läs mer
Analysis of the immune response to SARS-CoV-2 vaccinations

Due to their varied mechanism of action and impacts on the immune system, DMTs may reduce humoral or cellular immune responses to vaccines, including against SARS-CoV-2.

Läs mer
Vumerity™ - ett behandlingsalternativ för vuxna MS-patienter sedan våren 2022

Under våren 2022 beviljades MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat) subvention i Sverige.

Läs mer
Säkerhetsaspekter med högeffektiva läkemedel vid behandling av MS

Inbjudan till digitalt Lunch n´Learn-möte den 3 oktober 2023.

Läs mer
Biogen och Karolinska Institutet – samarbete sedan 25 år!

Från början var forskningen framför allt inriktad på att studera neuroinflammatoriska fenomen i blod och likvor från patienter och dessutom i djurmodeller.

Läs mer