Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden


Magnetkameran har fått en allt viktigare roll vid MS, både för diagnostik och uppföljning men även för läkemedelsutveckling. MR har inte alltid varit central vid MS och ingick inte formellt i diagnoskriterierna förrän 2001.

Här får vi följa forskaren och radiologen Tobias Granberg när han berättar om magnetkamerans utveckling, från den första MR-undersökningen vid MS på UCL i London på 80-talet till 7-teslan, svensk spjutspetsforskning och framtidens möjligheter för MR vid MS.

Tobias Granberg är radiolog på Neuroradiologiska enheten på Karolinska Universitetssjukhuset och forskargruppsledare på Karolinska Institutet samt medicine doktor.


Den allra första publicerade MR-undersökningen vid MS gjordes 1981 i London på UCL Queen Square Institute of Neurology. Det var en bild med ett enda snitt av hjärnan. Man kunde påvisa att MR karaktäriserade hjärnvävnaden bättre än skiktröntgen, som också var en ny bildmetod vid den tiden, och att man lättare kunde hitta MS-förändringarna med MR. Redan på 1990-talet kunde man sedan ytterligare påvisa att man på MR hittade ungefär tio gånger fler MS-förändringar i hjärnan hos MS-patienterna än vad de hade haft skov.

–        Så redan då kunde man påvisa att MR var mycket känsligare än vad patienten själv kunde vara för sin sjukdom. Det innebär dessutom att MR är känsligare än vad neurologen kan vara, eftersom neurologens undersökning inte kan fånga upp lika många små MS-förändringar i hjärna och ryggmärg som MR-bilderna kan, säger radiologen Tobias Granberg.

Vägen fram till idag

Granberg beskriver hur man innan MR ingick i diagnoskriterierna, ofta var tvungen att vänta tills patienten hade haft två MS-skov innan man kunde ställa diagnosen skovvis förlöpande MS. Men eftersom man numera kan påvisa spridning i tid genom att hitta MS-förändringar som är av olika ålder i hjärnan eller i ryggmärgen på MR, har den här företeelserna till stor del försvunnit.

Sedan 2001 ingår MR i diagnoskriterierna för MS, som kallas McDonaldkriterierna. De har sedan dess hunnit reviderats några gånger, nu senast 2017. Granberg påpekar att i varje revision har MRs roll i diagnostiken stärkts och blivit allt tydligare. Han menar vidare att MR numera är väldigt viktigt för MS, både för diagnostiken och för uppföljningen, men även för läkemedelsutvecklingen.

–        MR är det viktigaste kliniska verktyget vi har för att diagnostisera och följa MS. Det är ju något som är en central del i diagnoskriterierna för att patienten ska kunna få sin MS-diagnos och det är någonting som har varit otroligt viktigt för att bidra till att korta tiden till insättande av behandling, säger Tobias.

Han nämner att ju tidigare man sätter in effektiv behandling desto mindre ackumulerat handikapp får man med tiden, både när det gäller fysiska och kognitiva handikapp. Han påpekar vidare att de senaste 20 åren har man ansett att MS är en vit substanssjukdom, för att det är så det har beskrivits, men att så inte är fallet. De som jobbade med anatomiska studier redan på 1800-talet kände till att MS inte bara drabbar den vita substansen där framförallt nervtrådar finns, utan att MS även drabbar den gråa substansen och hjärnbarken där man har mer nervcellskroppar.
 


Framtida möjligheter

När Tobias Granberg får sia om framtiden och vad magnetkameran kommer kunna göra för MS-patienter, svarar han att bildtagningen kommer gå snabbare och snabbare, att man kommer kunna bli mer kvantitativ och att specificiteten av undersökningen kommer öka.

Han lyfter också magnetkamerans begränsningar. En är tiden det tar att göra en MR-undersökning idag. Det andra att det inte enkelt går att göra mätningar i bilderna. Det går inte att mäta hur ljust någonting är i en bild och det går inte att jämföra med en annan patient eller över tiden. Det tredje problemet som Granberg tar upp är den låga biologiska specificiteten i bilderna, det vill säga att förändringarna man ser i bilderna avspeglar många olika patologiska processer samtidigt.

Med dessa begränsningar i minnet återgår vi till framtidens möjligheter. Fördelarna med att bildtagningen kommer att gå allt snabbare i framtiden, är att patienterna inte behöver ligga i kameran lika länge. Tillgängligheten kommer öka så att det blir lättare att få till undersökningar på utsatt tid och eventuellt blir tillgängligheten större för patienter med misstänkt MS så att de kan få ännu kortare tid till diagnos. Med mer kvantitativ MR menar Granberg att man kommer kunna följa mått hos en person över tid och att man kommer kunna jämföra med andra patienter. Slutligen nämner Granberg att specificiteten av undersökning kommer att öka i framtiden. Han förklarar att man kommer kunna se hur pass mycket aktiv inflammation en förändring i hjärnan har. Man kommer också kunna avgöra hur pass mycket ödem som finns, hur stor myelinförlusten är samt graden av förlust av nervtrådar i vävnaden. Det innebär i sin tur att det kommer finnas möjlighet att titta på olika terapier, både läkemedel och andra typer av behandlingar, och se hur de olika typerna av behandling påverkar MS-patologin. En viss behandling kanske inte har en lika tydlig antiinflammatorisk effekt, men kanske däremot är mer neuroprotektiv. Granberg påpekar att det är en viktig roll som MR-kameran har, att följa och mäta effekten av läkemedel.

”Vi rider på IT-vågen”

En av fördelarna med bild och funktionsmedicin är att man rider på IT-vågen. Det innebär att det går allt snabbare att göra avancerade beräkningar.

–        Redan idag kan vi exempelvis minska stråldosen vid skiktröntgen och acceptera mer brus i bilden som sen matematiskt räknas bort. På samma sätt innebär det att vi också till exempel kan undersöka patienter under kortare tid i magnetkameran och sen förbättra bilden i efterhand. Och det är något som det forskas mycket kring när det gäller AI.

Granberg berättar vidare att de har ett projekt där de jobbar med att försöka göra det möjligt att minska behovet av kontrastmedel vid MS med hjälp av AI.

Samtidigt sker en ständig utveckling av hårdvaran som används för att ta bilderna, vilket innebär att man dels kan höja vilken fältstyrka man har (hur stark magneten är) men också hur starka gradientspolarna i magnetkameran är (som kodar in och läser av bilden). Man kan alltså höja prestandan i både acceleration och i topphastighet på kameran, vilket leder till bilder som har högre upplösning, men också att man kan ta fler bilder på samma tid.

Spjutspetsforskning i Sverige

Granberg berättar att magnetkameraforskningen haft en framgångsvåg i Sverige och att man nu fortsätter driva den linjen och stärka positionen ytterligare som just forskningshub för magnetkamera internationellt. Men för det behövs det göras satsningar på bildteknologi. Det är nu 7 Tesla kommer in i bilden. Det finns en sådan magnetkamera i Lund, men enbart för forskning. Trots kliniskt godkännande finns ännu ingen 7 Tesla-kamera för kliniskt bruk i Sverige.

7 Tesla-kameran har en fältstyrka på 150 000 gånger jordens magnetfält, till skillnad mot en 1,5 eller 3 Tesla som motsvarar 30 000 respektive 60 000 gånger jordens magnetfält. En av de saker man kan göra med 7 Tesla är att lättare studera funktionen av hjärnan. Genom att göra det som kallas funktionell MR, tittar man på hur hjärnan aktiveras. Det är något som görs redan idag, men på gruppnivå. Då får man ett ganska stort område där man ser att det finns aktivering, men man kan inte säga mer detaljerat än så.

–        ­Men med de här nyare magnetkamerametoderna kan man med sub-millimeter-precision säga i vilken del av hjärnbarken aktiveringen sker och till och med vilket lager som aktiveras. Det är förstås extremt viktigt eftersom vissa delar av hjärnbarken tar emot information och andra skickar information och dom kan då både aktiveras och deaktiveras, alltså att dom får en lägre aktivitet. Detta är endast möjligt att studera med bättre upplösning, så som blir möjligt med en 7 tesla MR-kamera.

På frågan om när 7 teslan kommer kunna göra entré i klinisk vardag i Sverige, svarar Tobias Granberg med ett skratt att han förstås har sina förhoppningar. Han berättar att de under ett 7 Tesla-symposium i höstas på Karolinska i Stockholm demonstrerat den stora kliniska nyttan, inte bara för forskning utan framförallt för klinik. Både nytta och säkerhet är väl dokumenterad, det kliniska behovet är stort och Granberg menar att det skulle vara en samhällsnyttig investering, trots sin höga investeringskostnad. En 7 Tesla kostar över hundra miljoner kronor totalt, men Granberg hoppas att man kommer göra en strategisk investering på sikt och att den finns för bruk inom en inte alltför avlägsen framtid.

Intressant forskning

När det gäller forskning som pågår inom MS och MR, nämner Granberg två intressanta projekt.

Ett handlar om sekundärprogression där man inte ser sjukdomsaktivitet längre. Han menar att man har allt fler fynd som talar för att det finns en fortsatt inflammation, men att den är svår att avbilda med vanliga magnetkamerametoder. Det behövs därmed andra sätt att avbilda inflammation än kontrastladdande lesioner. Man tittar just nu på det som kallas slowly expanding lesions eller ”smouldering” lesions, vilket är kroniskt aktiva MS-förändringar som ständigt blir lite större, men det går väldigt långsamt.

–        Det här är någonting som man kan avbilda allt bättre ju högre upplösning man har, och inte minst 7 Tesla är väldigt viktig just för det, men det finns ju också nuklearmedicinska metoder där man med hjälp av väldigt låg grad av radioaktivitet hos vissa spårämnen kan följa utvecklingen av inflammationen i hjärnan.

Forskning pågår bland annat i Åbo, Boston och Uppsala. Granberg tror att man kommer hitta intressanta fynd som talar om vad som startar den sjukdomsprocessen vid MS och vad som fortsätter driva den. Något som är viktigt för att identifiera nya läkemedelskandidater, inte minst för den sekundärprogressiva fasen.

Ett annat projekt Tobias Granberg också leder handlar om att försöka öka specificiteten av MR med hjälp av det som kallas myelinavbildning eller myelin imaging. Det man gör är att utveckla metoder för att med magnetkamera kunna avbilda halten av myelin i hjärnan, vilket man tidigare endast kunnat göra vid obduktion och genom att sedan titta i mikroskop. I maj-upplagan av Annals Neurology publicerades en artikel där Granberg och hans kollegor visar att man kan avbilda myelin hos levande personer med MR baserat på en svensk uppfinning från Linköping som kallas syntetisk MR.

–        Det tror vi kommer vara väldigt viktigt för att studera potentialen av olika nya terapier att försöka stimulera återbildningen av myelin och titta på vilka läkemedelskandidater som är lämpliga då. Ett arbete som redan påbörjats.

Granberg och hans kollegor jobbar även med att utveckla nya tekniker för att avbilda nervtrådarna i hjärnan, eftersom man vet att de har en viktig roll för den mer bestående funktionsnedsättningen. På det tekniska planet fortgår utveckling med allt mer avancerade magnetkameror som är fokuserade just på att titta på nervtrådarna. Granberg nämner en kamera som kallas Human Connectom Scanner som är en 3 Tesla-kamera.

–        Det är en kamera med vanlig fältstyrka men där man ökar prestandan i det varierade magnetfältet man använder för att koda in och läsa ur bilden. Det gör att man kan titta mer på diffusionen i hjärnan, vilket i sig innebär att man kan titta mer på nervtrådarna.

I en artikel publicerad 2017 i Brain visade Granberg och hans kollegor, under hans postdoc-vistelse vid Harvard University, att man med Human Connectom Scanner faktiskt kan avbilda nervtrådarna och dess betydelse inte bara i vit substans, utan även i hjärnbarken.

–        Så det är någonting som kommer komma, att man får bättre metoder att titta på just nervtrådarna. Och även där har vi en förhoppning om att man ska kunna få fram spjutspetsteknik även i Mälardalen – och det är på kortare sikt än 7 Tesla. Men mer än så säger jag inte, jag måste ju få hålla er lite på halster, säger Tobias Granberg.

Text: Louise Candert
Foto: Henrik Rådmark


Biogen-54784 mars 2022
Senast uppdaterad: 2022-03-16

Du kanske också är intresserad av:

Film-T- och B-cellers roll vid vaccinering av MS-patienter under COVID-19 pandemin

Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.

Se film
Tecfidera verkningsmekanism film

Den här drygt tre minuter långa filmen förklarar Tecfideras® (dimetylfumarat) troliga verkningsmekanism. Den mekanism som ger både immunomodulerande och antiinflammatorisk effekt vid skovvis förlöpande MS.

Se film
Tecfidera™ (dimetylfumarat) och dess aktiva metabolit monometylfumarat

Den aktiva substansen i Tecfidera™ är dimetylfumarat (DMF) och den primära aktiva metaboliten till dimetylfumarat (DMF) är monometylfumarat (MMF). DMF genomgår en mycket snabb hydrolys i tarmen där den omvandlas till MMF.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Ta del av en serie animerade filmer som förklarar det aktuella ämnet infektioner och vaccinationer vid MS behandling.

Läs mer
Tecfidera™ uppdaterad indikation-också för barn från 13 år

I maj 2022 uppdaterades indikationen för Tecfidera (dimetylfumarat) och inkluderar också barn med RRMS från 13 års ålder med skovvis förlöpande MS (RRMS).

Läs mer
Följsamhet till oral MS-behandling inom svensk hälsosjukvård

Under våren 2023 har Biogen utfört en intervju-undersökning, med syfte att utforska de faktorer som ligger bakom en god följsamhet till en MS-behandling i Sverige, och vad konsekvenserna blir.

Läs mer
TOP 10-years realworld data

Long-term safety and effectivness of natalizumab treatment in clinical practice: 10-years of real-world data from the Tysabri observational program (TOP) Journal of neurology

Se film
Ectrims 2020 - JCV-negativa patienter står kvar länge på natalizumab

Anders Berglund, PhD, Biogen, berättar om en poster som presenterades på ECTRIMS 2020 med data från svenska IMSE-1.

Se film
Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Har du beställt en kylväska för dina patienter som står på Tysabri SC?

Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri™(natalizumab).

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri™ (natalizumab) godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Information om effekt vid förlängt doseringsintervall av Tysabri

Resultat från NOVA-studien tyder på att sjukdomskontroll kvarstår när patienter, som är stabila under behandling med Tysabri var 4:e vecka i minst ett år, byter till dosering var 6:e vecka.

Läs mer
Lägre pris för Tysabri™ (natalizumab) SC injektion jmf med Tysabri™ IV(1)

Den subkutana (SC) beredningsformen av Tysabri™ (natalizumab) har fått ett lägre pris från och med den 1 juni 2022 jämfört med den intravenösa beredningsformen.

Läs mer
Effektiv riskhantering vid behandling med Tysabri™ (natalizumab) i Sverige

Incidens av progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) associerad med Tysabri™ (natalizumab) har minskat i Sverige. En nyligen publicerad artikel beskriver hur det har kunnat åstadkommas.

Läs mer
Varför är det så viktigt med vaccinationer?

Syftet med vaccinationer är att uppnå skyddande immunsvar mot infektiösa agens.

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri™ under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri under den första trimestern.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris™ (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

Vi erbjuder en djupgående e-kurs om Tysabris effekt- och säkerhetsdata över 10 års forskning och klinisk användning.

Läs mer
Administration av subkutan injektion med Tysabri® (natalizumab)

Tysabri (natalizumab) finns i två beredningsformer, intravenös infusion (IV) och subkutan injektion (SC). I denna film får du information om hur man ger Tysabri subkutan injektion.

Se film
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

En meta-analys av Prosperini et al. sammanfattar tillgängliga data kring vad som sker med patienternas sjukdomsaktivitet efter avslutad behandling med natalizumab.

Läs mer
Biogen och Karolinska Institutet – samarbete sedan 25 år!

Från början var forskningen framför allt inriktad på att studera neuroinflammatoriska fenomen i blod och likvor från patienter och dessutom i djurmodeller.

Läs mer
Digitalt Patientinformationskort – för Tysabri™ (natalizumab)

Nu har Biogen tagit fram ett verktyg där ni kan skapa ifyllda digitala Patientinformationskort som mailas till patientens mailadress direkt via verktyget.

Läs mer
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Läs mer
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder

I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Studie undersöker tarmmikrobiotan med dimetylfumarat

En pilotstudie undersöktes om Tecfidera® (dimetylfumarat) har effekt på mikrobiota tarmbakterier och om det finns koppling till GI-biverkningar.

Läs mer
Information om graviditet, amning och fertilitet vid MS-behandling

Här summeras de viktiga rekommendationer som finns gällande graviditet, amning och även fertilitet under behandling med Tecfidera.

Läs mer
Tecfidera™ (dimetylfumarat)

Oral behandling vid RRMS.

Läs mer
Material för dig som är sjuksköterska och arbetar med Tysabri

Detta material handlar om Tysabri iv (intravenös infusion) Materialet är utvecklat tillsammans med sjuksköterska Annelie Andersson, neurologmottagningen Vrinnevisjukhuset Norrköping.

Läs mer
StratifyJCV™ tester och Tysabri™ från en global kohort

Biogen presenterade en poster vid ECTRIMS 2022 i Amsterdam om JCV-Stratify och Tysabri™ (natalizumab).

Se film
ECTRIMS 2022 - StratifyJCV™ tester och Tysabri från en global kohort

Syftet med denna poster var att rapportera aggregerade testdata för StratifyJCVTM antikroppsanalyser hos patienter som antingen övervägs behandling eller som står på behandling med natalizumab.

Läs mer
Analysis of the immune response to SARS-CoV-2 vaccinations

Due to their varied mechanism of action and impacts on the immune system, DMTs may reduce humoral or cellular immune responses to vaccines, including against SARS-CoV-2.

Läs mer
Making an informed decision – StratifyJCV™

I denna korta film kan du ta del av information om det validerade testet Stratify JCV™.

Läs mer
Förklarande film om Tysabri SC data från DELIVER och REFINE

Här har du möjlighet att ta del av bland annat farmakokinetik och farmakodynamik för Tysabri SC från studierna DELIVER och REFINE på ett överskådligt sätt i en kort animerad film. 

Läs mer
Tysabri™ (natalizumab)

Tysabri är en humaniserad monoklonal antikropp.

Läs mer
Film med Dorthe Forsell

Dorthe Forsell som är sjuksköterska och sexualrådgivare pratar i denna film om hur viktigt det är att man vidgar sina vyer.
Publicerad: 2019-11-12

Se film
Kost och MS del 1


En animerad film om kost och MS, framtagen tillsammans med kostrådgivare Hanna Partanen, att visa för dina patienter.
Publicerad: 2019-11-12

Se film
En film om fatigue

Publicerad: 2019-11-12

Se film
En animerad film om MS för barn

Det kan kännas lite knepigt att förklara för ett barn vad MS är. I den här 3 minuter långa animerade barnfilmen beskrivs MS på ett pedagogiskt och lättsamt sätt.

Se film
En film om MS

I den här korta illustrativa filmen förklaras vad MS är, vad som händer i kroppen vid MS, hur man påverkas av MS och hur läkemedel kan underlätta och bromsa MS.

Se film
Kost och MS del 2

En animerad film om kost och MS som handlar om inte alltid ha ork att laga sin mat utan att det finns hälsosamma, nyckelhåls märkta färdigrätter som lätt kan kompletteras med grönsaker.

Se film
Resumé från webinaret Fokus Neurologi MS 2022

Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.

Läs mer
Fampyra™ (fampridin) kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

I Fampyra™s produktresumé har man begränsat kontraindikationen vid nedsatt njurfunktion till att inte längre omfatta patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion. Det gör att fler patienter kan dra nytta av behandlingen.

Läs mer
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Kognitiv dysfunktion är vanligt inom MS, men kunskapen kring tillståndet och hur man bäst bromsar en negativ utveckling är fortfarande begränsad. En publikation summerar läget och diskuterar framtida behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Nya rön om Epstein-Barr virus och MS öppnar möjligheter

Ny forskning visar att Epstein-Barr virusinfektion är en förutsättning för insjuknande i MS, vilket öppnar för att behandling mot viruset skulle kunna hindra uppkomst av sjukdomen.

Läs mer
E-kurs: MS och diagnoskriterier – McDonald

E-kurser är ett enkelt sätt att ta del av värdefull information när det passar dig som bäst. Biogen har tagit fram en kort utbildning om diagnoskriterierna för MS. Utbildningen är på engelska och belyser diagnoskriterier över tid, de senast uppdaterade McDonaldkriterierna från 2017 och framtiden.

Läs mer
Instruktionsfilmer – att ta en injektion med Biogens interferoner

Som ett verktyg vid utbildning av injektionsteknik finns instruktionsfilmer för Avonex™ och Plegridy™ att ta del av och visa för patienten. 

Läs mer
Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel?

Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel? Hur jämför man kostnadseffektiviteten mellan två läkemedel? Vad påverkar samhällets betalningsvilja inom hälsosjukvård?

Läs mer
Riktlinjer från MS-sällskapet - Covid-19 och risker vid MS

Svenska MS sällskapet uppdaterar kontinuerligt sin riskbedömning gällande riskgrupper, sjukdomsmodifierande MS behandling, vaccinationer och smittorisker som bör uppmärksammas under Covid-19 pandemin.

Läs mer
Plegridy™ (peginterferon beta-1a) kan användas vid behov under graviditet och amning.

SPC för Plegridy tillåter användning vid behov under graviditet och amning.

Läs mer
Patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Neurologer i Sverige och Norge har utvecklat fler patientfall för dig att ta ställning till. Vilken diagnos ställer du? Vilken MS-behandling väljer du? Hur tänker du utifrån MR-bilder och andra sjukdomstillstånd?

Läs mer
Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Läs mer
Amningsspecialist om amning vid MS

I 25 års tid har amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr hjälpt och stöttat mammor med problem och funderingar kring amning. Så även mammor med MS.

Här berättar hon hur man kan stötta mammor som på grund av medicinering inte kan eller behöver sluta amma.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

En dansk observationsstudie över lång tid visar på viktiga skillnader i behandlingsresultat mellan tidigare och senare insatt behandling. Läs en sammanfattning av studien här.

Läs mer
Funktionsnedsättningar vid MS

Nedsatt gångförmåga är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna vid MS och många patienter upplever det som mest utmanande då det får stor påverkan på det dagliga livet.

Läs mer
Tarmproblem vid MS – så kan du hjälpa dina patienter

70–80 procent av MS-patienterna har besvär med blåsa och tarm. Det som försvårar läget är att patienterna inte får hjälp och det är oklart var de ska remitteras.

Läs mer
Instruktionsfilm för patienter som får Avonex™ (interferon beta-1a) Pen.

En instruktionsfilm att titta på tillsammans med patienten som på ett pedagogiskt sätt visar hur man själv kan ta sin Avonex™ Pen.

Se film
Instruktionsfilm för patienter som får Plegridy™ (peginteferon beta-1a) Pen.

En instruktionsfilm att titta på tillsammans med patienten som på ett pedagogiskt sätt visar hur man själv kan ta sin Plegridy™ Pen.

Se film
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS – del 2

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS – del 1

Här går vi igenom grunderna för vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer