Den norske forskaren Einar Høgestøl menar att MR-kamerans har stor betydelse för MS. Här berättar han om hur MR används i hans forskning. Det handlar bland annat om att hitta tidiga biomarkörer för MS-sjukdomen, att mäta hjärnatrofi med hjälp av Brain Age Prediction och om hur de jobbar med funktionell MR för att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.
Einar Høgestøl är underläkare i neurologi på Oslo Universitetssjukhus (OUS) samt forskare och knuten till forskargruppen Multipel Sclerosis (MS) vid OUS och Universitetet i Oslo.
Einar Høgestøl säger att magnetkameran har fått en allt större betydelse för MS med åren och är idag en mycket viktigt del vid diagnos, prognos och uppföljning av behandling. Men han berättar också att intresset inte var särskilt stort för magnetkameran när den kom på 80-talet. Man kunde visserligen se lesionerna mycket tydligare med MR än med andra metoder, men bildkvaliteten var dålig och det tog tid innan MR kom in i behandlingsriktlinjerna för MS, det vill säga McDonaldkriterierna 2001. Först då ökade vikten av MR vid MS. Høgestøl påpekar vidare att MR anses så pass viktigt idag vid MS att de patienter som inte klarar en MR-undersökning på grund av ångest, klaustrofobi eller liknande, får göra undersökningen i narkos.
Mer frekvent MR i Norge
Høgestøl säger att man idag också är mer aktiv med behandling vid MS. Om man till exempel har en till synes stabil patient som mår bra men som har aktivitet på MR, byter man till en mer effektiv behandling. Det gjorde man inte för några år sedan.
– I och med att medicinerna blivit så pass bra och säkra så är vi ambitiösa med behandlingarna att vi tolererar väldig lite nya lesioner, men vi värderar självklart detta på individbasis, säger Einar Høgestøl.
Han tillägger att det kan vara tvärtom också, att patienten känner av en försämring som inte syns på MR, och att man då också kan byta till en mer effektiv behandling.
I Norge gör man inledningsvis fler MR-undersökningar under det första året. Høgestøl berättar att man vid nydiagnostiserad MS eller vid ett behandlingsbyte, gör en uppföljande MR redan efter 3–4 månader. Därefter görs en ny MR varje halvår tills man anser att läget är stabilt. Först då går man över till årlig MR.
Som toppen av ett isberg
Høgestøl antyder att de bilder som MR-kameran visar av hjärnan ger neurologen ett slags facit av hur patienten mår. Samtidigt är det mycket viktigt att lyssna på hur patienten upplever det. Nya symtom utan att MR visar ny aktivitet är ett fenomen som undersöks i olika forskargrupper och kallas det ”kliniska-radiologiska paradox”. Och det är nu Einar Høgestøls forskning kommer in i bilden.
MR-bilderna värderas utifrån vad neuroradiologerna ser rent visuellt i bilderna. Men Høgestøl berättar att en MR-bild inte bara är gråtoner som man kan se med blotta ögat, utan det ligger flera miljoner punkter i en bild, vilket utgör otroligt mycket information. Han hänvisar till paradoxet och menar att forskningen framåt generellt går ut på att täcka det här gapet mellan patientens upplevelse och MR-bilden, genom att hitta MR-markörer som speglar hur patienten faktiskt mår. Han illustrerar det som ett isberg och att den information som man använder ur MR-bilden idag bara är toppen av isberget. Han menar att det finns så otroligt mycket data i bilderna som man inte använder i klinisk vardag idag, men som de försöker hitta metoder för att kunna utnyttja.
Mäter atrofiutveckling
Einar Høgestøl samarbetar med några svenska forskare i ett projekt där man använder AI (artificiell intelligence) för att få ut mer information ur MR-bilden. Man använder då program för att värdera MR-datan som gör att man kan vara mycket mer sensitiv och lättare hitta små förändringar. Han berättar att man har använt flera tusen friska kontroller i projektet för att skapa en modell som med hjälp av AI kan bedöma hur gammal en hjärna är. De kallar metoden ”Brain Age Estimation”. Genom att kunna jämföra med den här modellen av åldrandet av den friska hjärnan, tror de att de kan se fler av de små sensitiva förändringarna som pågår i hjärnan hos personer med MS. Høgestøl påminner om att det naturligt pågår en mycket långsam atrofiutveckling i hjärnan mellan 25 och ungefär 60 års ålder. Det är små, små förändringar och det är väldigt svårt att se om de här förändringarna är större än vad som är normalt, framför allt om man jämför med året innan. Det är därför väldigt viktigt att hitta metoder som kan skilja på vad som är normalt och vad som inte är normalt.
– Vi hoppas och tror att vi inom 5–10 år, kanske tidigare också, kommer ha nya MR-markörer som bättre kommer kunna se hur statusen på hjärnan är på en enda bild. Men det är också väldigt viktigt att det vid uppföljningen är så pass hög sensitivitet i bilden så att man kan se skillnaden mellan två MR-bilder. Och har man en patient som kommer och säger att de har symtom så kan man faktiskt mäta det i motsats till tidigare.
Mätningar av nätverk i hjärnan
Vid ett annat projekt som Einar Høgestøl jobbar med i samarbete med Amsterdam, används Funktionell MR för att mäta hjärnaktivitet och hur aktiviteten är mellan olika nätverk i hjärnan. I Oslo har man mätt och följt patienter under 5 års tid för att se hur de här nätverken ändrar sig över tid och om det kan ge Høgestøl och hans kollegor mer information om hur MS-patienterna mår. Høgestøl påpekar att det är viktigt att undersöka atrofi, volymer och dylikt, men att undersöka hur områden i hjärnan fungerar och samarbetar också är en väldigt viktig aspekt. Han tillägger att det här är mycket komplicerat och det är något som det gjorts väldigt lite forskning på. Genom att hitta om det till exempel finns ett särskilt viktigt nätverk i hjärnan som på något sätt kan förklara vissa symtom, som till exempel fatigue och försämrad kognition, för att hjälpa i den vidare forskningen på långsikt, förklarar han.
– Då kan man upptäcka dessa förändringar tidigt. Det är ju poängen med MS-forskning och markörer, att man för det första ska kunna ge en bra prognos och att sedan kunna se vad för slags behandling patienten behöver där och då, det är det vi önskar, inte sant? säger Einar Høgestøl.
Text: Louise Candert
Foto: TTV
Biogen-56135 mars 2022
Senast uppdaterad: 2022-03-16
Docent Charlotte Dahle delar med sig av sina reflektioner från Ectrims 2020
Jan Hillert berättar efter deltagande på Ectrims 2020 om Internationella MS register och Covid-19 samarbeten
Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020
Dr Kathryn Giles delar sina erfarenheter kring behandling av MS-patienter under den pågående COVID-19-pandemin.
Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.
Ny studie (Sumowski JF et al. 2018) uppmärksammar brister i dagens syn på kognitiv dysfunktion vid MS och föreslår riktningen för förbättrade behandlings- och forskningsstrategier.
Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS.
Neurologen Lenka Nováková Nyrén berättar om sin avhandling Biomarkers in Multiple Sclerosis - Monitoring disease activity and treatment efficacy.
Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.
Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.
Tidigare studier har visat att behandling med dimetylfumarat leder till en minskning av antalet lymfocyter, som dock oftast stabiliseras på den nya och lägre nivån.
Uppföljningsdata om Tecfideras effekt och säkerhet redovisades i den nyligen publicerade uppföljningsstudien ENDORSE.
Första vaccinet mot Covid-19 är godkänt, men MS-patienterna kommer att få vänta ett tag till.
Actrims/Ectrims 2020, Björn Hedström berättar om sitt deltagande på kongressen, virituellt.
E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.
Många kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS
The fiscal consequences of public health investments in disease-modifying. Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?
Resultat från 13 års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar effekt och säkerhet över tid, ENDORSE.
Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.
Uppdaterad produktresumé för Fampyra® (fampidrin) gör att läkemedlet nu kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.
Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.
9-års uppföljning av behandling med Tecfidera® bekräftar säkerhet och effekt hos patienter med RRMS (interims resultat från ENDORSE).
MS kongressen ACTRIMS/ECTRIMS 2020, Neurolog Björn Hedström berättar om sitt deltagande
Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.
Real world data från patienter som behandlas med Tysabri® (natalizumab) med förlängt doseringsintervall...
Publicerad: 2020-05-18
Föreläsning Jan Lycke, Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination
Föreläsning med Anna Cunningham, hur informera barn om MS och MS-stöd till föräldrar med MS
I denna föreläsning diskuteras sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS.
Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri® (natalizumab) godkändes nyligen av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.
Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.
- Det är en ovan upplevelse att gå på ECTRIMS med fjärruppkoppling!” börjar Anne-Marie Landtblom sin artikel för biogenpro där hon summerar data från den stora MS-kongressen – ECTRIMS
Ibland måste behandlingen med natulizumab avbrytas på grund av att MS-patienten utvecklat en ökad risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati).
Denna film tar upp behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat) som är indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS.
Tysabri (natalizumab) finns i två beredningsformer, intravenös infusion (IV) och subkutan injektion (SC). I denna film får du information om hur man ger Tysabri subkutan injektion.
I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...
I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...
Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.
The serological response, adverse effects, and clinical effectiveness of vaccination against SARS-CoV-2 in patients with MS treated with DMTs remains largely unknown.
En forskargrupp från Karolinska Institutet presenterade under ECTRIMS 2021 tre olika postrar. De handlade om huruvida olika riskfaktorer och genetiska faktorer samverkar och ökar risken för MS.
Medelvärdet för lymfocyttalet närmade sig normalgränsen, men nådde inte utgångsvärdet, efter 6 månaders uppföljning hos 95 MS-patienter med lymfopeni efter behandling med Tecfidera™.
Ny forskning visar att Epstein-Barr virusinfektion är en förutsättning för insjuknande i MS, vilket öppnar för att behandling mot viruset skulle kunna hindra uppkomst av sjukdomen.
Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna.
Det nyligen godkända MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat, DRF) ger en förbättrad gastrointestinal (GI) tolerabilitet jämfört med Tecfidera™ (dimetylfumarat, DMF). Detta stöds av data från fas 3-studien EVOLVE-MS-2 [1].
From Immunology to immunization - What to consider with Tecfidera™ (dimetylfumarat).
Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.
Fampyra™ (fampridin) är en behandling för förbättring av gångförmåga hos vuxna patienter med multipel skleros med nedsatt gångförmåga (EDSS 4-7).
Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin
Den 13-15 oktober genomfördes ”ECTRIMS 2021 – the Digital Experience” med framgång. Denna rapport skriven av docent Charlotte Dahle fokuserar på kunskapsläget om MS-etiologi, Covid-19 och vaccination.
Ta del av denna förklarande film om behandling med Fampyra™ (fampridin).
Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.
Det verkar som att SARS-CoV-2 kan orsaka ett antal olika neurologiska manifestationer och MS-specialister har tvingats ta itu med detta virus och förstå konsekvenserna för patienter och deras behandling.
I det här avsnittet av BiogenTalks kan du lyssna på sjuksköterskan Trudy Campbell som delar med sig av sitt perspektiv av den nyligen publicerade studien av omvårdnadsstrategier..
I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.
Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.
ECTRIMS 2021 är historia!
Treatment of Relapsing-remitting Multiple Sclerosis – Educational Session 2.
Här går vi igenom grunderna för vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.
I denna delsummering av ECTRIMS 2021 belyser docent Magnhild Sandberg bland annat Scientific Session 1.
2021 blev återigen ECTRIMS kongressen virtuell i och med det pandemiska läget i världen. Den gick av stapeln under namnet ”ECTRIMS 2021 – The digital experience”.
Detta är delsummering tre av docent Magnhild Sandberg om data som presenterades 2021 på den virtuella ECTRIMS kongressen.
Neurologer i Sverige och Norge har utvecklat fler patientfall för dig att ta ställning till. Vilken diagnos ställer du? Vilken MS-behandling väljer du? Hur tänker du utifrån MR-bilder och andra sjukdomstillstånd?
Den 22 april 2022 beslutade TLV att bevilja subvention för det nya MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat). Indikationen för Vumerity™ är för vuxna patienter med skovvis förlöpande MS.(1)
Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.
SPC för Plegridy tillåter användning vid behov under graviditet och amning.
Att förstå sin behandling är viktigt av flera anledningar. Bland annat för att ta sin behandling på rätt sätt. Det ger också kunskaper om hur behandlingen fungerar och vilken effekt den kan ge. Det är också viktigt att vara medveten om eventuella biverkningar som kan uppstå och hur man kan förebygga dem.