Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Den norske forskaren Einar Høgestøl menar att MR-kamerans har stor betydelse för MS. Här berättar han om hur MR används i hans forskning. Det handlar bland annat om att hitta tidiga biomarkörer för MS-sjukdomen, att mäta hjärnatrofi med hjälp av Brain Age Prediction och om hur de jobbar med funktionell MR för att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Einar Høgestøl säger att magnetkameran har fått en allt större betydelse för MS med åren och är idag en mycket viktigt del vid diagnos, prognos och uppföljning av behandling. Men han berättar också att intresset inte var särskilt stort för magnetkameran när den kom på 80-talet. Man kunde visserligen se lesionerna mycket tydligare med MR än med andra metoder, men bildkvaliteten var dålig och det tog tid innan MR kom in i behandlingsriktlinjerna för MS, det vill säga McDonaldkriterierna 2001. Först då ökade vikten av MR vid MS. Høgestøl påpekar vidare att MR anses så pass viktigt idag vid MS att de patienter som inte klarar en MR-undersökning på grund av ångest, klaustrofobi eller liknande, får göra undersökningen i narkos.

Mer frekvent MR i Norge

Høgestøl säger att man idag också är mer aktiv med behandling vid MS. Om man till exempel har en till synes stabil patient som mår bra men som har aktivitet på MR, byter man till en mer effektiv behandling. Det gjorde man inte för några år sedan.

–        I och med att medicinerna blivit så pass bra och säkra så är vi ambitiösa med behandlingarna att vi tolererar väldig lite nya lesioner, men vi värderar självklart detta på individbasis, säger Einar Høgestøl.

Han tillägger att det kan vara tvärtom också, att patienten känner av en försämring som inte syns på MR, och att man då också kan byta till en mer effektiv behandling.

I Norge gör man inledningsvis fler MR-undersökningar under det första året. Høgestøl berättar att man vid nydiagnostiserad MS eller vid ett behandlingsbyte, gör en uppföljande MR redan efter 3–4 månader. Därefter görs en ny MR varje halvår tills man anser att läget är stabilt. Först då går man över till årlig MR.

Som toppen av ett isberg

Høgestøl antyder att de bilder som MR-kameran visar av hjärnan ger neurologen ett slags facit av hur patienten mår. Samtidigt är det mycket viktigt att lyssna på hur patienten upplever det. Nya symtom utan att MR visar ny aktivitet är ett fenomen som undersöks i olika forskargrupper och kallas det ”kliniska-radiologiska paradox”. Och det är nu Einar Høgestøls forskning kommer in i bilden.

MR-bilderna värderas utifrån vad neuroradiologerna ser rent visuellt i bilderna. Men Høgestøl berättar att en MR-bild inte bara är gråtoner som man kan se med blotta ögat, utan det ligger flera miljoner punkter i en bild, vilket utgör otroligt mycket information. Han hänvisar till paradoxet och menar att forskningen framåt generellt går ut på att täcka det här gapet mellan patientens upplevelse och MR-bilden, genom att hitta MR-markörer som speglar hur patienten faktiskt mår. Han illustrerar det som ett isberg och att den information som man använder ur MR-bilden idag bara är toppen av isberget. Han menar att det finns så otroligt mycket data i bilderna som man inte använder i klinisk vardag idag, men som de försöker hitta metoder för att kunna utnyttja.

Mäter atrofiutveckling

Einar Høgestøl samarbetar med några svenska forskare i ett projekt där man använder AI (artificiell intelligence) för att få ut mer information ur MR-bilden. Man använder då program för att värdera MR-datan som gör att man kan vara mycket mer sensitiv och lättare hitta små förändringar. Han berättar att man har använt flera tusen friska kontroller i projektet för att skapa en modell som med hjälp av AI kan bedöma hur gammal en hjärna är. De kallar metoden ”Brain Age Estimation”. Genom att kunna jämföra med den här modellen av åldrandet av den friska hjärnan, tror de att de kan se fler av de små sensitiva förändringarna som pågår i hjärnan hos personer med MS. Høgestøl påminner om att det naturligt pågår en mycket långsam atrofiutveckling i hjärnan mellan 25 och ungefär 60 års ålder. Det är små, små förändringar och det är väldigt svårt att se om de här förändringarna är större än vad som är normalt, framför allt om man jämför med året innan.  Det är därför väldigt viktigt att hitta metoder som kan skilja på vad som är normalt och vad som inte är normalt.

–        Vi hoppas och tror att vi inom 5–10 år, kanske tidigare också, kommer ha nya MR-markörer som bättre kommer kunna se hur statusen på hjärnan är på en enda bild. Men det är också väldigt viktigt att det vid uppföljningen är så pass hög sensitivitet i bilden så att man kan se skillnaden mellan två MR-bilder. Och har man en patient som kommer och säger att de har symtom så kan man faktiskt mäta det i motsats till tidigare.

Mätningar av nätverk i hjärnan

Vid ett annat projekt som Einar Høgestøl jobbar med i samarbete med Amsterdam, används Funktionell MR för att mäta hjärnaktivitet och hur aktiviteten är mellan olika nätverk i hjärnan. I Oslo har man mätt och följt patienter under 5 års tid för att se hur de här nätverken ändrar sig över tid och om det kan ge Høgestøl och hans kollegor mer information om hur MS-patienterna mår. Høgestøl påpekar att det är viktigt att undersöka atrofi, volymer och dylikt, men att undersöka hur områden i hjärnan fungerar och samarbetar också är en väldigt viktig aspekt. Han tillägger att det här är mycket komplicerat och det är något som det gjorts väldigt lite forskning på. Genom att hitta om det till exempel finns ett särskilt viktigt nätverk i hjärnan som på något sätt kan förklara vissa symtom, som till exempel fatigue och försämrad kognition, för att  hjälpa i den vidare forskningen på långsikt, förklarar han.

–        Då kan man upptäcka dessa förändringar tidigt. Det är ju poängen med MS-forskning och markörer, att man för det första ska kunna ge en bra prognos och att sedan kunna se vad för slags behandling patienten behöver där och då, det är det vi önskar, inte sant? säger Einar Høgestøl.

Text: Louise Candert
Foto: TTV



Biogen-56135 mars 2022
Senast uppdaterad: 2022-03-16