Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Den norske forskaren Einar Høgestøl menar att MR-kamerans har stor betydelse för MS. Här berättar han om hur MR används i hans forskning. Det handlar bland annat om att hitta tidiga biomarkörer för MS-sjukdomen, att mäta hjärnatrofi med hjälp av Brain Age Prediction och om hur de jobbar med funktionell MR för att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Einar Høgestøl är underläkare i neurologi på Oslo Universitetssjukhus (OUS) samt forskare och knuten till forskargruppen Multipel Sclerosis (MS) vid OUS och Universitetet i Oslo.


Einar Høgestøl säger att magnetkameran har fått en allt större betydelse för MS med åren och är idag en mycket viktigt del vid diagnos, prognos och uppföljning av behandling. Men han berättar också att intresset inte var särskilt stort för magnetkameran när den kom på 80-talet. Man kunde visserligen se lesionerna mycket tydligare med MR än med andra metoder, men bildkvaliteten var dålig och det tog tid innan MR kom in i behandlingsriktlinjerna för MS, det vill säga McDonaldkriterierna 2001. Först då ökade vikten av MR vid MS. Høgestøl påpekar vidare att MR anses så pass viktigt idag vid MS att de patienter som inte klarar en MR-undersökning på grund av ångest, klaustrofobi eller liknande, får göra undersökningen i narkos.

Mer frekvent MR i Norge

Høgestøl säger att man idag också är mer aktiv med behandling vid MS. Om man till exempel har en till synes stabil patient som mår bra men som har aktivitet på MR, byter man till en mer effektiv behandling. Det gjorde man inte för några år sedan.

–        I och med att medicinerna blivit så pass bra och säkra så är vi ambitiösa med behandlingarna att vi tolererar väldig lite nya lesioner, men vi värderar självklart detta på individbasis, säger Einar Høgestøl.

Han tillägger att det kan vara tvärtom också, att patienten känner av en försämring som inte syns på MR, och att man då också kan byta till en mer effektiv behandling.

I Norge gör man inledningsvis fler MR-undersökningar under det första året. Høgestøl berättar att man vid nydiagnostiserad MS eller vid ett behandlingsbyte, gör en uppföljande MR redan efter 3–4 månader. Därefter görs en ny MR varje halvår tills man anser att läget är stabilt. Först då går man över till årlig MR.

Som toppen av ett isberg

Høgestøl antyder att de bilder som MR-kameran visar av hjärnan ger neurologen ett slags facit av hur patienten mår. Samtidigt är det mycket viktigt att lyssna på hur patienten upplever det. Nya symtom utan att MR visar ny aktivitet är ett fenomen som undersöks i olika forskargrupper och kallas det ”kliniska-radiologiska paradox”. Och det är nu Einar Høgestøls forskning kommer in i bilden.

MR-bilderna värderas utifrån vad neuroradiologerna ser rent visuellt i bilderna. Men Høgestøl berättar att en MR-bild inte bara är gråtoner som man kan se med blotta ögat, utan det ligger flera miljoner punkter i en bild, vilket utgör otroligt mycket information. Han hänvisar till paradoxet och menar att forskningen framåt generellt går ut på att täcka det här gapet mellan patientens upplevelse och MR-bilden, genom att hitta MR-markörer som speglar hur patienten faktiskt mår. Han illustrerar det som ett isberg och att den information som man använder ur MR-bilden idag bara är toppen av isberget. Han menar att det finns så otroligt mycket data i bilderna som man inte använder i klinisk vardag idag, men som de försöker hitta metoder för att kunna utnyttja.

Mäter atrofiutveckling

Einar Høgestøl samarbetar med några svenska forskare i ett projekt där man använder AI (artificiell intelligence) för att få ut mer information ur MR-bilden. Man använder då program för att värdera MR-datan som gör att man kan vara mycket mer sensitiv och lättare hitta små förändringar. Han berättar att man har använt flera tusen friska kontroller i projektet för att skapa en modell som med hjälp av AI kan bedöma hur gammal en hjärna är. De kallar metoden ”Brain Age Estimation”. Genom att kunna jämföra med den här modellen av åldrandet av den friska hjärnan, tror de att de kan se fler av de små sensitiva förändringarna som pågår i hjärnan hos personer med MS. Høgestøl påminner om att det naturligt pågår en mycket långsam atrofiutveckling i hjärnan mellan 25 och ungefär 60 års ålder. Det är små, små förändringar och det är väldigt svårt att se om de här förändringarna är större än vad som är normalt, framför allt om man jämför med året innan.  Det är därför väldigt viktigt att hitta metoder som kan skilja på vad som är normalt och vad som inte är normalt.

–        Vi hoppas och tror att vi inom 5–10 år, kanske tidigare också, kommer ha nya MR-markörer som bättre kommer kunna se hur statusen på hjärnan är på en enda bild. Men det är också väldigt viktigt att det vid uppföljningen är så pass hög sensitivitet i bilden så att man kan se skillnaden mellan två MR-bilder. Och har man en patient som kommer och säger att de har symtom så kan man faktiskt mäta det i motsats till tidigare.

Mätningar av nätverk i hjärnan

Vid ett annat projekt som Einar Høgestøl jobbar med i samarbete med Amsterdam, används Funktionell MR för att mäta hjärnaktivitet och hur aktiviteten är mellan olika nätverk i hjärnan. I Oslo har man mätt och följt patienter under 5 års tid för att se hur de här nätverken ändrar sig över tid och om det kan ge Høgestøl och hans kollegor mer information om hur MS-patienterna mår. Høgestøl påpekar att det är viktigt att undersöka atrofi, volymer och dylikt, men att undersöka hur områden i hjärnan fungerar och samarbetar också är en väldigt viktig aspekt. Han tillägger att det här är mycket komplicerat och det är något som det gjorts väldigt lite forskning på. Genom att hitta om det till exempel finns ett särskilt viktigt nätverk i hjärnan som på något sätt kan förklara vissa symtom, som till exempel fatigue och försämrad kognition, för att  hjälpa i den vidare forskningen på långsikt, förklarar han.

–        Då kan man upptäcka dessa förändringar tidigt. Det är ju poängen med MS-forskning och markörer, att man för det första ska kunna ge en bra prognos och att sedan kunna se vad för slags behandling patienten behöver där och då, det är det vi önskar, inte sant? säger Einar Høgestøl.

Text: Louise Candert
Foto: TTV



Biogen-56135 mars 2022
Senast uppdaterad: 2022-03-16

 

Du kanske också är intresserad av:

Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Ectrims 2020 - CSF NfL och klinisk praxis

Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.

Se film
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Kognitiv dysfunktion är vanligt inom MS, men kunskapen kring tillståndet och hur man bäst bromsar en negativ utveckling är fortfarande begränsad. En publikation summerar läget och diskuterar framtida behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
Blåsbesvär vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

En dansk observationsstudie över lång tid visar på viktiga skillnader i behandlingsresultat mellan tidigare och senare insatt behandling. Läs en sammanfattning av studien här.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
Fampyra™ (fampridin) kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

I Fampyra™s produktresumé har man begränsat kontraindikationen vid nedsatt njurfunktion till att inte längre omfatta patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion. Det gör att fler patienter kan dra nytta av behandlingen.

Läs mer
Registrering av Covid-19-infektion i svenska MS-registret

Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri® under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.

Läs mer
Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Föreläsning Jan Lycke, Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Se film
Hur informerar man barn till förälder med MS om MS – stöd och verktyg till barn och föräldrar

Föreläsning med Anna Cunningham, hur informera barn om MS och MS-stöd till föräldrar med MS

Se film
Samband och skillnader mellan kognitiv dysfunktion, MS fatigue och depression

I denna föreläsning diskuteras sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS. 

Se film
Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna. 

Läs mer
Förbättrad gastrointestinal tolerabilitet med en ny oral fumaratbehandling

Det nyligen godkända MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat, DRF) ger en förbättrad gastrointestinal (GI) tolerabilitet jämfört med Tecfidera™ (dimetylfumarat, DMF). Detta stöds av data från fas 3-studien EVOLVE-MS-2 [1].

Läs mer
Film-T- och B-cellers roll vid vaccinering av MS-patienter under COVID-19 pandemin

Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.

Se film
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Ibland måste behandlingen med natulizumab avbrytas på grund av att MS-patienten utvecklat en ökad risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati). 

Läs mer
Film om behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat)

Denna film tar upp behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat) som är indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS. 

Se film
Administration av subkutan injektion med Tysabri® (natalizumab)

Tysabri (natalizumab) finns i två beredningsformer, intravenös infusion (IV) och subkutan injektion (SC). I denna film får du information om hur man ger Tysabri subkutan injektion.

Se film
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder

I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

 I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Har du beställt en kylväska för dina patienter som står på Tysabri SC?

Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.

Läs mer
A large prospective multicenter cohort study evaluating the humoral immune response to SARS-CoV-2 vaccination by DMT exposure

The serological response, adverse effects, and clinical effectiveness of vaccination against SARS-CoV-2 in patients with MS treated with DMTs remains largely unknown.

Läs mer
Posterdata med riskfaktorer för MS från ECTRIMS 2021

En forskargrupp från Karolinska Institutet presenterade under ECTRIMS 2021 tre olika postrar. De handlade om huruvida olika riskfaktorer och genetiska faktorer samverkar och ökar risken för MS.

Läs mer
Nya rön om Epstein-Barr virus och MS öppnar möjligheter

Ny forskning visar att Epstein-Barr virusinfektion är en förutsättning för insjuknande i MS, vilket öppnar för att behandling mot viruset skulle kunna hindra uppkomst av sjukdomen.

Läs mer
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Läs mer
Kort om behandling med Fampyra™ (fampridin)

Fampyra™ (fampridin) är en behandling för förbättring av gångförmåga hos vuxna patienter med multipel skleros med nedsatt gångförmåga (EDSS 4-7).

Läs mer
Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Läs mer
Vaccination - en viktig fråga under ECTRIMS 2021

Den 13-15 oktober genomfördes ”ECTRIMS 2021 – the Digital Experience” med framgång. Denna rapport skriven av docent Charlotte Dahle fokuserar på kunskapsläget om MS-etiologi, Covid-19 och vaccination.

Läs mer
Förklarande film om Fampyra™ (fampridin)

Ta del av denna förklarande film om behandling med Fampyra™ (fampridin).

Se film
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Se film
Podcast – Strategiskt tänkande vid sekvensering av behandlingar vid MS

I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.

Lyssna här
Liten vaccinskola - del 2 av 2

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 1: ECTRIMS 2021 är historia!

ECTRIMS 2021 är historia!
Treatment of Relapsing-remitting Multiple Sclerosis – Educational Session 2.

Läs mer
Liten vaccinskola - del 1 av 2

Här går vi igenom grunderna för vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 2: ECTRIMS 2021 är historia!

I denna delsummering av ECTRIMS 2021 belyser docent Magnhild Sandberg bland annat Scientific Session 1.

Läs mer
Summering ECTRIMS 2021 av docent Magnhild Sandberg

2021 blev återigen ECTRIMS kongressen virtuell i och med det pandemiska läget i världen. Den gick av stapeln under namnet ”ECTRIMS 2021 – The digital experience”.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 3: ECTRIMS 2021 är historia!

Detta är delsummering tre av docent Magnhild Sandberg om data som presenterades 2021 på den virtuella ECTRIMS kongressen.

Läs mer
Patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Neurologer i Sverige och Norge har utvecklat fler patientfall för dig att ta ställning till. Vilken diagnos ställer du? Vilken MS-behandling väljer du? Hur tänker du utifrån MR-bilder och andra sjukdomstillstånd?

Läs mer
Vumerity™ har fått subvention för patienter med skovvis förlöpande MS

Den 22 april 2022 beslutade TLV att bevilja subvention för det nya MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat). Indikationen för Vumerity™ är för vuxna patienter med skovvis förlöpande MS.(1)

Läs mer
Resumé från webinaret Fokus Neurologi MS 2022

Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.

Läs mer
Plegridy™ (peginterferon beta-1a) kan användas vid behov under graviditet och amning.

SPC för Plegridy tillåter användning vid behov under graviditet och amning.

Läs mer
Information om effekt vid förlängt doseringsintervall av Tysabri

Resultat från NOVA-studien tyder på att sjukdomskontroll kvarstår när patienter, som är stabila under behandling med Tysabri var 4:e vecka i minst ett år, byter till dosering var 6:e vecka.

Läs mer
Amningsspecialist om amning vid MS

I 25 års tid har amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr hjälpt och stöttat mammor med problem och funderingar kring amning. Så även mammor med MS.

Här berättar hon hur man kan stötta mammor som på grund av medicinering inte kan eller behöver sluta amma.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri™(natalizumab).

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri™ (natalizumab) godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Ökade läkemedelskostnader beskrivs ofta som en utmaning och en löpande kostnad för sjukvården. Men i en publicerad artikel år 2020 visar Kotsopoulos och medförfattare att läkemedel också kan ge ekonomiska vinster. I en del fall kan läkemedel leda till ökade skatteintäkter och minskade offentliga utgifter så att nettoutfallet blir positivt.

Läs mer
E-kurs: MS och diagnoskriterier – McDonald

E-kurser är ett enkelt sätt att ta del av värdefull information när det passar dig som bäst. Biogen har tagit fram en kort utbildning om diagnoskriterierna för MS. Utbildningen är på engelska och belyser diagnoskriterier över tid, de senast uppdaterade McDonaldkriterierna från 2017 och framtiden.

Läs mer
VUMERITY™ (diroximelfumarat) SMS-tjänst

Ett nytt informationsmaterial, sms-tjänst för patienter som står på Vumerity. En kostnadsfri tjänst som patienten själv anmäler sig till för att komma ihåg att ta sin medicin enligt ordination.

Läs mer
Vumerity™ (diroximelfumarat) och lymfopeni

Vumerity (diroximelfumarat) är ett läkemedel indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS med antiinflammatoriska och immunmodulerande egenskaper.

Läs mer
ENDORSE bekräftar effekt och säkerhet vid fumaratbehandling av MS

Under 2021 presenterades långtidsdata där man följt MS-patienter i upp till 13 år med dimetylfumarat (DMF) som kan extrapoleras till effekt och säkerhet för långtidsbehandling med Vumerity (diroximelfumarat, DRF) (1,2).

Läs mer