Interaktion mellan B- och T-celler behövs för att få effekt av vaccin

Genom vaccination kan vi idag effektivt förhindra smittspridning av ett stort antal bakteriella sjukdomar och viroser. Vid kontakt med ett infektiöst agens eller vid vaccination aktiveras det innata immunsystemet tillsammans med det adaptiva för att utveckla immunitet mot det främmande ämnet.

Läkemedel som interagerar med immunsystemet kan påverka kroppens möjlighet att försvara sig mot infektioner, eller utveckla immunitet efter vaccination, på grund av försvagat eller uteblivet immunsvar. En del av de sjukdomsmodifierande läkemedel (DMT) som används vid multipel skleros kan leda till en ökad risk att drabbas av vissa infektioner och att vissa infektioner får ett allvarligare förlopp. Dessa risker kan minskas genom vaccination. Genomförandet kompliceras av att DMT som hämmar immunsystemet också kan förhindra effektiv immunisering. En individualiserad bedömning av nytta i förhållande till risk vid behandlingsval måste också involvera eventuell risk för infektionsrelaterade biverkningar. Eftersom analyser av vaccineffekter (specifika antikroppar och cellulärt svar) hos personer med MS inte är tillgängliga i rutinsjukvård behöver beslut om behandling och vaccinationer tas baserat på tillgängliga data och expertrekommendationer, vilka sammanfattats i en review: Vaccine Cosiderations for Multiple Sclerosos in the COVID-19 ERA, av Coyle et al. (1).

Immunsystemet
Immunsystemet består av två delar; det innata (medfödda) systemet och det adaptiva (förvärvade). Ett normalt immunologiskt svar utgörs av en komplex interaktion mellan dessa. Det innata immunsystemet känner igen patogena ämnen via receptorer på cellytan och genererar ett snabbt svar inom minuter till timmar. Det reagerar inte snabbare eller starkare vid en ny infektion med samma agens, så inget immunologiskt minne genereras. Det innata immunsystemet aktiverar det adaptiva genom antigenpresenterande celler (APC) i form av makrofager och monocyter som internaliserar och digererar antigen samt presenterar peptider från dessa på sin yta tillsammans med HLA (major histocompatibility complex molecules). Dessa känns igen av specifika T- och B-celler i det adaptiva immunsystemet.

Aktiveringen av det adaptiva immunsystemet tar 4 till 7 dagar efter exponering för ett patogent ämne. Det cellulära svaret innebär produktion av olika subtyper av T-celler med specifika funktioner. Cytotoxiska CD8+ T-celler reducerar, kontrollerar och eliminerar agens indirekt via antimikrobiska cytokiner eller direkt via utsöndring av toxiska ämnen. Hjälparceller, CD4+ T-celler är involverade i reduktion och kontroll av extracellulära och intracellulära patogener. Detta sker genom utsöndring av cytokiner som stimulerar differentiering av B-celler, CD8+ T-celler och makrofager. Andra subtyper av CD4+ T-celler inkluderar follikulära T-celler, som är viktiga för aktivering av B-celler och deras differentiering till antikroppsproducerande plasmaceller och minnesceller, samt regulatoriska T-celler

Det humorala svaret består av B-celler, antikroppar och komplementsystemet. B-cellerna aktiveras av CD4+ T-celler via stimulerande interleukiner (IL-4, IL-5 och IL-13), vilket leder till till utveckling av plasmaceller och antikroppsproduktion. Antikroppar verkar via blockering av toxiner, neutralisering av virus, facilitering av fagocytos och genom aktivering av komplementkaskaden. B-celler kan även känna igen antigen direkt, utan närvaro av makrofager eller monocyter, och är involverade i utveckling av det immunologiska minnet.

Immunologiskt minne innebär att immunsystemet har förmåga att svara snabbare och effektivare vid en förnyad kontakt med ett patogenetiskt ämne. Det består av expanderade kvarstående kloner av antigenspecifika B- och T-celler. Komplementfaktorer kan opsonisera antigen och stimulera receptorer på B-celler och på så sätt sänka tröskeln för produktion av neutraliserande antikroppar.

Studier av immunsystemet visar att koordinerade interaktioner mellan T- och B-lymfocyter är nödvändiga för att generera immunologiskt minne och produktion av neutraliserande antikroppar. Figur a visar en schematisk bild av förloppet vid vaccination.

Förutsättningar för ett effektivt immunsvar
De koordinerade interaktionerna mellan det innata immunsystemet och det adaptiva immunsystemets humorala och cellulära delar vid infektion eller vaccination, resulterar i produktion av neutraliserande antikroppar respektive cellmedierad elimination av främmande agens. Samspelet mellan B- och T-celler utgör även en förutsättning för utvecklandet av ett immunologiskt minne.

Pandemin med SARS-COV2, men även möjligheten att vaccinera mot infektionen, har inneburit nya utmaningar för MS-vården. Förutom potentiellt ökad risk för allvarligt förlopp av Covid-19 vid behandling med vissa DMT, kan läkemedelsbehandlingen också leda till en svag effekt av vaccinationen. Det behövs mer kunskap om möjligheten att vaccinera effektivt under behandling med DMT, om timing och strategier för att åstadkomma säker och effektiv immunisering av personer med MS. En bättre förståelse av det humorala och cellulära immunsvaret vid vaccination mot Covid-19, i kombination med ökad kunskap om vaccinsvar hos MS-patienter under behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel, kan optimera individualiserade behandlingsval och möjliggöra effektiv immunisering mot Covid-19 framöver.

Text: Eva Sivertsdotter

Bild: iStock

Biogen-128351 september 2022
Senast uppdaterad: 2022-09-12

_Referenser

 _{1.      Patricia Coyle et al., Vaccine Considerations for Multiple Sclerosis in the COVID-19 Era. Advances in Therapy (2021) 38, 3550-3588. https://doi.org/10.1007/s12325-021-01761-3}