Liten vaccinskola för dig med MS – del 1

Vaccinet upptäcktes redan för 225 år sedan av den engelske byläkaren Edward Jenner. Här berättar vi hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I del 2 fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.

 

Det första vaccinet uppfanns av den engelske byläkaren Edward Jenner 1796. Han hörde bönderna berätta att man inte kunde få smittkoppor om man hade haft kokoppor (som är en ofarlig sjukdom). Jenner blev nyfiken och infekterade en 8-årig pojke med kokoppor och sex veckor senare med smittkoppor. Året var 1796 och pojken förblev frisk. (1)

 

Under 1700-talet dog 60 miljoner människor av smittkoppor i Europa. Till en början fanns ett stort motstånd mot vaccination. Men i och med att vaccinet mot smittkoppor fungerade så framgångsrikt, tystnade skeptikerna och Jenner blev berömd för sin upptäckt. I Sverige blev det obligatoriskt att vaccinera mot smittkoppor 1816. Smittkopporna utrotades 1980 och blev den första sjukdomen att utrotas globalt med hjälp av vaccin. Idag finns en rad olika vaccin som ger skydd mot många olika sjukdomar. (1)

 

 

Ordet vaccination kommer från det latinska ordet vacca som betyder ko (kokoppor). (1)

 

 

Olika typer av vaccin – så fungerar de

Det finns olika sätt att tillverka vaccin. (2)

 

I den äldsta typen av vaccin finns en liten mängd av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen, men viruset/bakterien är så pass försvagat att man inte får sjukdomen man vaccinerat sig mot. Vaccinet kallas levande försvagat. (2, 3) En annan av de äldre typerna av vaccin är de inaktiverade eller avdödade vaccinen. (2) De tillverkas av virus eller bakterier som avdödats med värme eller på kemisk väg. (3)

 

På senare tid har man börjat använda vacciner som framställs på andra sätt och där man tar hjälp av cellerna i det området man givit vaccinet. (2) Ett exempel är vaccin som tillverkas med rekombinant DNA-teknik. Denna typ av vaccin började man tillverka på 1980-talet. Vaccinet tillverkas genom att en gen för ett antigen sätts in i celler eller bakterier. Genom att odla dessa börjar de producera det önskade antigenet som sedan kan renas fram till ett vaccin. (3)

 

På 1990-talet gjordes en ny upptäckt, DNA-vaccinet. Det innebär att man injicerar en bit DNA som kodar för ett viralt eller bakteriellt antigen. När DNA:t tas upp i kroppens celler ska det styra produktionen av antigenet och i sin tur ge upphov till ett immunförsvar. Tillverkning av den här typen av vaccin är billig och snabb, men än finns inget DNA-vaccin godkänt för människor. Tekniken testas i flera olika kliniska prövningar. (3)

 

En annan typ av vaccin man forskar på under senare tid är RNA-vaccin. Tekniken för att ta fram vaccinet påminner om DNA-vaccin och startar med produktion av DNA, vilket sedan omvandlas enzymatsikt till RNA. RNA behöver inte komma in i cellkärnan, till skillnad mot DNA-vaccin, utan det räcker med att RNA tas upp i cytoplasman. (3)

 

Till sist finns även en vaccintyp som kallas virusvektorvaccin och som bygger på samma principer som DNA- och RNA-vaccin. I det här fallet finns genen för antigenet inbyggt i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ger upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter i gång ett immunsvar. (3)

 

I vissa fall ingår adjuvans i vaccinet. Det är ett ämne som ibland tillsätts till vaccin för att förstärka kroppens immunförsvar och förmåga att bilda antikroppar mot ingående antigen. Adjuvans är exempelvis vanligt i vaccin som är tillverkade med rekombinant DNA-teknik. (3)


 

Vad händer i kroppen vid en vaccination?

När kroppens immunförsvar kommer i kontakt med delarna av viruset/bakterien som finns i vaccinet reagerar det på samma sätt som om man blivit smittad. Immunförsvaret börjar bilda speciella celler och antikroppar som behövs för att skydda mot de virus eller bakterier som orsakar sjukdomen. Det kan ta några veckor innan ett skydd har etablerats. När man sedan kommer i kontakt med sjukdomen som man vaccinerats mot minns immunförsvaret hur det ska göra för att bilda de antikroppar och försvarsceller som behövs och klarar då att bli av med sjukdomen utan att man blir sjuk. (2)

 

De flesta vaccin behöver man ta flera gånger för att få ett så bra skydd som möjligt. (2)

 

 

Influensavaccin – det vanligaste vaccinet

Det vanligaste använda vaccinet är vaccin mot säsongsinfluensa. Eftersom viruset muterar, det vill säga ändrar sig (ytterst lite) från säsong till säsong, måste man göra en ny version av vaccinet varje år. Det finns olika typer av influensavacciner men det vanligaste är att influensavaccinen innehåller proteiner från influensavirus som har odlats fram ur befruktade hönsägg och sedan avdödats (de hör alltså till de avdödade vaccinen). Virusproteinerna renas sedan fram. Äggbaserade vacciner mot säsongsinfluensa började användas på 1940-talet och sedan dess har de givits till flera miljarder människor. (5) Varje år används 350 miljoner hönsägg välden över för att tillverka influensavaccin. (1)

 

Resterna av ”ägg-protein” i de moderna influensavaccinen är mycket små och risken för rektioner hos äggallergiker är liten. (6) Influensavaccin får inte ges till personer som har uttalad äggallergi men de som kan äta sockerkaka eller pannkaka utan besvär, kan däremot vaccineras. (7)


 

Vaccin mot covid-19

Det går nästan inte att prata om vaccin utan att nämna vaccin mot covid-19, som under en stor del av 2020 och 2021 varit samtalsämnet på allas läppar. I början av 2021 var över 200 olika vaccinkandidater under utveckling och cirka 75 testades på människor i kliniska studier. Ett mindre antal vaccin mot covid-19 fanns redan på marknaden. Aldrig tidigare har så många vaccinprojekt startats så snabbt som det har gjorts för att skydda mot smitta av SARS-CoV-2-virus (det virus som ger covid-19). (8) De vaccin som finns på marknaden i början av 2021 är RNA-vaccin och virusvektorvaccin. (3)


 

Alla kan inte vaccinera sig

Detta ovan gäller vid ett normalt fungerande immunförsvar. Men det finns tillfällen då immunförsvaret är nedsatt och det inte fungerar som ovan, då man kanske inte kan bygga upp något skydd eller att man blir sjuk av vaccin. Ett sådant tillfälle kan vara om man står på en sjukdomsmodifierande behandling (DMT = Disease-modifying therapy), det vill säga en behandling som påverkar immunförsvaret. (2) Flera av de behandlingar som ges vid MS är just sjukdomsmodifierande. I nästa del tar vi bland annat upp vad vaccination innebär för dem som har MS och står på en sjukdomsmodifierande behandling och vilka vaccin de absolut inte ska ta.

 


>> Liten vaccinskola – del 2 (2)

 

Enkel översikt över olika vaccin-typer


Vaccintyper


Exempel på vaccin


Levande försvagat vaccin

MPR-vaccin (mot mässling, påssjuka och röda hund)

VZV (vattkoppsvirus)/herpes zoster (bältros)

Gula febern

Tuberkulos (BCG)

Rotavirus

Tyfoid

(4)

 

Det första vaccinet mot smittkoppor var ett levande försvagat vaccin.


Inaktiverat/avdödat vaccin

Polio och TBE-vaccin

Inaktiverade toxiner från bakterier: difteri- och stelkrampsvaccin (3)

Influensavaccin (5)


Vaccin framställda med rekombinant DNA-teknik

 

 

Hepatit B-vaccin och vaccin mot humant papillomvirus (HPV)
(3)

DNA-vaccin

 

Det finns inga DNA-vaccin godkända för människor i dagsläget (3)


RNA-vaccin

 


Covid-19 (3)


Virusvektorvaccin

 


Ebola och covid-19 (3)

Källa: Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Svenska MS-Sällskapet

 

Text: Louise Candert
Foto: iStock

Biogen-142575 oktober 2023
Senast uppdaterad: 2023-10-04

 

Läs mer

Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Följsamhet till oral MS-behandling inom svensk hälsosjukvård

Under våren 2023 har Biogen utfört en intervju-undersökning, med syfte att utforska de faktorer som ligger bakom en god följsamhet till en MS-behandling i Sverige, och vad konsekvenserna blir.

Läs mer
Digitalt Patientinformationskort – för Tysabri™ (natalizumab)

Nu har Biogen tagit fram ett verktyg där ni kan skapa ifyllda digitala Patientinformationskort som mailas till patientens mailadress direkt via verktyget.

Läs mer
Tecfidera™ uppdaterad indikation-också för barn från 13 år

I maj 2022 uppdaterades indikationen för Tecfidera (dimetylfumarat) och inkluderar också barn med RRMS från 13 års ålder med skovvis förlöpande MS (RRMS).

Läs mer
Biogen och Karolinska Institutet – samarbete sedan 25 år!

Från början var forskningen framför allt inriktad på att studera neuroinflammatoriska fenomen i blod och likvor från patienter och dessutom i djurmodeller.

Läs mer
Tecfidera™ (dimetylfumarat) och dess aktiva metabolit monometylfumarat

Den aktiva substansen i Tecfidera™ är dimetylfumarat (DMF) och den primära aktiva metaboliten till dimetylfumarat (DMF) är monometylfumarat (MMF). DMF genomgår en mycket snabb hydrolys i tarmen där den omvandlas till MMF.

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

En meta-analys av Prosperini et al. sammanfattar tillgängliga data kring vad som sker med patienternas sjukdomsaktivitet efter avslutad behandling med natalizumab.

Läs mer
Varför är det så viktigt med vaccinationer?

Syftet med vaccinationer är att uppnå skyddande immunsvar mot infektiösa agens.

Läs mer
Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel?

Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel? Hur jämför man kostnadseffektiviteten mellan två läkemedel? Vad påverkar samhällets betalningsvilja inom hälsosjukvård?

Läs mer
Funktionsnedsättningar vid MS

Nedsatt gångförmåga är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna vid MS och många patienter upplever det som mest utmanande då det får stor påverkan på det dagliga livet.

Läs mer
ECTRIMS 2022 - Covid-19, vaccination och risker vid MS

Under ECTRIMS 2022, presenterades muntligt en vetenskaplig session om Covid-19 och MS. Syftet var att ge en översikt på lärdomar i och med längre erfarenhet av pandemin.

Läs mer
Lägre pris för Tysabri™ (natalizumab) SC injektion jmf med Tysabri™ IV(1)

Den subkutana (SC) beredningsformen av Tysabri™ (natalizumab) har fått ett lägre pris från och med den 1 juni 2022 jämfört med den intravenösa beredningsformen.

Läs mer
Riktlinjer från MS-sällskapet - Covid-19 och risker vid MS

Svenska MS sällskapet uppdaterar kontinuerligt sin riskbedömning gällande riskgrupper, sjukdomsmodifierande MS behandling, vaccinationer och smittorisker som bör uppmärksammas under Covid-19 pandemin.

Läs mer
Fampyra™ (fampridin) kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

I Fampyra™s produktresumé har man begränsat kontraindikationen vid nedsatt njurfunktion till att inte längre omfatta patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion. Det gör att fler patienter kan dra nytta av behandlingen.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri™(natalizumab).

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri™ (natalizumab) godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
E-kurs: MS och diagnoskriterier – McDonald

E-kurser är ett enkelt sätt att ta del av värdefull information när det passar dig som bäst. Biogen har tagit fram en kort utbildning om diagnoskriterierna för MS. Utbildningen är på engelska och belyser diagnoskriterier över tid, de senast uppdaterade McDonaldkriterierna från 2017 och framtiden.

Läs mer
Information om effekt vid förlängt doseringsintervall av Tysabri

Resultat från NOVA-studien tyder på att sjukdomskontroll kvarstår när patienter, som är stabila under behandling med Tysabri var 4:e vecka i minst ett år, byter till dosering var 6:e vecka.

Läs mer
Resumé från webinaret Fokus Neurologi MS 2022

Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.

Läs mer
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS – del 2

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.

Läs mer
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna.

Läs mer
Har du beställt en kylväska för dina patienter som står på Tysabri SC?

Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Ta del av en serie animerade filmer som förklarar det aktuella ämnet infektioner och vaccinationer vid MS behandling.

Läs mer
Film-T- och B-cellers roll vid vaccinering av MS-patienter under COVID-19 pandemin

Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.

Se film
Interaktion mellan B- och T-celler behövs för att få effekt av vaccin

Samspel mellan det innata och det adaptiva immunsystemet vid infektion eller vaccination, resulterar i produktion av neutraliserande antikroppar samt cellmedierad immunitet.

Läs mer
Administration av subkutan injektion med Tysabri® (natalizumab)

Tysabri (natalizumab) finns i två beredningsformer, intravenös infusion (IV) och subkutan injektion (SC). I denna film får du information om hur man ger Tysabri subkutan injektion.

Se film
Instruktionsfilmer – att ta en injektion med Biogens interferoner

Som ett verktyg vid utbildning av injektionsteknik finns instruktionsfilmer för Avonex™ och Plegridy™ att ta del av och visa för patienten. 

Läs mer
Instruktionsfilm för patienter som får Avonex™ (interferon beta-1a) Pen.

En instruktionsfilm att titta på tillsammans med patienten som på ett pedagogiskt sätt visar hur man själv kan ta sin Avonex™ Pen.

Se film
Instruktionsfilm för patienter som får Plegridy™ (peginteferon beta-1a) Pen.

En instruktionsfilm att titta på tillsammans med patienten som på ett pedagogiskt sätt visar hur man själv kan ta sin Plegridy™ Pen.

Se film
Effektiv riskhantering vid behandling med Tysabri™ (natalizumab) i Sverige

Incidens av progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) associerad med Tysabri™ (natalizumab) har minskat i Sverige. En nyligen publicerad artikel beskriver hur det har kunnat åstadkommas.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris™ (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

Vi erbjuder en djupgående e-kurs om Tysabris effekt- och säkerhetsdata över 10 års forskning och klinisk användning.

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri™ under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri under den första trimestern.

Läs mer
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder

I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Kognitiv dysfunktion är vanligt inom MS, men kunskapen kring tillståndet och hur man bäst bromsar en negativ utveckling är fortfarande begränsad. En publikation summerar läget och diskuterar framtida behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Tarmproblem vid MS – så kan du hjälpa dina patienter

70–80 procent av MS-patienterna har besvär med blåsa och tarm. Det som försvårar läget är att patienterna inte får hjälp och det är oklart var de ska remitteras.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

En dansk observationsstudie över lång tid visar på viktiga skillnader i behandlingsresultat mellan tidigare och senare insatt behandling. Läs en sammanfattning av studien här.

Läs mer
En animerad film om MS för barn

Det kan kännas lite knepigt att förklara för ett barn vad MS är. I den här 3 minuter långa animerade barnfilmen beskrivs MS på ett pedagogiskt och lättsamt sätt.

Se film
Amningsspecialist om amning vid MS

I 25 års tid har amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr hjälpt och stöttat mammor med problem och funderingar kring amning. Så även mammor med MS.

Här berättar hon hur man kan stötta mammor som på grund av medicinering inte kan eller behöver sluta amma.

Läs mer