Liten vaccinskola - del 1 av 2

Vaccinet upptäcktes redan för 225 år sedan av den engelske byläkaren Edward Jenner. Här berättar vi hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I del 2 fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.


Det första vaccinet uppfanns av den engelske byläkaren Edward Jenner 1796. Han hörde bönderna berätta att man inte kunde få smittkoppor om man hade haft kokoppor (som är en ofarlig sjukdom). Jenner blev nyfiken och infekterade en 8-årig pojke med kokoppor och sex veckor senare med smittkoppor. Året var 1796 och pojken förblev frisk. (1)

Under 1700-talet dog 60 miljoner människor av smittkoppor i Europa. Till en början fanns ett stort motstånd mot vaccination. Men i och med att vaccinet mot smittkoppor fungerade så framgångsrikt, tystnade skeptikerna och Jenner blev berömd för sin upptäckt. I Sverige blev det obligatoriskt att vaccinera mot smittkoppor 1816. Smittkopporna utrotades 1980 och blev den första sjukdomen att utrotas globalt med hjälp av vaccin. Idag finns en rad olika vaccin som ger skydd mot många olika sjukdomar. (1)

 

 

Ordet vaccination kommer från det latinska ordet vacca som betyder ko (kokoppor). (1)

 

 

Olika typer av vaccin – så fungerar de

Det finns olika sätt att tillverka vaccin. (2)

 

I den äldsta typen av vaccin finns en liten mängd av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen, men viruset/bakterien är så pass försvagat att man inte får sjukdomen man vaccinerat sig mot. Vaccinet kallas levande försvagat. (2, 3) En annan av de äldre typerna av vaccin är de inaktiverade eller avdödade vaccinen. (2) De tillverkas av virus eller bakterier som avdödats med värme eller på kemisk väg. (3)

 

På senare tid har man börjat använda vacciner som framställs på andra sätt och där man tar hjälp av cellerna i det området man givit vaccinet. (2) Ett exempel är vaccin som tillverkas med rekombinant DNA-teknik. Denna typ av vaccin började man tillverka på 1980-talet. Vaccinet tillverkas genom att en gen för ett antigen sätts in i celler eller bakterier. Genom att odla dessa börjar de producera det önskade antigenet som sedan kan renas fram till ett vaccin. (3)

 

På 1990-talet gjordes en ny upptäckt, DNA-vaccinet. Det innebär att man injicerar en bit DNA som kodar för ett viralt eller bakteriellt antigen. När DNA:t tas upp i kroppens celler ska det styra produktionen av antigenet och i sin tur ge upphov till ett immunförsvar. Tillverkning av den här typen av vaccin är billig och snabb, men än finns inget DNA-vaccin godkänt för människor. Tekniken testas i flera olika kliniska prövningar. (3)

 

En annan typ av vaccin man forskar på under senare tid är RNA-vaccin. Tekniken för att ta fram vaccinet påminner om DNA-vaccin och startar med produktion av DNA, vilket sedan omvandlas enzymatsikt till RNA. RNA behöver inte komma in i cellkärnan, till skillnad mot DNA-vaccin, utan det räcker med att RNA tas upp i cytoplasman. (3)

 

Till sist finns även en vaccintyp som kallas virusvektorvaccin och som bygger på samma principer som DNA- och RNA-vaccin. I det här fallet finns genen för antigenet inbyggt i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ger upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter i gång ett immunsvar. (3)

 

I vissa fall ingår adjuvans i vaccinet. Det är ett ämne som ibland tillsätts till vaccin för att förstärka kroppens immunförsvar och förmåga att bilda antikroppar mot ingående antigen. Adjuvans är exempelvis vanligt i vaccin som är tillverkade med rekombinant DNA-teknik. (3)

 

Vad händer i kroppen vid en vaccination?

När kroppens immunförsvar kommer i kontakt med delarna av viruset/bakterien som finns i vaccinet reagerar det på samma sätt som om man blivit smittad. Immunförsvaret börjar bilda speciella celler och antikroppar som behövs för att skydda mot de virus eller bakterier som orsakar sjukdomen. Det kan ta några veckor innan ett skydd har etablerats. När man sedan kommer i kontakt med sjukdomen som man vaccinerats mot minns immunförsvaret hur det ska göra för att bilda de antikroppar och försvarsceller som behövs och klarar då att bli av med sjukdomen utan att man blir sjuk. (2)

 

De flesta vaccin behöver man ta flera gånger för att få ett så bra skydd som möjligt. (2)

 

Influensavaccin – det vanligaste vaccinet

Det vanligaste använda vaccinet är vaccin mot säsongsinfluensa. Eftersom viruset muterar, det vill säga ändrar sig (ytterst lite) från säsong till säsong, måste man göra en ny version av vaccinet varje år. Det finns olika typer av influensavacciner men det vanligaste är att influensavaccinen innehåller proteiner från influensavirus som har odlats fram ur befruktade hönsägg och sedan avdödats (de hör alltså till de avdödade vaccinen). Virusproteinerna renas sedan fram. Äggbaserade vacciner mot säsongsinfluensa började användas på 1940-talet och sedan dess har de givits till flera miljarder människor. (5) Varje år används 350 miljoner hönsägg välden över för att tillverka influensavaccin. (1)

 

Resterna av ”ägg-protein” i de moderna influensavaccinen är mycket små och risken för rektioner hos äggallergiker är liten. (6) Influensavaccin får inte ges till personer som har uttalad äggallergi men de som kan äta sockerkaka eller pannkaka utan besvär, kan däremot vaccineras. (7)

 

Vaccin mot covid-19

Det går nästan inte att prata om vaccin utan att nämna vaccin mot covid-19, som under en stor del av 2020 och 2021 varit samtalsämnet på allas läppar. I början av 2021 var över 200 olika vaccinkandidater under utveckling och cirka 75 testades på människor i kliniska studier. Ett mindre antal vaccin mot covid-19 fanns redan på marknaden. Aldrig tidigare har så många vaccinprojekt startats så snabbt som det har gjorts för att skydda mot smitta av SARS-CoV-2-virus (det virus som ger covid-19). (8) De vaccin som finns på marknaden i början av 2021 är RNA-vaccin och virusvektorvaccin. (3)

 

Alla kan inte vaccinera sig

Detta ovan gäller vid ett normalt fungerande immunförsvar. Men det finns tillfällen då immunförsvaret är nedsatt och det inte fungerar som ovan, då man kanske inte kan bygga upp något skydd eller att man blir sjuk av vaccin. Ett sådant tillfälle kan vara om man står på en sjukdomsmodifierande behandling (DMT = Disease-modifying therapy), det vill säga en behandling som påverkar immunförsvaret. (2) Flera av de behandlingar som ges vid MS är just sjukdomsmodifierande. I nästa del tar vi bland annat upp vad vaccination innebär för dem som har MS och står på en sjukdomsmodifierande behandling och vilka vaccin de absolut inte ska ta.


>> Liten vaccinskola – del 2 (2)

 

Enkel översikt över olika vaccin-typer


Vaccintyper


Exempel på vaccin


Levande försvagat vaccin


MPR-vaccin (mot mässling, påssjuka och röda hund)

VZV (vattkoppsvirus)/herpes zoster (bältros)

Gula febern

Tuberkulos (BCG)

Rotavirus

Tyfoid

(4)

 

Det första vaccinet mot smittkoppor var ett levande försvagat vaccin.

 


Inaktiverat/avdödat vaccin


Polio och TBE-vaccin

Inaktiverade toxiner från bakterier: difteri- och stelkrampsvaccin (3)

Influensavaccin (5)

 


Vaccin framställda med rekombinant DNA-teknik

 


Hepatit B-vaccin och vaccin mot humant papillomvirus (HPV)
(3)

DNA-vaccin

 


Det finns inga DNA-vaccin godkända för människor i dagsläget (3)


RNA-vaccin

 


Covid-19 (3)


Virusvektorvaccin

 


Ebola och covid-19 (3)

Källa: Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Svenska MS-Sällskapet

 

Text: Louise Candert
Foto: iStock

Biogen-142575 december 2021
Senast uppdaterad: 2022-01-18

Läs mer

Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Kan läkemedel spara pengar åt den offentliga sektorn?

Ökade läkemedelskostnader beskrivs ofta som en utmaning och en löpande kostnad för sjukvården. Men i en publicerad artikel år 2020 visar Kotsopoulos och medförfattare att läkemedel också kan ge ekonomiska vinster. I en del fall kan läkemedel leda till ökade skatteintäkter och minskade offentliga utgifter så att nettoutfallet blir positivt.

Läs mer
VUMERITY™ (diroximelfumarat) SMS-tjänst

Ett nytt informationsmaterial, sms-tjänst för patienter som står på Vumerity. En kostnadsfri tjänst som patienten själv anmäler sig till för att komma ihåg att ta sin medicin enligt ordination.

Läs mer
Fampyra™ (fampridin) kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

I Fampyra™s produktresumé har man begränsat kontraindikationen vid nedsatt njurfunktion till att inte längre omfatta patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion. Det gör att fler patienter kan dra nytta av behandlingen.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri™(natalizumab).

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri™ (natalizumab) godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Vumerity™ (diroximelfumarat) och lymfopeni

Vumerity (diroximelfumarat) är ett läkemedel indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS med antiinflammatoriska och immunmodulerande egenskaper.

Läs mer
ENDORSE bekräftar effekt och säkerhet vid fumaratbehandling av MS

Under 2021 presenterades långtidsdata där man följt MS-patienter i upp till 13 år med dimetylfumarat (DMF) som kan extrapoleras till effekt och säkerhet för långtidsbehandling med Vumerity (diroximelfumarat, DRF) (1,2).

Läs mer
E-kurs: MS och diagnoskriterier – McDonald

E-kurser är ett enkelt sätt att ta del av värdefull information när det passar dig som bäst. Biogen har tagit fram en kort utbildning om diagnoskriterierna för MS. Utbildningen är på engelska och belyser diagnoskriterier över tid, de senast uppdaterade McDonaldkriterierna från 2017 och framtiden.

Läs mer
Information om effekt vid förlängt doseringsintervall av Tysabri

Resultat från NOVA-studien tyder på att sjukdomskontroll kvarstår när patienter, som är stabila under behandling med Tysabri var 4:e vecka i minst ett år, byter till dosering var 6:e vecka.

Läs mer
Plegridy™ (peginterferon beta-1a) kan användas vid behov under graviditet och amning.

SPC för Plegridy tillåter användning vid behov under graviditet och amning.

Läs mer
Vumerity™ har fått subvention för patienter med skovvis förlöpande MS

Den 22 april 2022 beslutade TLV att bevilja subvention för det nya MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat). Indikationen för Vumerity™ är för vuxna patienter med skovvis förlöpande MS.(1)

Läs mer
Resumé från webinaret Fokus Neurologi MS 2022

Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.

Läs mer
Nya rön om Epstein-Barr virus och MS öppnar möjligheter

Ny forskning visar att Epstein-Barr virusinfektion är en förutsättning för insjuknande i MS, vilket öppnar för att behandling mot viruset skulle kunna hindra uppkomst av sjukdomen.

Läs mer
Förbättrad gastrointestinal tolerabilitet med en ny oral fumaratbehandling

Det nyligen godkända MS-läkemedlet Vumerity™ (diroximelfumarat, DRF) ger en förbättrad gastrointestinal (GI) tolerabilitet jämfört med Tecfidera™ (dimetylfumarat, DMF). Detta stöds av data från fas 3-studien EVOLVE-MS-2 [1].

Läs mer
Posterdata med riskfaktorer för MS från ECTRIMS 2021

En forskargrupp från Karolinska Institutet presenterade under ECTRIMS 2021 tre olika postrar. De handlade om huruvida olika riskfaktorer och genetiska faktorer samverkar och ökar risken för MS.

Läs mer
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Läs mer
Förklarande film om Fampyra™ (fampridin)

Ta del av denna förklarande film om behandling med Fampyra™ (fampridin).

Se film
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Se film
Vaccination - en viktig fråga under ECTRIMS 2021

Den 13-15 oktober genomfördes ”ECTRIMS 2021 – the Digital Experience” med framgång. Denna rapport skriven av docent Charlotte Dahle fokuserar på kunskapsläget om MS-etiologi, Covid-19 och vaccination.

Läs mer
Kort om behandling med Fampyra™ (fampridin)

Fampyra™ (fampridin) är en behandling för förbättring av gångförmåga hos vuxna patienter med multipel skleros med nedsatt gångförmåga (EDSS 4-7).

Läs mer
Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin

Läs mer
Podcast – Strategiskt tänkande vid sekvensering av behandlingar vid MS

I detta avsnitt av BiogenTalks delar professor Gabriel Pardo (OMRF, USA) sina insikter om det strategiska tänkandet som vårdpersonal behöver göra vid sekvensering av behandlingar vid multipel skleros.

Lyssna här
A large prospective multicenter cohort study evaluating the humoral immune response to SARS-CoV-2 vaccination by DMT exposure

The serological response, adverse effects, and clinical effectiveness of vaccination against SARS-CoV-2 in patients with MS treated with DMTs remains largely unknown.

Läs mer
Liten vaccinskola - del 2 av 2

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 1: ECTRIMS 2021 är historia!

ECTRIMS 2021 är historia!
Treatment of Relapsing-remitting Multiple Sclerosis – Educational Session 2.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 2: ECTRIMS 2021 är historia!

I denna delsummering av ECTRIMS 2021 belyser docent Magnhild Sandberg bland annat Scientific Session 1.

Läs mer
Summering ECTRIMS 2021 av docent Magnhild Sandberg

2021 blev återigen ECTRIMS kongressen virtuell i och med det pandemiska läget i världen. Den gick av stapeln under namnet ”ECTRIMS 2021 – The digital experience”.

Läs mer
Sammanfattning av docent Magnhild Sandberg, del 3: ECTRIMS 2021 är historia!

Detta är delsummering tre av docent Magnhild Sandberg om data som presenterades 2021 på den virtuella ECTRIMS kongressen.

Läs mer
ECTRIMS 2021 – Covid-19, vaccination & immunrespons

Regelbundet kommer mer data om Covid-19 infektionen, vaccination och immunrespons och olika sjukdomsmodifierande behandlingar. 

Se film
Har du beställt en kylväska för dina patienter som står på Tysabri SC?

Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.

Läs mer
Film om behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat)

Denna film tar upp behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat) som är indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS. 

Se film
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna. 

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.

Läs mer
Film-T- och B-cellers roll vid vaccinering av MS-patienter under COVID-19 pandemin

Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.

Se film
Interaktion mellan B- och T-celler behövs för att få effekt av vaccin

Samspel mellan det innata och det adaptiva immunsystemet vid infektion eller vaccination, resulterar i produktion av neutraliserande antikroppar samt cellmedierad immunitet.

Läs mer
Administration av subkutan injektion med Tysabri® (natalizumab)

Tysabri (natalizumab) finns i två beredningsformer, intravenös infusion (IV) och subkutan injektion (SC). I denna film får du information om hur man ger Tysabri subkutan injektion.

Se film
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

Ibland måste behandlingen med natulizumab avbrytas på grund av att MS-patienten utvecklat en ökad risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati). 

Läs mer
Samband och skillnader mellan kognitiv dysfunktion, MS fatigue och depression

I denna föreläsning diskuteras sambandet mellan kognition, fatigue och depression vid MS. 

Se film
Inspelade föreläsningar från sjuksköterskemötet 11 mars 2021

Nu finns filmerna från årets sjuksköterskemöte 2021, Rum för MS tillgängliga för dig att se.

Läs mer
Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Föreläsning Jan Lycke, Covid-19 och MS: vad vet vi om risker och vaccination

Se film
Hur informerar man barn till förälder med MS om MS – stöd och verktyg till barn och föräldrar

Föreläsning med Anna Cunningham, hur informera barn om MS och MS-stöd till föräldrar med MS

Se film
Vad kan vi lära oss från data i MS-registret om COVID-19 och MS?

MS-registret har en särskild modul för COVID-19. Professor, och överläkare i neurologi, Jan Hillert, presenterar vad vi vet idag om de patienter som haft Covid-19 i Sverige.

Se film
Kunskapsläge covid-19 och vaccin

Docent och överläkare Soo Aleman ger en uppdatering kring de olika vacciner som är aktuella för vaccinering mot covid-19. Soo beskriver de olikheter som finns mellan olika vacciner.

Se film
Sammanfattning webinar COVID-19 infektionen och MS 3 februari 2021

Ta del av inspelade föreläsningar av Professor Jan Lycke, Professor Jan Hillert samt Docent Soo Aleman.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

E-kurs- En djupdykning i Tysabris® (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata.

Läs mer
Covid-19 och MS: Neurologens perspektiv

Jan Lycke, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,  diskuterade resonemanget bakom Svenska MS-sällskapets rekommendationer under ett webinar om Covid-19 och MS som hölls den 3 februari.

Läs mer
Registrering av Covid-19-infektion i svenska MS-registret

Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare vid svenska MS-registret presenterade färska data från Covid-19-modulen under Biogens webinar som hölls den 3 februari.

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri® under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri® (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri® under den första trimestern.

Läs mer
MS, COVID-19 och vaccination

I denna film tar doktor Enrique Alvarez (MD och PhD vid Rocky Mountains Multiple Sclerosis center i Colorado, USA) med oss på en föreläsning om MS, COVID-19 och vaccinationer.

Se film
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Ectrims 2020 - CSF NfL och klinisk praxis

Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.

Se film
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden

Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS. 

Läs mer
Brain Age Estimation och framtidens MR-forskning vid MS

Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.

Läs mer
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder

I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

 I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Kognitiv dysfunktion är vanligt inom MS, men kunskapen kring tillståndet och hur man bäst bromsar en negativ utveckling är fortfarande begränsad. En publikation summerar läget och diskuterar framtida behandlings- och forskningsstrategier.

Läs mer
Blåsbesvär vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­på ett patientmöte under hösten. Ett problem som 70–80 procent av MS-patienterna besväras av. Det handlade om hur problemen yttrar sig och vilken hjälp man kan få – för det finns hjälp att få vid blåsbesvär vid MS.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

En dansk observationsstudie över lång tid visar på viktiga skillnader i behandlingsresultat mellan tidigare och senare insatt behandling. Läs en sammanfattning av studien här.

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.

Läs mer
Patientfall att lösa – biogenpatientfall.se

Neurologer i Sverige och Norge har utvecklat fler patientfall för dig att ta ställning till. Vilken diagnos ställer du? Vilken MS-behandling väljer du? Hur tänker du utifrån MR-bilder och andra sjukdomstillstånd?

Läs mer
En animerad film om MS för barn


I den här korta illustrativa filmen förklaras vad MS är, vad som händer i kroppen vid MS.
Publicerad: 2020-02-17

Se film
Amningsspecialist om amning vid MS

I 25 års tid har amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr hjälpt och stöttat mammor med problem och funderingar kring amning. Så även mammor med MS.

Här berättar hon hur man kan stötta mammor som på grund av medicinering inte kan eller behöver sluta amma.

Läs mer