Liten vaccinskola - del 1 av 2

Vaccinet upptäcktes redan för 225 år sedan av den engelske byläkaren Edward Jenner. Här berättar vi hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I del 2 fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.

Det första vaccinet uppfanns av den engelske byläkaren Edward Jenner 1796. Han hörde bönderna berätta att man inte kunde få smittkoppor om man hade haft kokoppor (som är en ofarlig sjukdom). Jenner blev nyfiken och infekterade en 8-årig pojke med kokoppor och sex veckor senare med smittkoppor. Året var 1796 och pojken förblev frisk. (1)

Under 1700-talet dog 60 miljoner människor av smittkoppor i Europa. Till en början fanns ett stort motstånd mot vaccination. Men i och med att vaccinet mot smittkoppor fungerade så framgångsrikt, tystnade skeptikerna och Jenner blev berömd för sin upptäckt. I Sverige blev det obligatoriskt att vaccinera mot smittkoppor 1816. Smittkopporna utrotades 1980 och blev den första sjukdomen att utrotas globalt med hjälp av vaccin. Idag finns en rad olika vaccin som ger skydd mot många olika sjukdomar. (1)

Olika typer av vaccin – så fungerar de

Det finns olika sätt att tillverka vaccin. (2)

I den äldsta typen av vaccin finns en liten mängd av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen, men viruset/bakterien är så pass försvagat att man inte får sjukdomen man vaccinerat sig mot. Vaccinet kallas levande försvagat. (2, 3) En annan av de äldre typerna av vaccin är de inaktiverade eller avdödade vaccinen. (2) De tillverkas av virus eller bakterier som avdödats med värme eller på kemisk väg. (3)

På senare tid har man börjat använda vacciner som framställs på andra sätt och där man tar hjälp av cellerna i det området man givit vaccinet. (2) Ett exempel är vaccin som tillverkas med rekombinant DNA-teknik. Denna typ av vaccin började man tillverka på 1980-talet. Vaccinet tillverkas genom att en gen för ett antigen sätts in i celler eller bakterier. Genom att odla dessa börjar de producera det önskade antigenet som sedan kan renas fram till ett vaccin. (3)

På 1990-talet gjordes en ny upptäckt, DNA-vaccinet. Det innebär att man injicerar en bit DNA som kodar för ett viralt eller bakteriellt antigen. När DNA:t tas upp i kroppens celler ska det styra produktionen av antigenet och i sin tur ge upphov till ett immunförsvar. Tillverkning av den här typen av vaccin är billig och snabb, men än finns inget DNA-vaccin godkänt för människor. Tekniken testas i flera olika kliniska prövningar. (3)

En annan typ av vaccin man forskar på under senare tid är RNA-vaccin. Tekniken för att ta fram vaccinet påminner om DNA-vaccin och startar med produktion av DNA, vilket sedan omvandlas enzymatsikt till RNA. RNA behöver inte komma in i cellkärnan, till skillnad mot DNA-vaccin, utan det räcker med att RNA tas upp i cytoplasman. (3)

Till sist finns även en vaccintyp som kallas virusvektorvaccin och som bygger på samma principer som DNA- och RNA-vaccin. I det här fallet finns genen för antigenet inbyggt i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ger upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter i gång ett immunsvar. (3)

I vissa fall ingår adjuvans i vaccinet. Det är ett ämne som ibland tillsätts till vaccin för att förstärka kroppens immunförsvar och förmåga att bilda antikroppar mot ingående antigen. Adjuvans är exempelvis vanligt i vaccin som är tillverkade med rekombinant DNA-teknik. (3)

Vad händer i kroppen vid en vaccination?

När kroppens immunförsvar kommer i kontakt med delarna av viruset/bakterien som finns i vaccinet reagerar det på samma sätt som om man blivit smittad. Immunförsvaret börjar bilda speciella celler och antikroppar som behövs för att skydda mot de virus eller bakterier som orsakar sjukdomen. Det kan ta några veckor innan ett skydd har etablerats. När man sedan kommer i kontakt med sjukdomen som man vaccinerats mot minns immunförsvaret hur det ska göra för att bilda de antikroppar och försvarsceller som behövs och klarar då att bli av med sjukdomen utan att man blir sjuk. (2)

De flesta vaccin behöver man ta flera gånger för att få ett så bra skydd som möjligt. (2)

Influensavaccin – det vanligaste vaccinet

Det vanligaste använda vaccinet är vaccin mot säsongsinfluensa. Eftersom viruset muterar, det vill säga ändrar sig (ytterst lite) från säsong till säsong, måste man göra en ny version av vaccinet varje år. Det finns olika typer av influensavacciner men det vanligaste är att influensavaccinen innehåller proteiner från influensavirus som har odlats fram ur befruktade hönsägg och sedan avdödats (de hör alltså till de avdödade vaccinen). Virusproteinerna renas sedan fram. Äggbaserade vacciner mot säsongsinfluensa började användas på 1940-talet och sedan dess har de givits till flera miljarder människor. (5) Varje år används 350 miljoner hönsägg välden över för att tillverka influensavaccin. (1)

Resterna av ”ägg-protein” i de moderna influensavaccinen är mycket små och risken för rektioner hos äggallergiker är liten. (6) Influensavaccin får inte ges till personer som har uttalad äggallergi men de som kan äta sockerkaka eller pannkaka utan besvär, kan däremot vaccineras. (7)

Vaccin mot covid-19

Det går nästan inte att prata om vaccin utan att nämna vaccin mot covid-19, som under en stor del av 2020 och 2021 varit samtalsämnet på allas läppar. I början av 2021 var över 200 olika vaccinkandidater under utveckling och cirka 75 testades på människor i kliniska studier. Ett mindre antal vaccin mot covid-19 fanns redan på marknaden. Aldrig tidigare har så många vaccinprojekt startats så snabbt som det har gjorts för att skydda mot smitta av SARS-CoV-2-virus (det virus som ger covid-19). (8) De vaccin som finns på marknaden i början av 2021 är RNA-vaccin och virusvektorvaccin. (3)

Alla kan inte vaccinera sig

Detta ovan gäller vid ett normalt fungerande immunförsvar. Men det finns tillfällen då immunförsvaret är nedsatt och det inte fungerar som ovan, då man kanske inte kan bygga upp något skydd eller att man blir sjuk av vaccin. Ett sådant tillfälle kan vara om man står på en sjukdomsmodifierande behandling (DMT = Disease-modifying therapy), det vill säga en behandling som påverkar immunförsvaret. (2) Flera av de behandlingar som ges vid MS är just sjukdomsmodifierande. I nästa del tar vi bland annat upp vad vaccination innebär för dem som har MS och står på en sjukdomsmodifierande behandling och vilka vaccin de absolut inte ska ta.

>> Liten vaccinskola – del 2 (2)

Enkel översikt över olika vaccin-typer

Källa: Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Svenska MS-Sällskapet

Text: Louise Candert
Foto: iStock

Biogen-142575 december 2021
Senast uppdaterad: 2022-01-18

>> Se filmen om MS och Covid-19, här >>

_Referenser

_{1)    Tekniska Museet (från boken 100 innovationer)}

_{https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/vaccin/}

_{2)    1177 Vårdguiden
https://www.1177.se/Stockholm/behandling--hjalpmedel/vaccinationer/sa-fungerar-vaccin/}

_{3)    Läkemedelsverket
https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/vaccin/utveckling-av-vaccin/olika-typer-av-vaccin}

_{4)    MS-Sällskapet
http://www.mssallskapet.se/wp-content/uploads/2020/02/Rekommendationer-gällande-vaccination-vid-MS-.pdf}

_{5)    Folkhälsomyndigheten
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/influensa/}

_{6)    Vårdgivarguiden
https://vardgivarguiden.se/globalassets/kunskapsstod/smittskydd/influensa/aggallergi-och-influensavaccination.pdf?isOldDocPage=true}

_{7)    Region Västmanland
https://regionvastmanland.se/globalassets/vardgivare-och-samarbetspartners/behandlingsstod/smittskydd/influensa/influensa--och-pneumokockvaccination---mall-for-bedomning-av-indikation-och-kontraindikationer.pdf}

_{8)    LIF
https://lif.se/fokusomraden/i-fokus/kampen-mot-covid-19/utvecklingen-av-vaccin-mot-covid-19-i-siffror/}