Liten vaccinskola för dig med MS – del 2

Vid MS är sjukdomsmodifierande behandlingar vanliga. Men dessa behandlingar stör immunsystemet vilket gör att effekten av vaccin kan bli annorlunda. Den här andra delen handlar om hur det här fungerar och vilka typer av vaccin MS-patienter kan ta och vilka vaccin de inte kan ta.

MS (multipel skleros) är en kronisk inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet, CNS där myelin och axon angrips av det egna immunsystemet. Det leder till demyelinisering, det vill säga skador på myelin och nervceller. Behandling vid MS syftar till att hämma den här inflammationen i nervsystemet för att skydda vävnaden. (1) Flera av de idag använda läkemedlen är så kallade sjukdomsmodifierande behandlingar (DMT = Disease-modifying therapy) och har effekt på den inflammatoriska komponenten vid MS. Vissa har även effekt på skovutveckling och nya lesioner på MR samt minskar risken för funktionsbortfall på sikt. (2)

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet, det vill säga de stör balansvågen mellan när immunsystemet ska avgöra om det är något främmande som det ska attackera eller om det är något kroppseget som det ska låta bli. (1) Detta för att kroppens immunförsvar inte ska fortsätta angripa myelin och axon, som vid MS. Men konsekvenserna kan bli att kroppens förmåga att utveckla ett effektivt immunsvar är minskat vid både infektion och vaccination. (3) Vissa läkemedel ökar risken för infektion mer än andra.

De sjukdomsmodifierande behandlingarna delas in i immunmodulerande och immunsupprimerande läkemedel. De immunmodulerande läkemedlen påverkar primärt lymfocyternas produktion, spridning och/eller funktion. Effekten av en immunmodulerande behandling varar i dagar till veckor för en del läkemedel och från veckor till månader för andra. Vid immunsupprimerande behandlingar minskar antalet B- och T-celler väsentligt. En del läkemedel reducerar enbart B-celler medan andra reducerar både antalet B- och T-celler. Effekten av immunsupprimerande behandlingar varar under en längre tid, det kan handla om månader till år. (4)

Eftersom man ofta är mer infektionskänslig när man står på sjukdomsmodifierande behandling kan det vara befogat att vaccinera sig mot olika infektionssjukdomar. Frågan är då hur vaccinet påverkar immunförsvaret när man står på en behandling som stör immunsystemet. Det skiljer sig dessutom mellan de immunmodulerande och de immunsupprimerande behandlingarna hur immunförsvaret påverkas av vaccin.

>> Läs Liten vaccinskola, del 1 (2) här)

Rekommendationer vid vaccination

Den här problematiken – den ökade risken för infektioner samt huruvida man ska vaccinera eller inte, när och vilka vaccin man kan ta tillsammans med vissa behandlingar – är något dagens neurologer är väl medvetna om. Dessa frågor har diskuterats mycket under de senaste åren och det finns numera rekommendationer för vaccination av personer med MS som står på sjukdomsmodifierande behandlingar.

Rekommendationen är att man redan innan en sjukdomsmodifierande behandling mot MS påbörjas, kontrollerar immunitet genom analys av specifika antikroppar mot vissa infektiösa agens. Det innebär att man tar reda på vad MS-patienten har för skydd mot olika infektioner. Han/hon kan vaccineras om immunitet saknas. Men det tar minst fyra veckor innan man har byggt upp ett optimalt antikropssvar och det tar cirka två månader att genomföra ett vaccinationsprogram. Detta måste då vägas mot behovet att sätta in behandling omgående på grund av inflammatorisk sjukdomsaktivitet. Hur man ska göra i de här sammanhangen avgörs från fall till fall. (3)

Många personer med MS står dock redan på en sjukdomsmodifierande behandling när vaccinfrågan kommer upp. Man kanske har ett bra grundskydd men det kommer nya behov att vaccinera och nya vaccin kommer på marknaden. Ett exempel är influensavaccin där det kommer ett nytt vaccin varje år och nu vaccinen mot Covid-19. Här kan riktlinjer skilja vid vissa behandlingar.

Generellt gäller följande för MS-patienter och vaccin:

·      En MS-patient som står på en sjukdomsmodifierande behandling ska aldrig ta levande vaccin, eftersom han/hon kan bli sjuk av vaccinet och om patienten dessutom har nedsatt immunförsvar kan han/hon bli allvarligt sjuk.

·      Övriga vaccin kan patienten generellt sett ta, men skyddet kan bli otillräckligt och inte ge önskat skydd mot infektionen patienten vaccinerat sig mot.

·      Om patienten själv inte kan vaccinera sig kan familjemedlemmar och andra närstående personer vaccinera sig och på så sätt öka patientens skydd.

·      Vaccination bör ske när sjukdomen är stabil och välkontrollerad. Har patienten haft skov eller inflammatorisk aktivitet på MR, bör man vänta 6 veckor med att vaccinationen. (3)

Källa: Svenska MS-Sällskapet

Källa: Svenska MS-Sällskapet

Text: Louise Candert
Foto: Johnér

Biogen-142578 oktober 2023
Senast uppdaterad: 2023-10-04

_Referenser:

_{1.     Sjuksköterskerapport Biogen ”RUM FÖR MS” (Föreläsning Charlotte Dahle)}

_{2.     Internetmedicin
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/multipel-skleros-ms-behandling/}

_{3.     Svenska MS-Sällskapet
http://www.mssallskapet.se/wp-content/uploads/2020/02/Rekommendationer-gällande-vaccination-vid-MS-.pdf}

_{4.     Pardo G, et al. J Neurol. 2017:264(12):2351-2374.}

_{5.     https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/blodet/}

_{6.     https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/hematologi/t-cellslymfom-perifera/}

_{7.     Svenska MS-Sällskapet}

_{https://www.mssallskapet.se/wp-content/uploads/2021/01/UPPDATERING_MS-SÄLLSKAPET-REKOMMENDERAR-CORONAVIRUS-COVID-19_210105-1.pdf}