Det är välkänt att kliniska studier har visat att sjukdomsmodifierande behandling bromsar sjukdomsförloppet vid MS. Behandlingsriktlinjer vid MS rekommenderar att sjukdomsmodifierande behandling startas så snart man har en klinisk och/ eller radiologisk diagnos. Chalmer et al visar i denna studie (Early versus later treatment start in multiple sclerosis - a register based cohort study) att det finns anledning att sätta in behandling tidigt i sjukdomsförloppet.
I över 20 år har man kunnat behandla MS-sjuka individer med sjukdomsmodifierande läkemedel (DMT). Ett stort antal studier har visat att behandlingen ger goda resultat avseende reduktion av antalet skov och sjukdomsaktivitet. DMT har även visat sig bromsa funktionsnedsättning över tid, även om studieresultaten på denna parameter inte varit lika övertygande. Kanske beror det på att funktionsnedsättningen ofta inträder senare i sjukdomsförloppet och att majoriteten av de större studier som studerat effekten av DMT bara följt patienterna under de första åren av behandlingen. Den långsiktiga nyttan av att sätta in behandling med DMT så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet är svårstuderad.
En aktuell dansk studie baserad på ”real-world-data” från danska MS-register har tittat närmare på den långsiktiga behandlingseffekten av DMT hos patienter med RRMS. Man studerade både effekten på funktionsnedsättning (tid till bekräftad EDSS 6) och mortalitet, men framför allt, man jämförde effekten av tidigt insatt behandling med senare insatt behandling. Tidigt insatt behandling innebar i denna studie att behandlingen startades inom 2 år efter första symtom. Med senare insatt behandling avsågs initiering mellan 2 och 8 år efter första symtom.
Totalt inkluderades 2 316 patienter med tidigt insatt behandling och 1 479 patienter med senare insatt behandling. Patienter som inlett behandling senare än 31 december 2010 exkluderades från analysen. De inkluderade patienterna behandlades från början med injektionsbehandlingar. Studien tog sedan ingen hänsyn till om patienterna switchades mellan preparaten eller om de under uppföljningstiden sattes över på andra DMTs.
Det primära målet med studien var att undersöka tiden från behandlingsstart till EDSS 6 och mortalitet (av alla orsaker) och att jämföra dessa effektvariabler i den grupp som fått tidigt insatt behandling med de som inlett sin behandling senare. I subgruppsanalyser studerade man även om det var någon skillnad mellan män och kvinnor och om patientens ålder hade någon betydelse för resultatet.
Den totala uppföljningstiden (median) från behandlingsstart var 7 år (spridning; 0-20 år) i EDSS 6-analysen och 10 år (spridning; 1-20 år) i mortalitetsanalysen.
Hos patienter i gruppen med senare insatt behandling såg man en signifikant högre risk (42%) att nå EDSS 6 under uppföljningstiden jämfört med patienter med tidigare insatt behandling (p<0,001). I absoluta siffror motsvarade detta att 10,2% i gruppen som fått tidig behandling nådde EDSS 6 jämfört med 16,5% i gruppen med senare insatt behandling. Effektskillnaden var större för kvinnor än för män (53% ökad risk för kvinnor vs 25% ökad risk för män; p<0,001).
Även när det gäller mortalitet visade studien en trend mot att risken ökar (38%) för patienter med senare insatt behandling, men den statistiska säkerheten var svagare (p=0,08) och data visade ingen skillnad mellan könen avseende risk att dö under uppföljningsperioden.
Skillnaden i behandlingseffekt mellan tidigare och senare insatt behandling, både avseende funktion och död, var också större hos yngre individer (<45 år vid behandlingsstart) än hos äldre (>45 år vid behandlingsstart).
Studiens resultat ligger enligt författarna i linje med aktuella behandlingsriktlinjer från såväl ECTRIMS som dess amerikanska motsvarighet (AAN). Danska registerdata visar också att en majoritet av alla danska MS-patienter, 83,4%, får behandling inom 2 år efter första symtom och att 61,3% inleder behandling inom ett år efter diagnos.
Få studier har tidigare studerat effekten av DMT på mortalitet. Troligtvis beror detta på att uppföljningstiden i de flesta större kliniska studier varit för kort. Samtidigt har det blivit svårare att mäta skillnader i mortalitet vid MS eftersom MS-patienternas förväntade livslängd ökat under senare år. Resultatet i denna studie tyder på att tidigt insatt behandling kan minska risken för död jämfört med senare insatt behandling, men författarna drar slutsatsen att även en studie med 10 års uppföljning är för kort för att visa en säkerställd skillnad i mortalitet vid MS.
Vid analys av studiens demografiska data diskuterar författarna också om att resultatet kan ha påverkats av att patienterna i den tidiga behandlingsgruppen var i genomsnitt 4 år yngre än de som fick behandling senare. Resultatet skulle därmed till viss del kunna ha påverkats av denna åldersskillnad. Men statistiska känslighetsanalyser bekräftade de primära resultaten.
Sammantaget, studien av Chalmer et al. visar på fördelarna med tidigt insatt sjukdomsmodifierande behandling vid MS jämfört med behandling som initierats senare. Risken för funktionsnedsättning minskar och mortalitetsdata tyder på att risken att dö också minskar. Författarna drar slutsatsen att det är rimligt att rekommendera att behandling initieras så tidigt som möjligt efter symtomdebut.
Kaplan-Meier-kurvor som visar resultatet av studiens primära end-points; tid till EDSS 6 eller död
Diagram är skapat av Sprida AB efter originaldiagram i artikel
Text: Christian Thorup
Bild: iStock
Biogen-71145 augusti 2022
Senast uppdaterad: 2022-09-02
Referens:
Early versus later treatment start in multiple sclerosis - a register based cohort study
Chalmer T, Baggesen LM Nørgaard M et al. Eur J Neurol 2018; doi: 10.1111/ene.13692
Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.
Tysabri (natalizumab) finns i två beredningsformer, intravenös infusion (IV) och subkutan injektion (SC). I denna film får du information om hur man ger Tysabri subkutan injektion.
I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...
I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...
Ta del av denna förklarande film om behandling med Fampyra™ (fampridin).
Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.
ECTRIMS 2021 är historia!
Treatment of Relapsing-remitting Multiple Sclerosis – Educational Session 2.
Svenska MS sällskapet uppdaterar kontinuerligt sin riskbedömning gällande riskgrupper, sjukdomsmodifierande MS behandling, vaccinationer och smittorisker som bör uppmärksammas under Covid-19 pandemin.
SPC för Plegridy tillåter användning vid behov under graviditet och amning.
Neurologer i Sverige och Norge har utvecklat fler patientfall för dig att ta ställning till. Vilken diagnos ställer du? Vilken MS-behandling väljer du? Hur tänker du utifrån MR-bilder och andra sjukdomstillstånd?
The serological response, adverse effects, and clinical effectiveness of vaccination against SARS-CoV-2 in patients with MS treated with DMTs remains largely unknown.
Norske forskaren Einar Høgestøl om MR vid MS, om att hitta tidiga biomarkörer för MS om Brain Age Estimation och att mäta hjärnaktivitet i olika nätverk i hjärnan.
I 25 års tid har amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr hjälpt och stöttat mammor med problem och funderingar kring amning. Så även mammor med MS.
Här berättar hon hur man kan stötta mammor som på grund av medicinering inte kan eller behöver sluta amma.
E-kurser är ett enkelt sätt att ta del av värdefull information när det passar dig som bäst. Biogen har tagit fram en kort utbildning om diagnoskriterierna för MS. Utbildningen är på engelska och belyser diagnoskriterier över tid, de senast uppdaterade McDonaldkriterierna från 2017 och framtiden.
En forskargrupp från Karolinska Institutet presenterade under ECTRIMS 2021 tre olika postrar. De handlade om huruvida olika riskfaktorer och genetiska faktorer samverkar och ökar risken för MS.
Den 13-15 oktober genomfördes ”ECTRIMS 2021 – the Digital Experience” med framgång. Denna rapport skriven av docent Charlotte Dahle fokuserar på kunskapsläget om MS-etiologi, Covid-19 och vaccination.
Kognitiv dysfunktion är vanligt inom MS, men kunskapen kring tillståndet och hur man bäst bromsar en negativ utveckling är fortfarande begränsad. En publikation summerar läget och diskuterar framtida behandlings- och forskningsstrategier.
Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.
Här går vi igenom grunderna för vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.
Fampyra™ (fampridin) är en behandling för förbättring av gångförmåga hos vuxna patienter med multipel skleros med nedsatt gångförmåga (EDSS 4-7).
Ny forskning visar att Epstein-Barr virusinfektion är en förutsättning för insjuknande i MS, vilket öppnar för att behandling mot viruset skulle kunna hindra uppkomst av sjukdomen.
Forskaren och radiologen Tobias Granberg berättar om magnetkamerans utveckling och betydelse vid MS.
Ibland måste behandlingen med natulizumab avbrytas på grund av att MS-patienten utvecklat en ökad risk för PML (progressiv multifokal leukoencefalopati).
I denna delsummering av ECTRIMS 2021 belyser docent Magnhild Sandberg bland annat Scientific Session 1.
2021 blev återigen ECTRIMS kongressen virtuell i och med det pandemiska läget i världen. Den gick av stapeln under namnet ”ECTRIMS 2021 – The digital experience”.
Detta är delsummering tre av docent Magnhild Sandberg om data som presenterades 2021 på den virtuella ECTRIMS kongressen.
Resultat från NOVA-studien tyder på att sjukdomskontroll kvarstår när patienter, som är stabila under behandling med Tysabri var 4:e vecka i minst ett år, byter till dosering var 6:e vecka.
Webinar om kunskapsläget beträffande vaccination vid MS med fokus på nya data som framkommit under Covid-19-pandemin
Incidens av progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) associerad med Tysabri™ (natalizumab) har minskat i Sverige. En nyligen publicerad artikel beskriver hur det har kunnat åstadkommas.
Som ett verktyg vid utbildning av injektionsteknik finns instruktionsfilmer för Avonex™ och Plegridy™ att ta del av och visa för patienten.
Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel? Hur jämför man kostnadseffektiviteten mellan två läkemedel? Vad påverkar samhällets betalningsvilja inom hälsosjukvård?
Syftet med vaccinationer är att uppnå skyddande immunsvar mot infektiösa agens.
Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.
Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.
Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.
Enligt en ny studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna.
Animerade och beskrivande filmer om infektion och vaccination.
I Fampyra™s produktresumé har man begränsat kontraindikationen vid nedsatt njurfunktion till att inte längre omfatta patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion. Det gör att fler patienter kan dra nytta av behandlingen.
Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri™ (natalizumab) godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.
Denna film tar upp behandling med Tecfidera™ (dimetylfumarat) som är indicerat för behandling av skovvis förlöpande MS.
Den subkutana (SC) beredningsformen av Tysabri™ (natalizumab) har fått ett lägre pris från och med den 1 juni 2022 jämfört med den intravenösa beredningsformen.
Neurologen Björn Hedström reder ut skillnaderna mellan trötthet och fatigue vid MS och menar att trötthet med automatik inte kan skyllas på MS.
Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020
Doktor Igal Rosenstein presenterade en poster på ECTRIMS/ACTRIMS 2020 där han studerat neurofilament light i CSF som en biomarkör för MS i klinisk praxis.
Nedsatt gångförmåga är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna vid MS och många patienter upplever det som mest utmanande då det får stor påverkan på det dagliga livet.
Utsättning av Tysabri™ (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri™ under den första trimestern.
Vi erbjuder en djupgående e-kurs om Tysabris™ effekt- och säkerhetsdata över 10 års forskning och klinisk användning.
70–80 procent av MS-patienterna har besvär med blåsa och tarm. Det som försvårar läget är att patienterna inte får hjälp och det är oklart var de ska remitteras.
En instruktionsfilm att titta på tillsammans med patienten som på ett pedagogiskt sätt visar hur man själv kan ta sin Avonex™ Pen.
En instruktionsfilm att titta på tillsammans med patienten som på ett pedagogiskt sätt visar hur man själv kan ta sin Plegridy™ Pen.