Symtom vid sjukdomsaktivitet

Sjukdomsaktivitet vid (RRMS) är vanligt trots sjukdomsmodifierande behandling och hör till sjukdomens natur. Även om sjukdomsmodifierande behandlingar används i stor omfattning vid RRMS fortsätter många patienter att uppleva symtom på sjukdomsaktivitet. Fortsatta och upprepade skov är symtom på behandlingssvikt och ett tecken på att åtgärder krävs.

skov ms

Fortsatt sjukdomsaktivitet

Sjukdomsaktivitet trots sjukdomsmodifierande behandling

MR-undersökningar kan användas som en indikator för sjukdomsaktivitet under sjukdomsmodifierande behandling.

T2-lesioner kan användas som en tidig markör för sjukdomsprogression. Förhållandet mellan nya T2-lesioner och EDSS-progression hos patienter som får IFNβ-behandling visar att ju fler T2-lesioner, desto större sannolikhet för sjukdomsprogression 4.

Andra markörer för sjukdomsaktivitet trots sjukdomsmodifierande behandling

I tillägg till ökade symtom med skov och MR-förändringar kan följande markörer vara tecken på sjukdomsprogression:

  • Fysisk dysfunktion
  • Nedsatt livskvalitet (QoL)

 

Patienter som fick IFNβ-behandling och hade ≥1 T2-lesioner år 1 löpte 37 gånger större risk att utveckla funktionsnedsättning inom de följande 5 åren jämfört med patienter utan nya lesioner4

T2-lesioner var prediktiva, oavsett om patienterna hade drabbats av kliniska skov/nya attacker eller inte4

Konsekvenser av ökad sjukdomsaktivitet vid RRMS

Med varje skov finns risk för progressiv neurologisk skada, precis som skov ofta lämnar bestående bortfall efter att symtomen på aktivitet har upphört.1

sjukdomsaktivitet ms

Procent patienter med kvarvarande bortfall efter försämring av RRMS7

42 % av patienterna upplevde kvarvarande bortfall på ≥0,5 på EDSS
28 % av patienterna upplevde kvarvarande bortfall på ≥1,0 på EDSS

Av de kvarvarande 58 % av patienterna upplevde cirka 38 % ingen försämring och cirka 19 % upplevde en förbättring.

En ökning på 0,5-1 poäng på EDSS-skalan kan ha stor påverkan på patientens funktionalitet och dagliga aktiviteter2

En EDSS-ökning på ≥ 1 poäng kan betyda skillnad mellan gång på egen hand och behov av hjälp2

Ökad sjukdomsaktivitet vid RRMS har konsekvenser för patientens sjukdomsprogression och QoL


Även med sjukdomsmodifierande behandling kan sjukdomsprogressionen påskyndas när en kritisk EDSS-poäng på 4 nås9


sjukdomsprogression ms

Mediantid för sjukdomsprogression från fastställande av EDSS-poäng9

EDSS 4 Kan gå 500 m utan hjälp eller vila och utföra alla dagliga aktiviteter
EDSS 6 Kan gå 100 m med hjälp eller vila
EDSS 7 Begränsad till rullstol Inte begränsad till hemmet Arbetar eventuellt

Resultat från en studie (N = 1 844) som följde både behandlade och obehandlade MS-patienter under en period på 11 år9.

  • Funktionella QoL-poäng minskade signifikant med sjukdomsprogression5
  • Funktionella QoL-poäng för svårt sjuka MS-patienter var betydligt lägre än för den allmänna populationen5

 


Ta också del av:


Referenser:

  1. Boster A, Edan G, Frohman E, et al. Intense immunsuppression in patients with rapidly worsening multiple sclerosis: treatment guidelines for the clinician. Lancet Neurol. 2008;7(2):173-183.
  2. PRISMS (Prevention of Relapses and Disability by Interferon beta-1a Subcutaneously in Multiple Sclerosis) Study Group. Randomised double-blind placebo-controlled study of interferon beta-1a in relapsing/remitting multiple sclerosis. Lancet 1998;352(9153):1498-1504
  3. Prosperini L, Gallo V, Petsas N, et al. One-year MRI scan predicts clinical response to interferon beta in multiple sclerosis. Eur J Neurol. 2009;16(11):1202-1209
  4. Lublin FD, Baier M, Cutter G. Effect of relapses on development of residual deficit in multiple sclerosis. Neurology. 2003;61(11):1528-1532.
  5. Kurtzke JF. Rating neurologic impairment in multiple sclerosis: an expanded disability status scale (EDSS). Neurology. 1983;33(11):1444-1452.
  6. Confavreux C, Vukusic S, Moreau T, et al. Relapses and progression of disability in multiple sclerosis. N Engl J Med. 2000;343(20):1430-1438.
  7. The Canadian Burden of Illness Study Group. Burden of illness of multiple sclerosis: Part II: Quality of life. Can J Neurol Sci. 1998;25(1):31-38.

ALL-SWE-0581b(1)

 

Senast uppdaterad: 2019-01-14