Hur hanterar vi kognition vid MS och hur blir det i framtiden?

Vid MS är kognitiv dysfunktion en vanligt förekommande komplicerande faktor som bidrar till patienternas funktionsnedsättning och försämrade livskvalitet. Den kognitiva nedsättningen visar sig ofta som försämring i episodiskt minne och lägre bearbetningshastighet, men även det exekutiva systemet och rent verbala funktioner kan vara nedsatta. Inte sällan rapporterar MS-patienter att de har svårt att hitta rätt ord och att förmågan till multi-tasking är försämrad.

 

I artikeln Cognition in multiple sclerosis: State of the field and priorities for the future av Sumowski et al. försöker en grupp MS-forskare och kliniker med varierad expertis ta tempen på hur det egentligen står till med kunskapen kring den kognitiva funktionen inom MS-vården. Utifrån sina slutsatser försöker författarna sedan formulera prioriteringar och riktlinjer för framtida forsknings- och behandlingsstrategier som kan leda till ett bättre bevarande av den kognitiva funktionen vid MS. 

Författarna identifierar flera viktiga praktiska och teoretiska utmaningar, inklusive viktiga kunskapsbrister och metodologiska begränsningar som kan relateras till; (1) förståelsen för och mätning av kognitiva deficit, (2) korrelation mellan MRI av hjärnan och specifik dysfunktion (dvs vilka områden av hjärnan är påverkade vid olika typer av kognitiv nedsättning) och (3) utveckling av effektiva behandlingsmetoder. Författarna betonar att artikeln inte har ambitionen att vara en komplett litteraturgenomgång av området utan istället ses som ett försök att peka ut en riktning inför framtiden.

 

Kognitiv dysfunktion utvecklas ofta ganska tidigt hos patienter med MS. De som har progressiv MS uppvisar vanligtvis större försämring än de med recidiverande sjukdom. En stor genomgång av litteraturen visade att omkring 28­­–52% av alla MS-patienter har försämrad bearbetningshastighet och att 30–55% uppvisar försämrad minnesfunktion.
 

Även om kunskapen kring kognition och MS ökat de senaste 25 åren anser författarna att kunskapsbristerna inom området fortfarande är stora. Vi vet t ex inte om nedsättning i en kognitiv domän påverkar försämringen i en annan, dvs om t ex försämring i bearbetningshastighet korrelerar till sämre minnesförmåga. Vi vet inte heller om prevalensen för kognitiv dysfunktion påverkas av att man numera kan behandla MS med sjukdomsmodifierande behandling (DMT).
 

Ett skäl till den bristande kunskapen är avsaknaden av tillräckligt känsliga test som motsvarar den verklighet som patienterna lever i. Kognition bedöms ofta genom att patienten får fokusera på en typ av uppgift åt gången i en miljö där man minimerat alla distraktioner. Detta återspeglar, enligt författarna, på intet sätt den miljö i vilken patienten normalt lever sitt liv och det är därför svårt att korrekt bedöma förmågan till multitasking med denna metodik. Artikeln understryker detta faktum genom att beskriva att det finns vetenskapliga studier som visar att MS-patienter i högre grad än friska uppvisar sämre kognitiv förmåga om de t ex ombes lösa test-uppgifter medan de går eller under påverkan av bakgrundsljud. Med detta sagt framhåller författarna Symbol Digit Modalities Test–II (SDMT) som det mest känsliga testet av kognitiv förmåga, men man efterlyser nya och förbättrade metoder och tekniker. Ett exempel på detta kunde vara införandet av elektroniska test på läsplatta vilka kan kopplas till digitala register. Detta skulle kunna erbjuda ett känsligare test samtidigt som mer kunskap på sikt skulle kunna utvinnas ur registren. Detta skulle även kunna göra det lättare att vetenskapligt studera effekterna av DMT på den kognitiva funktionen över tid.
 

I studier karakteriseras ofta patienternas kognitiva funktion baserat på övergripande testresultat. Men övergripande test skiljer inte på de olika kognitiva funktionerna och bilden kan därför ibland bli missvisande. Man kan t ex bedömas som kognitivt intakt genom att man klarar vissa delar av ett test väldigt bra, vilket kompenserar för de områden där man presterat sämre.

 

Kognitionen bedöms ofta som en förändring över tid. Men man tar sällan hänsyn till från vilken kognitiv nivå som patienten utgår. Därför kan en patient med hög kognitiv grundfunktion förlora mycket mer av sin funktion innan patienten når tröskelvärdet (vanligtvis 1,5 SD under normal nivå) för vad man definierar som kognitiv dysfunktion, jämfört med en patient som utgår från lägre nivå. Med andra ord kan en patient som från början haft en hög kognitiv funktion få beskedet att den kognitiva förmågan är normal, även om patienten förlorat ganska mycket av sin basala funktion.

 

MRT har en särskild roll inom MS-området eftersom det är ett så viktigt instrument för både diagnostisering och uppföljning av MS-patienter. Försämrad kognitiv förmåga är också kopplat till flera kända MRT-markörer och kan ibland förekomma innan de första tecknen på fysiskt handikapp. Aktuell forskning stöder också uppfattningen att patienter kan drabbas av "kognitiva skov" där den kognitiva försämringen är den enda indikationen på sjukdomsaktivitet (dvs utan sensomotoriska symptom).

 

Men MRT erbjuder också nya möjligheter att skapa bättre förståelse för samband mellan kognitiv försämring och lesionernas laddningsgrad och lokalisering. Men behovet av stora prospektiva och longitudinella studier med multimodal MRT är stort för att vi i framtiden bättre ska kunna förstå vilka områden i hjärnan som är kopplade till kognitiv försämring. Författarna diskuterar att funktionell MRT i framtiden kan komma att få stor betydelse för vår förståelse av både kognitiv utveckling och dysfunktion vid MS.

 

När det gäller behandling och rehabilitering av MS-patienternas kognitiva dysfunktion ser författarna stora brister i dagens vård. Det behövs större insatser för att öka patienternas förståelse och vården måste bli bättre på att lära ut kompensationsstrategier för att hjälpa patienterna att bevara sin kognitiva förmåga.

 

Författarna efterlyser en mer aktiv och systematiserad primärprevention av kognitiv dysfunktion. Man listar ett antal livsstilsfaktorer som kan påverka hjärnan positivt: fysisk träning, en mentalt aktiv livsstil, kontroll av kardiovaskulära riskfaktorer och co-morbiditeter, rökavslut och stresshantering.

 

En förbättrad framtida kognitiv rehabilitering kommer att kräva mer effektiv intervenering, samtidigt som patienternas förståelse, motivation och följsamhet till behandlingen bör förbättras. Behandlingen måste individualiseras och skräddarsys för den enskilda patienten. Det finns ett fåtal dokumenterade, men ännu preliminära försök att systematisera den kognitiva rehabiliteringen med stöd till patienterna och dessa har hittills visat mycket lovande resultat.

 

Text: Christian Thorup
Bild: iStock

Biogen-59913 maj 2022
Senast uppdaterad: 2022-05-24
 

 

Referens:

Cognition in multiple sclerosis: State of the field and priorities for the future

Sumowski JF, Benedict R, Enzinger C et al. Neurology 2018;90:1-11

doi:10.1212/WNL.0000000000004977

Du kanske också är intresserad av:

Praktiska råd - Subkutan injektion

Dosering och administering av Tysabri.

Läs mer
Film-T- och B-cellers roll vid vaccinering av MS-patienter under COVID-19 pandemin

Beskrivning av T- och B-cellers interaktion vid vaccinering under COVID-19 av MS-patienter.

Se film
Sten Fredrikson - Behov av bättre mätmetoder

I den här filmen berättar han också om hur kognition bäst kan mätas...

Se film
Tobias Granberg - Därför behövs 7-teslan

I den här filmen berättar Tobias Granberg om sin forskning och om en poster om 7-tesla...

Se film
Riktlinjer från MS-sällskapet - Covid-19 och risker vid MS

Svenska MS sällskapet uppdaterar kontinuerligt sin riskbedömning gällande riskgrupper, sjukdomsmodifierande MS behandling, vaccinationer och smittorisker som bör uppmärksammas under Covid-19 pandemin.

Läs mer
Amningsspecialist om amning vid MS

I 25 års tid har amningsspecialisten Elisabeth Hjärtmyr hjälpt och stöttat mammor med problem och funderingar kring amning. Så även mammor med MS.

Här berättar hon hur man kan stötta mammor som på grund av medicinering inte kan eller behöver sluta amma.

Läs mer
E-kurs: MS och diagnoskriterier – McDonald

E-kurser är ett enkelt sätt att ta del av värdefull information när det passar dig som bäst. Biogen har tagit fram en kort utbildning om diagnoskriterierna för MS. Utbildningen är på engelska och belyser diagnoskriterier över tid, de senast uppdaterade McDonaldkriterierna från 2017 och framtiden.

Läs mer
Tidigt insatt behandling bättre än senare

En dansk observationsstudie över lång tid visar på viktiga skillnader i behandlingsresultat mellan tidigare och senare insatt behandling. Läs en sammanfattning av studien här.

Läs mer
Information om effekt vid förlängt doseringsintervall av Tysabri

Resultat från NOVA-studien tyder på att sjukdomskontroll kvarstår när patienter, som är stabila under behandling med Tysabri var 4:e vecka i minst ett år, byter till dosering var 6:e vecka.

Läs mer
Effektiv riskhantering vid behandling med Tysabri™ (natalizumab) i Sverige

Incidens av progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) associerad med Tysabri™ (natalizumab) har minskat i Sverige. En nyligen publicerad artikel beskriver hur det har kunnat åstadkommas.

Läs mer
Instruktionsfilmer – att ta en injektion med Biogens interferoner

Som ett verktyg vid utbildning av injektionsteknik finns instruktionsfilmer för Avonex™ och Plegridy™ att ta del av och visa för patienten. 

Läs mer
Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel?

Vad är ett kostnadseffektivt läkemedel? Hur jämför man kostnadseffektiviteten mellan två läkemedel? Vad påverkar samhällets betalningsvilja inom hälsosjukvård?

Läs mer
Varför är det så viktigt med vaccinationer?

Syftet med vaccinationer är att uppnå skyddande immunsvar mot infektiösa agens.

Läs mer
Har du beställt en kylväska för dina patienter som står på Tysabri SC?

Om inte, så kan du nu göra det genom att kontakta din Biogen representant eller via biogenpro.se (beställa material funktionen). Med en kylväska kan patienten hämta ut Tysabri SC på apoteket och säkerställa obruten kylförvaring.

Läs mer
Resumé från webinaret Fokus Neurologi MS 2022

Det varierade programmet handlade om nya biomarkörer i likvor, monitorering av neurofilament i blod, vaccinationsimmunologi och en föreläsning om karaktäristik och prognos vid MS hos barn.

Läs mer
Fampyra™ (fampridin) kan ges även till patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion

I Fampyra™s produktresumé har man begränsat kontraindikationen vid nedsatt njurfunktion till att inte längre omfatta patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion. Det gör att fler patienter kan dra nytta av behandlingen.

Läs mer
Farmakologiska och kliniska data stöder godkännande av subkutan injektion av Tysabri™(natalizumab).

Subkutan (SC) injektion av MS-läkemedlet Tysabri™ (natalizumab) godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), baserat på resultat från studierna DELIVER och REFINE.

Läs mer
Lägre pris för Tysabri™ (natalizumab) SC injektion jmf med Tysabri™ IV(1)

Den subkutana (SC) beredningsformen av Tysabri™ (natalizumab) har fått ett lägre pris från och med den 1 juni 2022 jämfört med den intravenösa beredningsformen.

Läs mer
Ectrims 2020 - Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS

Film från Ectrims 2020 med Lenka Nováková, Demyelinisering och hjärnatrofi vid MS-Ectrims 2020

Se film
Funktionsnedsättningar vid MS

Nedsatt gångförmåga är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna vid MS och många patienter upplever det som mest utmanande då det får stor påverkan på det dagliga livet.

Läs mer
Fortsatt behandling med Tysabri™ under graviditetens första trimester?

Utsättning av Tysabri (natalizumab) bör övervägas om en patient blir gravid under pågående behandling, och individuell bedömning av nytta i förhållande till risk vid utsättning skall göras. En ny studie undersöker hur gravida kvinnor med RRMS och deras foster påverkas av behandling med Tysabri under den första trimestern.

Läs mer
En djupdykning i Tysabris™ (natalizumab) effekt- och säkerhetsdata

Vi erbjuder en djupgående e-kurs om Tysabris effekt- och säkerhetsdata över 10 års forskning och klinisk användning.

Läs mer
Tarmproblem vid MS – så kan du hjälpa dina patienter

70–80 procent av MS-patienterna har besvär med blåsa och tarm. Det som försvårar läget är att patienterna inte får hjälp och det är oklart var de ska remitteras.

Läs mer
Instruktionsfilm för patienter som får Avonex™ (interferon beta-1a) Pen.

En instruktionsfilm att titta på tillsammans med patienten som på ett pedagogiskt sätt visar hur man själv kan ta sin Avonex™ Pen.

Se film
Instruktionsfilm för patienter som får Plegridy™ (peginteferon beta-1a) Pen.

En instruktionsfilm att titta på tillsammans med patienten som på ett pedagogiskt sätt visar hur man själv kan ta sin Plegridy™ Pen.

Se film
Administration av subkutan injektion med Tysabri® (natalizumab)

Tysabri (natalizumab) finns i två beredningsformer, intravenös infusion (IV) och subkutan injektion (SC). I denna film får du information om hur man ger Tysabri subkutan injektion.

Se film
Tecfidera™ (dimetylfumarat) och dess aktiva metabolit monometylfumarat

Den aktiva substansen i Tecfidera™ är dimetylfumarat (DMF) och den primära aktiva metaboliten till dimetylfumarat (DMF) är monometylfumarat (MMF). DMF genomgår en mycket snabb hydrolys i tarmen där den omvandlas till MMF.

Läs mer
Vad vet vi om återkomst av sjukdomsaktivitet efter utsättning av natalizumab?

En meta-analys av Prosperini et al. sammanfattar tillgängliga data kring vad som sker med patienternas sjukdomsaktivitet efter avslutad behandling med natalizumab.

Läs mer
Biogen och Karolinska Institutet – samarbete sedan 25 år!

Från början var forskningen framför allt inriktad på att studera neuroinflammatoriska fenomen i blod och likvor från patienter och dessutom i djurmodeller.

Läs mer
Förklarande filmer inom Infektion & Vaccination

Ta del av en serie animerade filmer som förklarar det aktuella ämnet infektioner och vaccinationer vid MS behandling.

Läs mer
Infektioner i tonåren kan ge ökad risk för MS

Enligt en studie i Brain kan svåra infektioner under tonåren ge ökad risk att drabbas av MS längre fram. Detta gäller särskilt vid svåra infektioner i hjärna och ryggmärg, men även i luftvägarna.

Läs mer
Digitalt Patientinformationskort – för Tysabri™ (natalizumab)

Nu har Biogen tagit fram ett verktyg där ni kan skapa ifyllda digitala Patientinformationskort som mailas till patientens mailadress direkt via verktyget.

Läs mer
Tecfidera™ uppdaterad indikation-också för barn från 13 år

I maj 2022 uppdaterades indikationen för Tecfidera (dimetylfumarat) och inkluderar också barn med RRMS från 13 års ålder med skovvis förlöpande MS (RRMS).

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS – del 2

Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet och kan påverka effekten av vaccin. Den här andra delen handlar om hur det fungerar och vilka vaccin MS-patienter kan ta och vilka de inte kan ta.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS – del 1

Här går vi igenom grunderna för vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller vid vaccination av personer med MS.

Läs mer
Följsamhet till oral MS-behandling inom svensk hälsosjukvård

Under våren 2023 har Biogen utfört en intervju-undersökning, med syfte att utforska de faktorer som ligger bakom en god följsamhet till en MS-behandling i Sverige, och vad konsekvenserna blir.

Läs mer
Informationsfilm om Tysabri™ (natalizumab) subkutan injektion för patienter

Patientinformationsfilm om Tysabri (natalizumab) subkutan injektion. Filmen berör områden så som Vad är Tysabri? Hur ges Tysabri SC, samt eventuella biverkningar att vara uppmärksam på samt PML.

Läs mer