Biogen och Karolinska Institutet – samarbete sedan 25 år!

Forskningen på Karolinska Institutet (KI) kring multipel skleros (MS) tog fart vid början av 1980-talet när professor Hans Link flyttade med sin forskargrupp från Linköping till KI och Huddinge sjukhus. Forskningen var framför allt inriktad på att studera neuroinflammatoriska fenomen i blod och likvor från patienter och dessutom i djurmodeller. Projekten var främst akademiskt finansierade, miljön livfull och forskare från hela världen lockades till KI för att doktorera. Så småningom spred sig MS-forskningen även till Karolinska sjukhuset sedan Tomas Olsson blivit professor där i molekylär medicin.

Fram till början av 1990-talet hade alla kliniska läkemedelsprövningar vid MS misslyckats att visa på en bromsande effekt och behandlingsmöjligheterna var i stort begränsade till symtomlindring och MS-vården var lågt prioriterad, i Sverige som i de flesta länder. Revolutionen inom behandlingen av MS inleddes i mitten av 90-talet när interferon beta visade sig kunna minska frekvensen av MS-skov med en tredjedel och därför godkändes som bromsmedicinering. Snart var tre varianter av interferon tillgängliga och dessutom glatirameracetat, som hade en annan verkningsmekanism. Behandlingsmöjligheterna innebar att den försummade MS-vården snabbt rustades upp och organiserades om: MS-sjuksköterskor anställdes, MS-team bildades, MS-register startades och MS-specialister enades om nationella behandlingsprinciper.

Många frågor kvarstod att besvara – inte minst vilka patienter som bäst hade nytta av de nya behandlingarna och vilken den långsiktiga betydelsen av bromsmedicinerna var. Det blev snart uppenbart att MS-vården, MS-forskarna och läkemedelsföretagen hade gemensamma behov av att fylla kunskapsluckor, att utbilda vårdens företrädare, öka kapacitet och kvalitet i MS-vården som dessutom behövdes för att delta i kliniska prövningar. Allt fler samarbeten inleddes mellan forskande MS-kliniker och läkemedelsföretagen i fältet. 

Samarbete inleds med MS-forskning på KI

Biogen blev genom Avonex (interferon beta 1a) som gavs intramuskulärt en gång i veckan, ett av de företag som inledde samarbeten med MS- forskningen i Sverige och på KI . Ett tidigt exempel på detta blev stödet till STOP-MS-projektet som innebar att alla nya MS-patienter i Stockholm skulle följas upp på ett strukturerat sätt med regelbundna besök dokumenterade i Svenska MS-registret, kliniska skattningar, magnetkameraundersökningar parallellt med skapandet av en biobank och undersökning av immunologiska parametrar. Under de första åren efter starten 2001 fick projektet stöd av flera av företagen i MS-fältet men Biogen var mest uthålligt och stödde projektet under en tioårsperiod.

Med interferon beta-preparat finns en risk att patienterna utvecklar neutraliserande antikroppar (NAbs) och därmed potentiellt tappar effekten av behandlingen. Biogen stöttade under 2003 etablerandet av NAb-lab vid KI som för första gången gjorde sådan testning tillgänglig i Sverige. Snart blev testning av NAbs avgiftsfinansierad och dessutom rutin i Sverige vilket innebar att många svenska MS-patienter slapp att erhålla en verkningslös behandling. En omfattande forskning bedrevs inom Nab-lab och resulterade i ett 30-tal artiklar och flera doktorsavhandlingar.

Första högeffektiva bromsmedicinen

Biogen utvecklade med natalizumab den första högeffektiva bromsmedicineringen mot MS, ett alternativ för de patienter med en så aktiv MS-sjukdom att första generationens bromsmediciner, dvs interferon beta och glatirameracetat, inte räckte för att hålla skoven borta.

En risk med natalizumab visade sig snart vara att somliga patienter utvecklade progressiv multifokal encefalopati (PML), en livshotande hjärninfektion med JC-virus. Samtidigt fanns för natalizumab en viss risk för antikroppsorsakad terapiresistens som motiverade testning på NAb-lab. Slutligen fanns kvarstående frågor om hur den nya medicinen bäst borde användas. Biogen inledde därför tidigt ett samarbete med KI, det s.k. IMSE-projektet, för immunomodulation and MS epidemiology, där natalizumabbehandlade patienter följdes upp strukturerat ungefär som inom STOPMS-projektet, dvs även med biobankning av blodprover.

IMSE-projektet förebild för uppföljning av MS-behandling

Till IMSE-projektet knöts en koordinatorsfunktion som kunde stötta klinikerna och kvalitetssäkra datainsamlingen. Det visade sig snart att IMSE fick en hög anslutningsgrad och att över 90 % av landets natalizumab-behandlade patienter följdes upp på detta sätt. IMSE fick stor betydelse som förebild för uppföljning av MS-behandling både nationellt och internationellt och dess biobank bidrog väsentligt när Biogen utarbetade en strategi för att via regelbunden testning för JC-virus-antikroppar kraftfullt minska risken för PML. Natalizumab kunde tack vare denna procedur fortsätta att erbjudas många MS-patienter.

 I Sverige blev snart alla nya godkända MS-läkemedel föremål för egna IMSE-projekt. För Biogens del har det också gällt Plegridy (peginteferon beta-1a) och Tecfidera (dimetylfumarat) där Biogen stöttat KI att tillhandahålla en strukturerad uppföljning. I retur har Biogen fått halvårsvisa rapporter över användning, effekt och biverkningar och en rad vetenskapliga artiklar har publicerats i samarbete.

Svenska MS-registret - ett av världens ledande register

Svenska MS-registret startade år 2000 och dess gränssnitt har gradvis utvecklats till ett kliniskt verktyg som lockar MS-klinikerna till strukturerad dokumentation av vården som därigenom kan utvärderas och kvalitetssäkras. Projekt som STOP-MS och IMSE har inneburit att registrets innehåll gradvis blivit allt bättre och arbetssättet har fått spridning till att omfatta även patienter utanför dessa projekt. MS-registret har på så vis blivit ett av världens ledande MS-register med 85 % av landets MS-patienter inkluderade, och dess data har legat till grund för snart 300 vetenskapliga artiklar. Flera läkemedelsföretag har därför vänt sig till svenska MS-forskare för att med hjälp av registerdata kunna fylla kunskapsluckor och fördjupa förståelsen av MS som sjukdom och hur den bäst behandlas.

Ytterligare två långsiktiga samarbeten med KI

Biogen har sedan ett årtionde samarbetat med KI i två ytterligare långsiktiga projekt. Det ena har fokuserat på MS-sjukdomens naturalförlopp, identifierat vilka faktorer som påverkar allvarlighetsgraden och byggt modeller för att mäta denna och för att predicera långsiktigt utfall. För närvarande avslutas ett projekt som visat hur vårdkvalitetsmarkörer faktiskt korrelerar med hur det på gruppnivå går på lång sikt för en kliniks patienter.

I ett långvarigt samarbete med stöd av Biogen har forskare på KI i ett stort antal arbeten kartlagt socioekonomiska konsekvenser av MS på både individuell och nationell nivå och visat att behandling kan minska dessa konsekvenser. I detta arbete har MS-registret länkats till andra nationella databaser från Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, med flera. Tillsammans utgör dessa en resurs för forskning som är unik för Sverige och hittills har över 40 artiklar publicerats.

”The BigMS Data Network”

Ett enskilt MS-register räcker ibland inte till för att dess informationsmängd ska kunna besvara en fråga. Biogen har sedan 10 år varit ledande bland läkemedelsföretagen i att stötta etablerandet av det internationella registernätverket ”The BigMS Data Network” (BMSD). BigMS Data koordineras av forskare på KI och stöds nu av sex läkemedelsföretag i MS-fältet. Förutom att utföra forskning med hjälp av de gemensamma resurserna inriktas arbetet inom BigMS Data på att etablera dessa register som en godkänd källa av data till projekt som ska ligga till grund för myndighetsbeslut om MS-läkemedel. Biogens roll är drivande och har bidragit till ett nära samarbete inte bara mellan deltagande register utan även mellan konkurrerande läkemedelsföretag med den gemensamma målsättningen att kunna använda registerdata i dessa sammanhang, en utveckling som är viktig inom det medicinska fältet i stort.

Sedan 2018 finns mellan KI och Biogen ett paraplyavtal som reglerar villkoren och formerna för fortsatt samarbete. Hittills har detta utnyttjats för MS-relaterade projekt men förhoppningen är att även projekt inom andra terapiområden ska kunna dra nytta av fortsatt samarbete när avtalet löper ut under 2023 och behöver förnyas.

Resultat av samarbete

Samarbetet mellan Biogen och KIs MS-forskare har varit omfattande sedan över 20 år och lett till en betydande forskningsverksamhet och är ett utmärkt exempel på när såväl akademi som industri drar nytta av forskning inom gemensamma intresseområden. KIs MS-forskning är idag internationellt ledande och resurser från samarbeten med Biogen och andra företag i branschen har varit viktiga för denna utveckling. Mycket av det vi idag vet om MS-sjukdomen och dess behandling hade, om detta samarbete inte funnits, ännu varit okänt.

Text: Professor Jan Hillert
Huvudbild: iStock
Porträtt bild: Privat, Jan Hillert

Biogen-218469 augusti 2023
Senast uppdaterad: 2023-09-19